Tystnadsplikt och sekretess

Enligt sekretesslagen gäller med vissa undantag sekretess inom den allmänna hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men.

Uppdaterad den: 2010-04-14
Författare: Ulf Eveland, jurist

Annons

Inom den enskilda hälso-och sjukvården finns motsvarande bestämmelser om tystnadsplikt i lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Tystnadsplikt

Tystnadsplikten omfattar alla som arbetar eller arbetat inom hälso- och sjukvården, oavsett om personen ifråga haft direkt eller indirekt kontakt med patienten. Tystnadsplikten gäller också den som arbetar på uppdrag inom hälso- och sjukvården. Uppgifter om patientens sjukdom, behandling eller privata situation får således inte lämnas ut, om inte patienten medgett detta. Detta gäller både skriftliga och muntliga uppgifter. Uppgifterna får inte heller lämnas ut inom vårdinrättningen till någon som inte är inblandad i vården eller behandlingen av patienten.

Annons
Annons

Sekretesskyddet gäller för alla patienter, oavsett om patienten har rätt att vistas i Sverige eller inte. Det bör påpekas att det är patienten själv som avgör om den uppgift som lämnats ut är till men för honom eller henne. Det är därför lämpligt om patienten berätter för personalen till vilka den får lämna ut uppgifter, till exempel till anhöriga som ringer och vill veta hur patienten mår.

Sekretess

Sekretess gäller även i förhållande till patienten själv i fråga om uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne. Hälso-och sjukvårdspersonalen får inte heller röja en uppgift från en enskild om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det finns risk för att den som lämnat uppgiften eller någon närstående till uppgiftslämnaren utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

I regel har förälder eller annan vårdnadshavare rätt att ta del av sekretsskyddade uppgifter som rör hans eller hennes underåriga barn. Undantag gäller om det kan antas att vårdnadshavaren missbrukar uppgiften, så att det allvarligt skadar barnet. Ett annat undantag är att barnet har uppnått sådan ålder att han eller hon självständigt förfogar över sekretessen.

Annons
Annons

När kan tystnadsplikten brytas

Tystnadsplikten kan brytas

  • om patienten går med på det
  • om det står klart att uppgiften kan röjas utan att patienten eller närstånde lider men. Det är dock patienten som avgör om uppgiften är till men för honom eller henne, se ovan.
  • om vissa myndigheter begär att få ut uppgiften med stöd av lag. Uppgift som rör misstanke om brott får lämnas ut till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet, om fängelse i minst ett år är föreskrivet.
  • om ett barn riskerar att fara illa. Hälso- och sjukvårdspersonalen är då skyldig att göra anmälan till socialnämnden.

Vart vänder man sig om någon brutit mot tystnadsplikten?

Om patienten anser att hälso-och sjukvårdspersonalen åsidosatt sin tystnadsplikt kan han eller hon göra anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). HSAN kan tilldela den som brutit mot tystnadsplikten disciplinpåföljd. Om felet är ringa eller framstår som ursäktligt får dock disciplinpåföljd underlåtas.

Patienten kan också göra anmälan till polisen. Om allmän domstol sedan finner att hälso- och sjukvårdspersonalen brutit mot tystnadsplikten kan han eller hon dömas till böter eller fängelse i högst ett år.


Annons
Annons