Svimning


Uppdaterad den: 2013-05-07
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är svimning?

Svimning eller synkope är plötslig medvetslöshet på grund av rubbningar i hjärnans funktion till följd av syrebrist/nedsatt blodtillförsel/blodtrycksfall. Ett svimningsanfall går över av sig självt.

Svimning kan uppstå under många omständigheter och av många olika orsaker. Det typiska är att falla eller segna ned utan några samtidiga tecken på smärtor eller andra besvär. Under en svimning är andhämtningen lugn och långsam och det förekommer inga rytmiska, symmetriska kramper (som vid epilepsi), men ofrivilliga, ensidiga sträckrörelser är vanliga.

20–30 % upplever svimning men de flesta gör det bara en gång. En undersökning visade att 15 % av alla barn under 18 år och att 23 % av alla äldre över 70 år hade svimmat.

Annons
Annons

Orsak

Svimning beror på att blodtillförseln till hjärnan försämras tillfälligt på grund av ett blodtrycksfall. När man ligger ned med huvudet i samma nivå som hjärtat, tillförs oftast tillräckligt med blod till hjärnan trots det låga blodtrycket. Medvetandet återkommer därför gradvis när man ligger ned.

Det finns flera faktorer som kan leda till blodtrycksfall och därmed svimning:

  • Obehagliga och starka upplevelser.
  • Starka smärtor och illamående.
  • Hög temperatur eller upphettning.
  • Snabbt uppresande från sittande eller liggande ställning.
  • Barn kan skrika tills de svimmar.

Olika hjärtsjukdomar kan också leda till svimning, som måste skiljas från medvetslöshet av andra orsaker. Detsamma gäller för till exempel epilepsi, hjärnskakning, berusning, lågt blodsocker, förgiftningar och ångestanfall. Vissa läkemedel kan medföra lågt blodtryck och därmed en tendens till svimning.

Annons
Annons

Medvetslöshet kan ibland bero på att blodet innehåller för lite näringsämnen för hjärnan men i sådana fall finns också andra tecken på sjukdom.

Diagnos

Omständigheterna vid svimning är viktiga för att man ska kunna hitta orsaken. Även om många svimningsanfall har en ofarlig orsak, kan svimning också bero på ett allvarligt underliggande tillstånd. En förstagångssvimning – eller en helt oförklarlig svimning – bör bedömas av läkare.

En allmän kontroll med mätning av blodtrycket och undersökning av nervsystemet behöver göras. Blodprover kan vara till hjälp vid misstanke om en underliggande sjukdom men behövs vanligen inte. Vid misstanke om hjärtsjukdom kan det bli aktuellt att ta ett EKG, men också för att utesluta tecken till hjärtsjukdom.

Behandling

Behandling och prognos beror på om det går att hitta orsaken till svimningen. De allra flesta svimningar hos i övrigt friska individer är emellertid ofarliga och har en naturlig förklaring. Bara att hitta orsaken och att patienten får en bra förklaring kan i sig vara tillräcklig behandling.

Ibland kan läkemedel hjälpa, det beror på orsaken till svimningsanfallet. I de flesta fall behövs ingen behandling.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons