Synförlust eller synnedsättning, symtomguide

Vad är synförlust eller synnedsättning?

Synskärpan undersöks genom att läsa en syntavla, och synskärpan är normal om den mäts till 1,0. Vid en synskärpa på under 0,3 blir det svårt att läsa och utföra finare arbeten utan särskilda hjälpmedel, utöver vanliga glasögon. Det kan finnas olika orsaker till nedsatt syn. Tillståndet kan vara medfött eller uppstå vid olika tidpunkter i livet.

Nedsatt syn är vanligt och förekomsten ökar med stigande ålder.

Om ögat

Ögat består av flera hinnor. Den yttersta hinnan, bindhinnan eller konjunktivan, är en genomskinlig slemhinna som täcker utsidan av ögongloben och insidan av ögonlocken. Senhinnan, som också kallas sclera, ligger innanför bindhinnan och utgör ögonvitan. Hornhinnan, även kallad kornea täcker iris och pupill. Iris är samma sak som regnbågshinna och är området runt den svarta pupillen. Iris är den hinna som ger ögonfärgen; brunt, blått, gönt och så vidare.

Bakom iris finns linsen som kan ändra form och bli tjockare eller tunnare beroende på avståndet till det man ser på, vilket kallas för ackommodation. Den största delen av ögat består av den geléaktiga glaskroppen. Längst bak i ögat finns näthinnan där synintrycken registreras för att sedan föras vidare via synnerven till syncentrum i hjärnan där synintrycken tolkas.

Ett synintryck passerar genom hornhinnan, ögats lins, glaskroppen, näthinnan, via synnerven till hjärnan. Sjukdom, skada eller åldersrelaterade förändringar i någon av dessa delar av ögat orsakar synstörningar.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker

