Intervju | Patienträttigheter

Liverapportering från Medicinska riksstämman

Under Medicinska riksstämman den 4-5 december 2014 rapporterar Netdoktor live från morgon till kväll. Här kan du följa vad som händer.


Publicerad den: 2014-12-04
Författare: Anna-Cajsa Torkelsson, Redaktör

Fredag 5 december 16.00:

Så kan elektroder ta bort din smärta

Smärta är ett stort problem för sjukvården - var tredje patient som uppsöker vården gör det på grund av smärta. Men med elektrisk stimulering av nerver i ryggmärgen kan många patienter med olika typer av kronisk smärta bli av med sina problem.

Läs hela artikeln här.

Fredag 5 december 15.15:

Måttligt med alkohol ingen hälsokur

Tänker du att lite rödvin är bra för hjärtat och fyller på glaset igen? Då är det dags att tänka om – alkoholforskare sågar nu tidigare studier som visat på nyttan med måttlig alkoholkonsumtion.

Läs hela artikeln här.

Fredag 5 december 14.30

Personliga kostråd motiverar till att äta rätt

Bättre matvanor och mer motion minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Har vi hört det förut? Men med rätt information från vården och individanpassade råd kan det gå att motivera de flesta, menar livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius.

Läs hela artikeln här.

Fredag 5 december 13.30:

Många kvinnor lider av smärta i buk och bäcken

En stor patientgrupp kvinnor har långvariga smärtor i bäcken och nedre delen av buken. Dessa kvinnor behöver få ordentligt med stöd och hjälp, menar Matts Olovsson som är professor inom geriatrik och gynekologi vid Uppsala universitet.

Närmare var tionde kvinna i fertil ålder drabbas av endometrios, ett smärtsamt tillstånd som innebär att livmoderslemhinnan återfinns på andra ställen än insidan av livmodern. Många kvinnor drabbas även av smärtor i samband med graviditet.

– Ungefär 10-15 procent av alla gravida utvecklar smärttillstånd i bäckenet, smärtor som inte ger med sig efter förlossning. Andra orsaker till långvariga smärttillstånd i bäcken och nedre delen av buken kan orsakas av inflammatoriska processer i urinblåsa och tarm. Patienter med svåra smärttillstånd känner sig ofta missförstådda, att de inte tas på allvar. Sjukvårdspersonal upplever dem som ”jobbiga” och krävande, säger Matts Olovsson som är professor och specialistläkare inom geriatrik och gynekologi vid Uppsala universitet.

Det är viktigt att kvinnorna får stöd och hjälp i olika former, påpekar han.

– För en del kvinnor är smärtrehabiliteringen vägen tillbaks till ett bättre liv och återgång till arbete. Ett bättre omhändertagande leder till bättre livskvalitet, färre sjukskrivningar och ger hälsoekonomiska vinster.

Fredag 5 december 13.00:

Läkare har dålig koll på kronisk njursjukdom

Ungefär var tionde svensk drabbas av kronisk njursjukdom. Ju tidigare sjukdomen upptäcks desto större är chansen att man lyckas förhindra exempelvis hjärt- och kärlproblem. Ändå är kunskapen om sjukdomarna låg inom läkarkåren.

Läs hela artikeln här.

Fredag 5 december 12.00:

Mingel

Vilket föredrag under riksstämman har du uppskattat mest?

Maria Åberg Sjölin, informatör Socialstyrelsen:

- Jag har tidigare jobbat med organdonation så jag hade gärna gått på ett föredrag igår om att få betalt för att donera organ. Tyvärr missade jag det eftersom jag är här i jobbet.

 

 

Varför besöker du Medicinska riksstämman?

Lars Forsberg, lektor i psykoterapi:

- Jag är här för att föreläsa om motiverande samtal, en metod som går ut på att underlätta för människor att förändra sina levnadsvanor till det bättre.

 

 

 

 Vilket föredrag ser du mest fram emot?

Agneta Stenqvist, barnpsykiater, privatpraktiker:

- Bea Uusmas föredrag om Andréeexpeditionen i eftermiddag! Det var det som fick mig att bestämma mig för att åka hit. Annars har jag mest valt att gå på föredrag som rör mitt område, psykiatri, men jag lyssnade även på föredraget om fallet Thomas Quick som var väldigt intressant. 

