Glaskroppsblödning


Uppdaterad den: 2012-12-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är glaskroppsblödning?

Glaskroppen (corpus vitreum) är den geléliknande, klara massan mellan ögats lins och näthinnan. Denna massa utgör 80 % av ögats totalvolym och bidrar till att ge ögat dess form. Glaskroppen är delvis fäst vid omgivande strukturer, bland annat näthinnan. Sträckningar och dragningar i glaskroppen kan orsaka blödning och näthinneavlossning.

Glaskroppsblödning kan vara en direkt följd av en rift i näthinnan eller kärlnybildning i näthinnan, eller den kan bero på blödning från redan existerande blodkärl. Storleken på en sådan blödning kan variera från måttlig till betydande och kan ge allt från bagatellartade synstörningar till svårt nedsatt syn. Påverkan av synen beror på grumlingarnas omfattning och täthet.

Tillståndet är inte helt ovanligt. Hur vanligt glaskroppsblödning är beror på förekomst av eventuell underliggande sjukdom. Bland vuxna är ögonskada vid diabetes mellitus (proliferativ diabetisk retinopati) den vanligaste orsaken till glaskroppsblödning och utgör cirka 20 % av alla sådana fall i Sverige. Den vanligaste orsaken till blödning i glaskroppen bland unga människor är skada.

Annons
Annons

Orsak

Den vanligaste orsaken är, som nämnts ovan, blödningar från kärlnybildningar vid proliferativ diabetesretinopati. Rifter på näthinnan är en annan vanlig orsak. Andra orsaker är tilltäppta venösa och arteriella blodkärl, samt högt blodtryck. I sällsynta fall kan subaraknoidalblödning (cirka 5 % av fallen) följas av blödning i glaskroppen. Hos spädbarn kan kraftig skakning av barnet ge sådana blödningar.

Vilka är symtomen?

Ofta upplever patienten först små fläckar som flyter runt i synfältet som tecken på små blödningar. Senare kan det komma en skur av små, svarta fläckar eller pyttesmå ringliknande formationer i synfältet. I fall med större blödningar uppstår ganska snabbt försämrad syn med måttlig till uttalad synnedsättning. Vanligen finns inga smärtor förbundna med tillståndet.

Diagnos

Misstanken om diagnosen väcks vid typiska symtom. För en allmänläkare kan det i en del fall vara svårt att ställa den konkreta diagnosen efter en vanlig synundersökning. Du hänvisas därför i regel omedelbart till ögonläkare eller ögonavdelning. Diagnosen ställs då i regel med säkerhet, men i vissa fall utför man ultraljud av ögat, eventuellt också datortomografi eller magnetkameraundersökning, för att utesluta andra sjukdomar eller skador.

Annons
Annons

Behandling

Målet med behandlingen är att korrigera underliggande orsaker så snabbt som möjligt och om nödvändigt sätta in terapeutiska åtgärder för att begränsa skadan på ögat. Mindre blödningar upplöses av sig självt inom några veckor, medan större blödningar måste tas bort operativt. Vid mycket tät blödning som inte har gått tillbaka inom rimlig tid (oftast någon månad) krävs kirurgisk uttömning av blödningen, så kallad vitrektomi.

Det är vanligen inte aktuellt med inläggning. Vid större blödningar rekommenderas patienten att ta det lugnt, eventuellt hålla sig i sängen några dagar – med huvudet högt (30–45°) – så att blodet samlar sig i nedre delen av ögat, och det går att undersöka den bakomliggande näthinnan med avseende på ytterligare behandling.

Laserbehandling (fotokoagulation) används för att stänga eventuella rifter i näthinnan. Vitrektomi innebär att det läggs ett snitt i ögonvitan och den "grumliga" glaskroppen sugs ut och ersätts med koksaltlösning. Sådan behandling utförs inte förrän efter cirka tre månader, om behandlingen av underliggande orsak kan vänta, för att glaskroppen i många fall kan klarna upp tillfredsställande utan kirurgi.

Prognos

Prognosen beror på den underliggande orsaken, men i de flesta fall handlar det om små blödningar och ögat normaliseras efter hand. I vissa fall kan blödning i glaskroppen leda till varaktigt nedsatt syn.


Annons
Annons
Annons
Annons
Annons