Brist på alla typer av donerad vävnad i Sverige 

I Sverige kan nästan alla bli vävnadsdonator efter sin död, men då är det viktigt att göra sin vilja känd. Och trots att många svenska är positivt inställda till donation i olika former, så är vävnadsdonationen ganska okänd, menar Helena Almén, vävnadsdonationsansvarig läkare på Akademiska sjukhuset.

– En vävnadsdonator kan ge en annan människa med skadad hornhinna synen åter och rädda livet på en svårt brännskadad människa genom huddonation. Att donera hjärtklaffar kan också vara livräddande för en hjärtsjuk patient. Det gäller inte minst barn eftersom mekaniska klaffar inte fungerar när man växer, säger Helena Almén i ett pressmeddelande.

LÄS MER: Hur går en donation till?

Gör din vilja känd 

Enligt Socialstyrelsen är transplantation av hornhinnor och hjärtklaffar de mest förekommande vid donation av vävnad,men även hud, benvävnad, hörselben och sclera (ögonvita) kan transplanteras. 

Donationen sker när en person avlider under sådana omständigheter att donation är möjlig. Men först måste hälso- och sjukvården ta reda vad den avlidnes inställning till donation var.  Personen kan ha berättat det för någon närstående eller via ett donationskort eller donationsregistret.  

Anhöriga kan inte motsätta sig den avlidnes vilja, deras vetorätt gäller endast om den avlidnes vilja är okänd.  

Årligt nationella donationsmötet  

Den 25-26 januari arrangeras ett årligt donationsmöte i Uppsala, med 200 deltagare och flera internationella föreläsare. Som värd står Akademiska sjukhuset.  Under mötet kommer bland annat nyheter och forskningsframsteg inom donation och transplantation av organ och vävnader att tas upp.

Donera eller inte?

Det finns flera sätt som att enkelt och tydligt meddela din inställning till att donera organ och vävnader: