Konstnärliga terapier

Den psykoterapeutiska processen

De har gemensamt en psykodynamisk grund, där dans, musik och bild används i en psykoterapeutisk process för att främja en integrering mellan sociala, känslomässiga, kognitiva och fysiska sidor av personligheten.

I de konstnärliga terapierna förenar man den kreativa processens läkande förmåga med modern psykodynamiskt inriktad psykoterapi. Rörelse, dans, bild och musik används som språk. Ett språk som kommunicerar och uttrycker den inre världen när orden inte räcker till.

Människan uttrycker sig med kroppsrörelser innan hon börjar använda ord

Historiskt och kulturellt har dansen, musiken och bilden alltid varit ett sätt att uttrycka sig, bearbeta och förmedla känslor och händelser. Det har stärkt individens livskraft och känsla av identitet och samhörighet.

Bildterapi, musikterapi och dansterapi har visat sig särskilt betydelsefulla när en människa är deprimerad och kanske har förlorat tron på livet.

Skapandet i terapin blir ett skapande av liv, en källa ur vilken man kan hämta livskraft.

Just livskraft brukar vara det som den deprimerade människan behöver

Det kan kännas nattsvart för den som är drabbad. De konstnärliga terapierna utgår då från konstnärliga uttryck som känns enkla och möjliga att använda, till exempel leka med färger, gunga i takt till musik, nynna och spela på ett piano när man samtalar. Lusten att skapa vaknar successivt patienten och terapeuten kan mötas både med och utan ord. Det kan ge patienten trygghet när orden inte räcker till för att tala om det svåra och tunga. Den deprimerade patienten kan ha svårt för att sätta ord på vad som tynger dem, kanske för att allt känns tungt och hopplöst. Att i sådana fall även få arbeta med konstnärliga uttryck i en psykoterapeutisk process kan för många vara till stor hjälp.

Dansterapi, bildterapi eller musikterapi?

I dansterapi används kroppen som ett instrument, rörelsen och dansen är de främsta kreativa uttrycken. Man fokuserar på psykosomatiska samband. Det har visat sig att arbete med kroppen ger den deprimerade kraft.

Musik och andningsövningar tillsammans med kroppsrörelser leder till ett uppvaknande där kroppen fylls med liv och glädje. Ibland används även bildskapande i dansterapin för att exempelvis synliggöra rörelser och känslor.

I bildterapi sker ett möte och en dialog mellan terapeut och patient, där bilden, synlig för båda, är utgångspunkt. Bilden kan ses som en spegel av vårt medvetna jag och vår omedvetna inre värld. I bilder finner vi ett språk där ord saknas eller känns otillräckliga. Känslor och upplevelser tar sig uttryck och kan så småningom kan länkas till det verbala språket.

I musikterapi kan musikterapeuten och patienten t ex improvisera, lyssna till musik, komponera, sjunga och spela efter noter, dansa till musik, samtala om musik och vad den väcker, göra ett drama eller en musikal. Musikterapi, dansterapi och bildterapi främjar den kreativa processen att röra sig mot en slags helhet. Detta genom att utveckla individens förmåga och vilja att använda sin potential för välbefinnande inom områden som: oberoende, möjlighet att förändras, anpassningsförmåga, balans och integration.

Forskning:

I ENKOSTE-projektet vid Löwenströmska sjukhuset, Stockholms läns landsting studerades bildterapi, musikterapi och dansterapi. Detsamma gjordes vid

Statens institut för psykosocial miljömedicin, Karolinska sjukhuset (Theorell &amp Konarski et al, 1995). Stockholms läns landsting följer också, inom Compass-projektet, de konstnärliga psykoterapiformerna.

Litteratur:

Grönlund-Alm-Hammarlund (1999). Konstnärliga terapier, bild, dans och musik i den läkande processen. Stockholm: Natur och Kultur.