• Närsynthet:
  • Vid närsynthet fokuseras avlägsna objekt framför näthinnan på grund av för långt öga eller att bilden bryts för mycket i linsen eller hornhinnan. Detta ger nedsatt syn på långt avstånd, men synen är bra på nära håll
  • Närsynthet utvecklas ofta under skolålder eller i ung vuxen ålder. 
  • I skolsammanhang kan närsynthet misstänkas om barnet eller ungdomen inte ser vad som står på tavlan
  • Diagnosen ställs utifrån symtom och med hjälp av syntester, oftast hos optiker
  • Närsynthet kan korrigeras med glasögon, kontaktlinser eller hos vuxna med kirurgi
• Översynthet:
  • Översynthet innebär att fokus i bilden hamnar bakom näthinnan, vilket ger sämre synskärpa på långt, men framför allt nära håll
  • I ung ålder kan översynthet ofta kompenseras med ögonlinsen genom att den ändrar form, ackommodation, men med åren klarar inte linsen att kompensera och då behöver brytningsfelet korrigeras
  • Med åldern blir det svårare att läsa på nära håll eftersom ackommodationsbehovet överstiger förmågan hos ögats lins. Så småningom får man också problem med att se skarpt på långt håll
  • Diagnosen ställs utifrån symtom och med hjälp av syntester, oftast hos optiker
  • Om ögat inte klarar att ackommodera brytningsfelet behöver man glasögon eller kontaktlinser för att korrigera översyntheten. Kirurgisk korrektion kan också vara ett alternativ.
  • Barn med översynthet har ökad risk att börja skela.
• Ålderssynthet, presbyopi:
  • Normalt åldersfenomen med gradvis försämrat närseende som brukar bli märkbart runt 45-årsåldern
  • Tillståndet beror på nedsatt förmåga att justera linsens ljusbrytning, ackomodationsförmåga, med åldern
  • Diagnosen ställs utifrån symtom och med hjälp av syntester, oftast hos optiker
  • Glasögon eller speciella kontaktlinser används för att korrigera ålderssyntheten. Kirurgisk korrektion är ett alternativ
  • Tillståndet försvinner inte när det väl har uppstått. Förmågan att läsa på nära håll blir gradvis sämre allt eftersom tillståndet fortskrider. Efter hand stabiliseras förändringarna – och man behöver inte längre byta glasögonglas
• Grå starr, katarakt:
  • Grå starr är en sjukdom där linsen i ögat blir grumlig och ogenomskinlig. Tillståndet är mycket vanligt bland äldre
  • Grå starr ger framförallt nedsatt syn, "dimsyn", både på långt och nära håll.
  • Grå starr är oftast ett resultat av åldrandet. Diabetes, rökning, hög exponering för solljus och långvarig behandling med höga doser kortison kan påskynda utvecklingen av tillståndet
  • Grå starr påvisas genom att en optiker eller läkare undersöker ögat och linsens klarhet med speciella instrument
  • För att bli av med synproblemen måste linsen bytas ut, vilket görs med mikrokirurgisk teknik
• Grön starr, glaukom:
  • Grön starr är en sjukdom där högt tryck inne i ögat skadar synnerven så att synen försämras. Obehandlat leder tillståndet till slut till blindhet
  • Alla med grön starr har inte förhöjt ögontryck och alla med förhöjt ögontryck får inte grön starr
  • Tillståndet ökar med åldern och över 10 procent av personer som är 80 år i Sverige har grön starr. Det finns olika typer av grön starr, vanligast är så kallat öppenvinkelglaukom där synen långsamt försämras, till en början utan att man själv märker det
  • Ofta upptäcks tillståndet när förhöjt ögontryck upptäckts hos optiker och vidare undersökning görs hos ögonläkare
  • Behandlingen innebär att man sänker ögontrycket genom läkemedel (oftast ögondroppar), laserbehandling eller kirurgi
• Ögonkomplikationer vid diabetes:
  • Både typ 1- och typ 2-diabetes kan leda till skador på näthinnan, diabetesretinopati
  • Retinopatin beror på att blodcirkulationen i näthinnans kärl försämras, vilket leder till att vätska tränger ut ur kärlen och att nya, lättblödande blodkärl bildas
  • I tidiga faser märks bara lite eller ingenting av de skadliga förändringar som sker i ögonen
  • Om man har diabetes är det viktigt att gå på regelbundna ögonkontroller för att bedöma om det finns ögonkomplikationer och få behandling i tid.
  • En viktig del av behandlingen för att förhindra ögonkomplikationer är välreglerat blodsocker och blodtryck
  • Skador på näthinnan behandlas med injektioner av läkemedel i ögat, laser eller kirurgi
  • Prognosen för synen är god om man har välreglerat blodsocker och blodtryck
• Åldersförändringar i gula fläcken, makuladegeneration:
  • Vid åldersrelaterad makuladegeneration, AMD, förstörs celler i den gula fläcken på ögats näthinna. Hög ålder och ärftlighet är betydande riskfaktorer
  • De första symtomen är att synen blir suddig, raka linjer blir krokiga och vissa bokstäver faller bort när man försöker läsa. Färgerna blir ofta mindre klara än vanligt
  • Det finns torr och våt typ av AMD. Den torra typen utvecklas långsamt och leder till gradvis synförlust under lång tid (många år). Den ovanligare våta typen kan komma snabbt, under några dagar till veckor
  • Det finns ingen effektiv behandling mot torr AMD. Våt AMD behandlas med sprutor i ögat, vilket bromsar synförlusten och kan göra så att viss förlorad syn återfås
  • Tillståndet leder till nedsatt centralt seende, som är viktigt vid bland annat läsning och bilkörning. Det perifera seendet påverkas inte
• Inflammation i hornhinnan (keratit):
  • Akut inflammation i hornhinnan, oftast orsakad av herpesvirus. Tillståndet kan komma tillbaka senare
  • Är oftast ensidig, ofta smärta, ljusskygghet och ökat tårflöde
  • Kräver akut behandling av ögonläkare
• Inflammation i regnbågshinnan (iridocyklit):
  • Är en allvarlig och inte ovanlig orsak till rött öga. Kan återkomma flera gånger
  • Symtomen är smärta (kan saknas tidigt), rött öga, yrsel, ökat tårflöde och dimsyn. Det kan finnas bara lite symtom i början
  • Det finns ofta ingen känd förklaring till varför inflammationen uppstår, men i vissa fall är det relaterat till reumatisk sjukdom eller kronisk inflammation i tarmen
  • Kräver akut behandling hos ögonläkare

