Missnöjd med vården

Om man är missnöjd med hur man blivit bemött och behandlad av vården ska man tala om det för ansvarig läkare på sjukhuset. Man kan även be om att få en så kallad second opinion om man känner sig missnöjd med den diagnos man fått.

Uppdaterad den: 2010-04-14
Författare: Ulf Eveland, jurist

Annons

Vårdens skyldigheter

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska hälso- och sjukvården bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att vården ska:

1.&nbspvara av god kvalitet och med god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen.
2.&nbspvara lätt tillgänglig.
3.&nbspbygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet.
4.&nbspfrämja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.
5.&nbsptillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården.

Annons
Annons

Vården och behandlingen ska också så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten och olika insatser ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Patienten ska snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Patienten ska också få information om sitt hälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som finns. Där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det också finnas den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges.

Missnöjd med vård eller behandling

Om man är missnöjd med vården eller behandlingen är det lämpligt att tala om detta för till exempel ansvarig läkare eller chef på sjukhuset. I många fall torde då de upplevda bristerna kunna rättas till. Om man fortfarande inte är nöjd kan man begära att bli remitterad till annan vårdgivare, till exempel till ett sjukhus inom det egna landstinget. Vid remitteringen följer den medicinska informationen med patienten till den nya vårdinrättningen.

Patienten eller närstående kan också vända sig till patientnämnden i landstinget eller kommunen. Patientnämnderna har till uppgift att hjälpa patienterna på olika sätt, till exempel:

Annons
Annons

1. att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina rättigheter,
2. att vända sig till rätt myndighet och
3. att främja kontakterna mellan patienter och vårdpersonal.

Om patienten vill att någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen (till exempel läkare eller sjuksköterskor) ska få disciplinpåföljd för felbehandling av honom eller henne kan anmälan göras till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Om HSAN finner att den eller de anmälda uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt sina skyldigheter i yrkesutövningen kan disciplinpåföljd åläggas.

Det bör påpekas att varken patientnämnderna eller HSAN kan ingripa i vården genom att till exempel ålägga vårdgivaren att behandla patienten på ett visst sätt.

Missnöjd med diagnosen

Om patienten är missnöjd med sin eller närståendes diagnos gäller i huvudsak vad som sagts i första stycket under ”Missnöjd med vård eller behandling”. Möjlighet finns också att begära en second opinion (förnyad medicinsk bedömning). Som patient har man rätt till en second opinon av en specialist om man till exempel har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom och det inte står helt klart vilken behandling som är lämpligast.


Annons
Annons