Vad är en metaanalys?

Forskningsaktiviteten i den medicinska världen är enorm. Det publiceras årligen mer än 5 miljoner vetenskapliga artiklar i mer än 5 000 biomedicinska tidskrifter. Då kan man förstå att det inte är lätt att hålla sig uppdaterad, varken för den enskilde läkaren eller för forskare på det medicinska fackområdet.

Uppdaterad den: 2013-02-06
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

På världsbasis utförs många i det närmaste identiska studier, till exempel om effekten av astmamedicinen salmeterol. Resultaten från sådana studier kan spreta, något som kan bero på att den enstaka studien är liten, att olika patientgrupper har deltagit i studierna, att det finns skillnader i genomförandet av studierna eller att uppföljningen av patienterna har varit olik från studie till studie.

För att kunna ge läkaren och alla oss andra säkrare slutsatser om hur bra effekten av salmeterol eller andra behandlingar är, har man utvecklat en metod som slår samman resultaten från många likadana studier, så att det är möjligt att dra slutsatser med högre grad av säkerhet om hur bra behandlingen är. Denna metod kallas en metaanalys.

Krav på studierna i metaanalysen

Innan forskarna som ska genomföra metaanalysen sätter i gång med att samla in data, måste de definera vilka kvalitetskrav som ska ställas på de enskilda studierna som ska ingå i metaanalysen. Forskarna talar om inklusions- och exklusionskriterier. Dessa kriterier talar om vilka patientgrupper och vilka studietyper som ska ingå (inklusion) och vilka brister eller svagheter hos studierna som ska innebära att de förkastas (exklusion).

Annons
Annons

Ett centralt krav för behandlingsstudier är att den enstaka studien ska vara en randomiserad kontrollerad studie – på engelska “randomized controlled trial (RCT)”. Det innebär att studien jämför effekten av den nya medicinen (salmeterol) med en kontrollmedicin (till exempel låtsasmedicin (placebo) eller en annan aktiv medicin som används mycket i behandlingen av den aktuella sjukdomen). En sådan jämförelse betyder att studien är kontrollerad. Urvalet av patienter som ska ha den nya behandlingen eller kontrollbehandlingen, ska vara slumpartat. Det ska alltså inte vara egenskaper hos patienten som avgör vilken behandling han eller hon får. Sättet på hur patienterna utifrån slumpen fördelas på de två behandlingarna kallas randomisering. Med hjälp av randomisering vill man som regel uppnå att de två grupperna som jämförs – de som får den nya behandlingen och de som får kontrollbehandlingen – är ganska lika innan försöket startar. Därmed ökar möjligheten för att eventuella skillnader i resultat mellan de två grupperna, beror på olikheter i verkan hos de två behandlingarna och inte skillnader i de två grupperna som jämförs (till exempel kön, ålder, arbete etcetera).

Identifiering av studier

Nästa uppgift för forskarna som genomför metaanalysen, är att finna alla de studier som har utförts runt om i världen – i vårt exempel studier av effekten av salmeterol. Forskarna använder flera olika sätt att gå fram på, men det viktigste är att de söker i stora databaser som rymmer alla de studier som har genomförts på världsbasis. De söker på "astma + salmeterol". Kanske hittar de 147 studier.

Nästa fas i metaanalysen är en kritisk genomgång av var och en av de 147 studierna. Till detta arbetet använder forskarna de inklusions- och exklusionskriterier som de fastställde innan de började att leta efter studierna. Som regel är det två forskare som oberoende av varandra bedömmer var och en av de 147 studierna. De studier som de två granskarna är överens om uppfyller kraven, tas med i den vidare bearbetningen. Det kan vara 23 studier, de övriga förkastas på grund av för dålig kvalitet.

Annons
Annons

Själva metaanalysen

Forskarna slår nu samman resultaten från var och en av de 23 studierna och utför en samlingsanalys, en metaanalys. Detta är en statistisk bearbetning av datamängderna som ger ett resultat. I vårt exempel finner man att salmeterol är effektivt! Resultatet är genomsnittet av effekten i de 23 studierna. Eftersom resultatet baserar sig på ett stort antal patienter, anses slutsatsen vara säkrare än varje enskild studies slutsats. Detta visar forskarna för oss genom att uppge ett så kallat säkerhetsintervall (konfidensintervall). Säkerhetsintervallet anger hur säkert resultatet är. Det säger oss att med 95 % säkerhet så befinner sig det "sanna" resultatet någonstans mellan intervallets nedre och övre gräns. Till exempel mellan 1,47 och 1,72 (som betyder att effekten är mellan 47 % och 72 % bättre än kontrollbehandlingen).

Publicering av metaanalyser

De mest kända publiceringsställena för metaanalyser är i medicinska tidsskrifter och i The Cochrane Library. Ofta används beteckningen "systematic review", systematiska översikter, om sådana rapporter. En systematisk översikt rangordnas som det yppersta av medicinsk forskning.

I The Cochrane Library finns en samling på flera tusen systematiska översikter.

Svagheter med metaanalyser

Den viktigaste svagheten med metaanalyser är det som på fint språk heter "publication bias". I medicinska tidsskrifter har det visat sig vara lättare att få studier antagna och publicerade om studierna har funnit en behandlingeffekt, så kallade positiva studier. Däremot visar det sig att studier som inte finner effekt av en behandling, negativa studier, ofta är svårare att få publicerade. Därmed kan det uppstå en publikationsskevhet, där de flesta positiva studier blir publicerade men färre av de negativa studierna. När forskarna som söker efter kvalitetsstudier till en metaanalys letar i litteraturen efter studier, så finner de ett skevt urval av genomförda studier. Det är större chans för att finna positiva studier än negativa studier, även om det kanske finns väl så många negativa studier. Därmed kan slutsatsen från metaanalysen bli fel, eftersom förutsättningarna för en neutral rapport är spolierade.

Detta är under förändring. I dag måste forskare i de olika länderna rapportera in studier innan de genomförs. Därmed kan forskare som ska utföra en metaanalys, gå till denna källan med inrapporterade studier och de kan då identifiera både publicerade och opublicerade studier.


Annons
Annons
Annons