Dynamisk psykoterapi

 

Ordet dynamisk syftar på psykiska drivkrafter inom individen vilka kan vara såväl medvetna som omedvetna, det vill säga vi är inte alltid medvetna själva om vad som driver och motiverar vårt beteende.

Konflikt mellan olika drivkrafter skapar olust, och att inte kunna hantera denna kan i ogynnsamma fall resultera i psykisk ohälsa.

Symtomen som då uppträder har en mening, vilken ofta är omedveten och förankrad i individens utveckling och historia.

Barndomens och uppväxtens betydelse betonas. Det är ju under denna tid vi formas, och mönster för hur vi hanterar psykiska konflikter grundläggs i samspel med viktiga personer i vår omgivning.

Dessa mönster kvarstannar i modifierad form livet ut. Om vi utsätts för stark yttre eller inre stress tenderar vi att återgå till dessa ursprungliga reaktionsmönster.

Dynamisk psykoterapi syftar till att medvetandegöra såväl symptomens betydelse som de konflikter som medverkat till att skapa dem. Det ger ökade möjligheter att bryta och förändra reaktionsmönster som inte längre är ändamålsenliga. Detta främjar då individens utveckling och psykiska hälsa.

Dynamisk syn på depression

Utifrån ett psykodynamiskt perspektiv skiljer man ofta på sådan nedstämdhet som kan förekomma vid sorg och den som förekommer vid depression.

Någon absolut skillnad finns dock inte, exempelvis kan sorg övergå i egentlig depression om sorgeprocessen av något skäl inte fortskrider. Man fastnar i sorgen.

Sorg utlöses av förlust, av en nära anhörig eller av något som är betydelsefullt. Världen upplevs under en period som om den blivit tom och fattig, saknaden efter det som förlorats är kännbar.

Så småningom sker en anpassning till den nya situationen, saknaden avtar och dominerar inte längre den drabbades upplevelser, även om den i viss mån kvarstår. Individens uppfattning om sig själv förblir dock i stort sett oförändrad under sorgeprocessen.

Vid en egentlig depression förhåller det sig annorlunda. Självbilden och självkänslan förändras och känslor som skuld och skam dominerar ofta. Detta tillstånd känns ofta främmande, man känner inte igen sig själv och är inte sitt gamla jag.

I den egentliga depressionen upplever den drabbade snarare sig själv som tom och fattig, och inte att yttervärlden är det.

I den psykodynamiska synen på depressioner lägger man stor tonvikt vid de relations- och reaktionsmönster som utvecklats under barndomen.

En människa som genom disposition och uppväxtmiljö utvecklat en ökad sårbarhet avseende känslor som skuld och skam, kan i vuxen ålder bli mer depressionsbenägen.

Depressionen utlöses ofta av något i den aktuella livssituationen, ofta en förlust i någon form. Detta aktiverar känslomässiga reaktionsmönster och upplevelser som har rötter i uppväxten, vilka oftast inte är ändamålsenliga i det vuxna nuet. Snarare framkallar de känslor av hjälplöshet och hopplöshet, vilka blir en del av det depressiva upplevandet.

Dynamisk terapi vid depression

Dynamisk terapi har ingen specifik behandlingsmetod för just depressioner. Psykisk ohälsa ses som skiftande uttrycksformer och den psykoterapeutiska metoden blir då av mera generell art.

Syftet är att identifiera och medvetandegöra psykiska konflikter, samt de icke ändamålsenliga reaktionsmönster i det aktuella nuet (vilka härrör från det förflutna).

Däremot så skiljer sig ansatserna åt beroende på depressionens karaktär.

Kriser, traumatiska kriser eller livskriser, ger ofta depressiva reaktioner och den psykoterapeutiska behandlingen inriktas då i hög grad på nu-situationen.

Målet är att den aktuella krisen skall arbetas igenom och kunna hanteras av individen.

En sådan terapi är oftast kortvarig. Endast om komplicerande faktorer, som starkt konfliktfyllda tidiga reaktionsmönster, förekommer blir det relevant att också arbeta med det förgångna.