 

 

Fredag 5 december 11.30:

Eva räddade maken - blir årets hjärt- och lungräddare

"Många ger upp. Att jag inte gjorde det berodde helt och hållet på att jag var envis och vägrade ge upp. Nu efteråt så berättar jag för alla hur viktigt det är att fortsätta HLR även om man inte får ett gensvar från personen som är sjuk." Det säger Eva Stenström som räddade sin man genom HLR när han drabbats av hjärtstopp. Nu tar hon emot Riksförbundet HjärtLungs pris för Årets hjärt-lungräddare.

Fredag 5 december 08.30:

KOL och astma får nya riktlinjer

Nu finns en preliminär version av de nationella riktlinjerna för astma och KOL. Dokumentet handlar bland annat om diagnostik, rökstopp och symtombedömning och är öppet för synpunkter från allmänheten.

Nyligen kom en ny remissversion av riktlinjerna för KOL och astma. Det är närmare ett decennium sedan riktlinjerna fick en uppdatering, berättar Peter Odebäck som är distriktsläkare och ordförande i prioriteringsgruppen som har arbetat med remissen.

– De nationella riktlinjerna ska fungera som stöd för beslutsfattare när det gäller styrning och ledning. Men de ska även ge sjukvården tydliga råd, säger han.

Arbetet startade redan under 2012. Då bjöd Socialstyrelsen in cirka 40 deltagare från sjukvården samt representanter från olika patientföreningar. Under mötet kom man fram till flera frågeställningar om KOL och astma som behövde extra fokus, bland annat om utredningar och behandling.

Remissen är öppen så att både allmänheten, läkare och patienter kan lämna synpunkter på innehållet. Efter nästa sommar ska prioriteringsgruppen träffas på nytt och ta fram den slutliga versionen. 

Fredag 5 december 08.00:

Dagens första föredrag startar om en halvtimme och även idag kan vi räkna med ett fullspäckat schema. Vi kommer bland annat att rapportera om nya nationella riktlinjer för astma och KOL, om hur goda matvanor minskar risken för sjukdomar och om effekterna av måttliga mängder alkohol.

Torsdag 4 december 18.00:

Cancerforskning prisad

Överläkaren och docenten Alex Karlsson-Parra tilldelas sjukvårdens största pris för klinisk forskning, Athenapriset, som Netdoktor tidigare rapporterat om. Enligt juryn belönas han för ”ett grundligt, uthålligt och utmanande forskningsarbete som står på gränsen till ett stort genombrott”. Priset består av ett stipendium på 150 000 kronor. 

Torsdag 4 december 17.00:

KBT kan hjälpa mot IBS

Bota IBS med terapi – funkar det verkligen? Psykologen Brjánn Ljótsson och barnläkaren Ola Olén undersöker just nu hur effektiv psykologisk behandling är för barn med olika typer av funktionella tarmsjukdomar. De är hoppfulla, trots att tidigare studier haft blandade resultat.

Läs hela artikeln här.

Torsdag 4 december 15.30:

Fosterdiagnostik ställer större krav på sjukvården

Det räcker med ett blodprov - sedan kan du veta om barnet i magen har någon kromosomavvikelse eller annan sjukdom. I takt med att fosterdiagnostiken finslipas blir frågorna från de blivande föräldrarna fler. Det ställer högre krav på sjukvården, menar Peter Lindgren, överläkare på kvinnokliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

Läs hela artikeln här.

Torsdag 4 december 15.00:

Mingel

Vilka föredrag har du gått på idag?

Lars-Gunnar Karlsson, försäkringsmedicinsk rådgivare:
- Jag har tyvärr varit för upptagen med att informera i en monter för att gå på föredrag. Men imorgon hoppas jag kunna gå på en del. Mitt specialområde är tropikmedicin men jag tror inte direkt att jag kommer att hitta något föredrag inom just det området.

 

Vilka föredrag är du mest intresserad av?

Sheila Lindow, barnläkare:
- Eftersom jag är barnläkare har jag försökt att gå på föredrag som kan vara relevanta för mig. Jag har bland annat lyssnat på ett föredrag om fetma, eftersom allt fler barn lider av övervikt. Nu ska jag lyssna på ett föredrag om mag- och tarmsjukdom hos barn och unga.

 

Vad ska du föreläsa om?