Sällsynta orsaker som kräver akut behandling

• Näthinneavlossning:
  • Näthinnan lossnar från det underliggande lagret
  • Oftast märker man det genom plötsligt försämrad syn, som en slöja eller en gardin som rullat ner för en del av ögat
  • Det kan dels ske efter operationer av ögat eller skador mot ögat, men också av rena åldersförändringar
  • Behandlingen innebär nästan alltid kirurgi som måste göras snabbt
  • Beroende på hur länge näthinnan varit avlossad är prognosen olika. Utan kirurgi leder tillståndet till blindhet på det drabbade ögat
• Artärocklusion i ögat/blodpropp i ögat:
  
  • Om man drabbas av en blodpropp i ett av kärlen som ska förse näthinnan med syre kan synen förloras.
  • Tillståndet är smärtfritt, men ger ett plötsligt ensidigt totalt synbortfall.
  • Det finns en rad riskfaktorer för att få detta, och riskfaktorerna är samma som för hjärtinfarkt och stroke. Diabetes, högt blodtryck, rökning är tre exempel.
  • Man ska söka sjukhus om man får plötsligt synbortall och där gör man olika undersökningar för att kunna fastlägga om det rör sig om en propp eller något annat
• Ventrombos i ögat:
  
  • Trombos är samma sak som propp. Det finns vener som leder bort blod från ögats näthinna, och i dessa kan det ibland fastna en propp
  • En ventrombos leder till en akut men helt smärtfri synnedsättning på ena ögat. Det är vanligt att man vaknar på morgonen och har nedsatt syn på ena ögat, då venen kan täppas igen nattetid. Om man är vaken när det sker brukar man gradvis få sämre syn över ett par timmar
  • Tillståndet utreds inom något dygn på ögonmottagning.
• Polymyalgia reumatika och temporalisarterit:
  
  • Polymyalgia reumatika (PMR) och temporalisarterit anses vara olika former av en och samma sjukdom. Båda tillstånden är troligen uttryck för en blodkärlsinflammation
  • PMR kännetecknas av smärtor och morgonstelhet, kraftlöshet, trötthet, feber och ofta förhöjd sänka. PMR benämns även muskelreumatism
  • Temporalisarterit är en inflammation i tinningpulsådern, en så kallad blodkärlsinflammation som också kan finnas på andra ställen i kroppen
  • Huvudsymtomen vid temporalisarterit är huvudvärk i ena tinningen, tuggsmärtor och synrubbningar
  • Diagnos ställs genom att analysera symtom, blodprov och, för temporalisarterit, även genom vävnadsprov från tinningpulsådern.
  • PMR kan behandlas med kortisontabletter och uppföljning av allmänläkare. Vid temporalisarterit läggs patienten ofta in akut för vävnadsprovtagning och inledande kortisonbehandling
• Glaskroppsblödning:
  • Sträckningar och dragningar i glaskroppen kan orsaka glaskroppsblödning
  • Först upplevs små fläckar som flyter runt i synfältet. Senare kan det komma en skur av små, svarta fläckar eller "rök" i synfältet. Vid större blödningar uppstår ganska snabbt försämrad syn. Vanligen finns inga smärtor
  • Den vanligaste orsaken till glaskroppsblödningar bland vuxna är förändringar i näthinnan på grund av diabetes (proliferativ diabetesretinopati)
  • Vid typiska symtom på glaskroppsblödning bör man undersökas akut av ögonläkare
• Synnervsinflammation, optikusneurit:
  • Optikusneurit är ett sällsynt inflammationstillstånd i synnerven, nervus opticus
  • Typiska symtom är plötslig synnedsättning, vanligtvis bara på ena ögat, som inträder under loppet av timmar till några få dagar. Ögat smärtar och ömmar när man tar eller rör på det
  • Vid optikusneurit angriper kroppens eget immunförsvar synnerven i en så kallad autoimmun reaktion. Nerven blir irriterad och svullen och kan inte fungera som den ska
  • Diagnosen fastställs hos ögonläkare efter undersökning av ögat. Ofta MR (magnetröntgen) av huvudet, undersökning av ryggmärgsvätskan och olika blodprover
  • Behandling med höga doser kortikosteroider i tablettform eller direkt i blodet (intravenöst) eller andra immunreglerande behandlingar övervägs från person till person
• Infektion i ögats inre, endoftalmit:
  • Uppstår nästan bara efter operativa ingrepp och perforerande skador
  • I de flesta fall uppstår symtomen akut i form av nedsatt syn och smärtor i ögat
  • Kräver omedelbar behandling med antibiotikaspruta i ögat

Andra sällsynta orsaker

• Tumör i hypofysen:
  • Hypofysen är lite större än en ärta och ligger precis under det ställe i skallen där synnerven korsar
  • Stora hypofystumörer kan trycka på synnerverna och ge nedsatt syn
• Funktionell synförlust:
• Försämrad syn som beror på försämrad perceptions- eller psykologisk funktion
• Kan förekomma både hos barn och vuxna
• Oftast övergående
• Orsakas i regel av ett allvarligt psykologiskt trauma
• Metanolförgiftning.

Vad kan man göra själv?

Diagnosen närsynthet, översynthet och ålderssynthet (presbyopi) ställs utifrån symtom och med hjälp av syntester, oftast hos optiker. I dessa fall behöver oftast inte vården kontaktas. 

När ska man söka vård?

Vid misstanke om andra orsaker till nedsatt syn än närsynthet, översynthet och ålderssynthet (presbyopi) bör man oftast söka vård. Tecken på allvarlig ögonsjukdom är snabbt insättande eller plötslig synförlust, svår eller djup smärta, ljusskygghet och i vissa fall vid symtom från bara ena ögat (men det behöver inte betyda allvarlig sjukdom). Vid sådana besvär är det viktigt att snabbt söka vård.

Utredning

Sjukdomshistorien

Vanliga frågor

• Vilka är symtomen på synnedsättning?
  • Vilket öga?
  • Nedsatt syn på vissa avstånd?
  • Nedsatt syn i vissa delar av synfältet?
  • Flytande fläckar eller "rök" i synfältet?
  • Har synförlusten kommit gradvis över tid?
  • Plötslig synförlust?
  • Upplevs synnedsättningen som en fördragen gardin?
  • Kortvarig, övergående synförlust?
  • Dubbelsyn?
  • Förvrängning av synintryck så att raka linjer blir krokiga?
  • Begränsat synfält så att man ser mindre åt sidorna än tidigare?
• När började synnedsättningen?
• Är din syn nedsatt mycket eller lite?
• Medföljande symtom?
  • Ögonsmärta?
  • Ökat tårflöde?
  • Ljusskygghet?
  • Huvudvärk?
• Möjliga orsaker?
  • Ögontrauma?
  • Ärftlig ögonsjukdom i familjen?
  • Diabetes?
  • Högt blodtryck?

Undersökningar

Olika undersökningar kan bli aktuella beroende på symtom. Läkaren tittar på hur ögat ser ut och rör sig. Med hjälp av ögonmikroskop går det också att titta in i själva ögat och bland annat se om det finns förändringar på näthinnan. Före en sådan undersökning får man ögondroppar som vidgar pupillen så att det blir lättare att se in i ögat. Om det misstänks skada eller inflammation på hornhinnan kan man få droppar av ett färgämne, fluorescein, i ögat, vilket gör en eventuell skada på hornhinnan lättare att se. 

Remiss

De flesta tillstånd med nedsatt syn behöver undersökas och behandlas av ögonläkare.  Vissa tillstånd kräver akut remiss. Brytningsfelen, det vill säga närsynthet, översynthet och ålderssynthet (presbyopi) behöver oftast inte undersökas av läkare utan undersökningen görs oftast av optiker.