Vid depressioner som inte är direkt krisutlösta blir terapin fokuserad på hur upplevelser i nuet påverkas av inre konflikter samt tidiga reaktions- och relationsmönster. Längden på terapin beror på hur omfattande och djupgående dessa konflikter och reaktionsmönster är.

Tidsmässigt kan det röra sig om 10-15 tillfällen upp till fleråriga terapier omfattande ett till tre terapisamtal per vecka. Vanligast är dock ett terapisamtal per vecka.

En annan mer aktiv metod brukar benämnas korttidspsykoterapi eller fokuserad psykoterapi. Tidsmässigt rör det sig då om cirka 10-40 terapitillfällen. Ofta träffas en överenskommelse mellan patienten och terapeuten om begränsad tid eller ett begränsat tema att arbeta kring.

En speciell typ av korttidsterapi, kallad Interpersonell Psykoterapi (IPT), räknas ibland som dynamisk terapi även om den inte är typisk för denna inriktning. I IPT ligger fokus på den aktuella situationen och på aktuella relationsmönster. IPT har framgångsrikt använts just vid depressioner.

Vem har nytta av dynamisk psykoterapi?

En tungt vägande faktor är individens motivation, det vill säga önskan och förmågan att kunna reflektera över sig själv, sina handlingar, tankar och känslor. Terapiformen kräver en aktiv medverkan från patienten.

Psykoterapi är ingen behandling som man kan utsätta sig för, det är en aktiv behandling som man deltar i. Önskan att förmedla sina personliga upplevelser till terapeuten blir av central betydelse.

Störst omedelbar nytta av psykoterapi har man då depressionen är av lätt till medelsvår karaktär. Vid sådana depressioner ger psykoterapi viss effekt efter ganska kort tid, redan efter 10-15 gånger. Oftast krävs dock längre behandlingstid än så.

Vid riktigt djupa depressiva tillstånd, ibland kallad melankoli, blir det svårt för patienten att tala och tänka om sig själv, och därmed problematiskt att på ett meningsfullt sätt kunna delta i en psykoterapeutisk behandling. Vid dessa tillstånd kan medicinsk behandling vara nödvändigt. Psykoterapi i kombination med medicinering kan vara till stor nytta för patienten.

Effektivitet

Ett flertal större studier har visat att psykoterapi vid depression har god effekt. I synnerhet vid lätta till medelsvåra depressioner tycks medicin och psykoterapi vara likvärdiga behandlingsalternativ.

Vid svåra depressioner behövs ofta medicinering, och i kombination med detta kan psykoterapi ge god effekt. Det verkar som om effekten av de två behandlingsmetoderna förstärker varandra. Psykoterapi tycks även kunna ha en förebyggande effekt avseende återinsjuknande i framtida depressioner.

Det finns dock sparsamt med forskningsstudier som undersökt dynamisk terapi specifikt vid depressiva tillstånd, dels på grund av att inriktningen inte tillhandahåller metoder specifikt inriktade på depressioner, dels på grund av svårigheter att kunna följa fleråriga psykoterapier.

Däremot finns det ett stort antal forskningsstudier på dynamisk psykoterapi med diagnostiskt blandade psykiatriska grupper, och där har det visat sig att dynamisk psykoterapi har mycket god effekt även i korta behandlingar.

De flesta anser emellertid att metoden kommer bäst till sin rätt i längre behandlingar.

Var kan man få dynamisk psykoterapi?

Den största delen av alla legitimerade psykoterapeuter i Sverige arbetar med dynamisk psykoterapi. Metoden är en av de psykoterapimetoder som Socialstyrelsen godkänt som legitimationsgrundande.

På de flesta psykiatriska kliniker och psykiatriska öppenvårdsmottagningar finns psykoterapeuter med denna inriktning. Utanför den offentliga sjukvården så finns det ett stort antal privatpraktiserande psykoterapeuter. De flesta är verksamma i storstadsområdena och på universitetsorterna.