Christian Munthe, filosof och medicinetiker:

- Jag kommer att prata om fosterdiagnostik. I framtiden kommer man att kunna se i princip alla sjukdomar hos foster och det kommer jag att prata om ur en etisk synvinkel. Det verkar vara många föredrag kring etik i år så jag ska försöka lyssna på några föredrag också, och inte bara prata själv.

 

Torsdag 4 december 13.30:

Patientuppgifter kan röjas under ronden

En traditionell rond i flerbäddsrum kan inskränka på patientens rättsliga skydd till personliga integritet och röja patientuppgifter för utomstående. Det menar Ulrika Sandén som är universitetslektor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Ulrika Sandén arbetar vid Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, Örebro universitet, och till vardags undervisar hon i medicinsk rätt. Under medicinska riksstämman diskuterar hon läkarnas traditionella rond som brukar ske i flerbäddsrum.

– Vid en sådan rond diskuteras patientens hälsotillstånd och andra personliga förhållanden medan det finns övriga patienter i salen. Det innebär att "medpatienter" kan lyssna till vad som sägs om den patient som för tillfället rondas, säger hon.

Det här upplägget väcker därför frågor om skyddet av patientens personliga integritet.

– En viktig aspekt är den grundläggande skyldigheten för såväl vårdgivare som hälso- och sjukvårdspersonal att visa patienten omtanke och respekt.

Hon nämner att Kungälvs sjukhus har ett bättre upplägg på ronden. Där samlas vårdteamet och patienten i ett enskilt rum, och en sådan rutin överensstämmer bättre med grundläggande principer inom hälso- och sjukvården.

Torsdag 4 december 12.10:

Nu invigs årets riksstämma officiellt! Folkhälso-, sjukvårds och idrottsministern Gabriel Wikström öppningstalar.

Torsdag 4 december 10.30:

Framtidens behandlingar vid avancerad sjukvård

Vilka möjligheter finns för att använda nya och mer avancerade terapier inom sjukvården? Det är en av frågorna som representanter från Läkemedelsverket talade om i ett symposium under stämmans första dag.

Det handlar om särskilda behandlingar som cellterapi, genterapi och vävnadstekniska produkter. Alla dessa klassas som läkemedel enligt ett EU-direktiv. Läkemedel som är avsedda för avancerad behandling, och som marknadsförs inom EU, måste först godkännas av den Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA. Det finns däremot möjlighet att använda dessa nya terapier inom svensk sjukvård, antingen via klinisk prövning eller som ett så kallat sjukhusundantag. Fast då krävs först ett tillstånd från Läkemedelsverket.

– Den kliniska prövningen måste utföras för att utvärdera ett läkemedels effekt och säkerhet. Sjukhusundantagsprodukten kan däremot användas i de fall alternativ behandling inte finns. Användningen av en sjukhusundantagsprodukt bygger på granskning av tillverkarens kvalitetssystem och att ett tillverkningstillstånd har getts för tillverkningen av den särskilda produkten, säger Lennart Åkerblom som är senior expert i bioteknologi vid Läkemedelsverket. 

Torsdag 4 december 09.00:

Strokedrabbade barn får bättre hjälp 

Varje år drabbas minst 30 000 svenskar av stroke varje år – av dem är barn bara ett hundratal. Men det gör också att barnens strokesymtom riskerar att missas. Nu gör barnläkare och neurologer gemensam sak för att förbättra vården för de drabbade barnen. Nya riktlinjer kring vården av barnen har hjälpt läkarna på traven.

Läs hela artikeln här.

Torsdag 4 december 08.30:

Kvinnor kan räddas med behandling före cancerdiagnos

Ju tidigare diagnos, desto bättre förutsättningar för att bli frisk - men bäst är ändå att inte bli sjuk alls. Förebyggande behandlingar skulle kunna göra att många kvinnor i riskzonen slipper drabbas av bröstcancer, menar cancerforskaren Per Hall.

Läs hela artikeln här.

Torsdag 4 december 08.00:

Om en halvtimme drar de första föredragen igång på årets upplaga av Medicinska riksstämman och Netdoktorredaktionen gör sig redo att leverera artiklar. Vi börjar dagen med att bevaka ett seminarium om screening för prostata- och bröstcancer. Vi kommer även att skriva om stroke hos barn, om psoriasis och psoriasisartrit och om mag- och tarmsjukdomar. Det blir säkerligen även en hel del annat - så titta gärna in här med jämna mellanrum för att få senaste nytt. 

 

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons
Annons