Ren intermittent kateterisering

Intermittent självkateterisering är en teknik som reducerar problemen och komplikationerna hos patienter som har svårighet att tömma urinblåsan på normalt sätt.

Uppdaterad den: 2013-01-25
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är intermittent kateterisering?

Intermittent kateterisering används hos personer som inte klarar av att tömma urinblåsan på normalt sätt. En tunn plastkateter förs in genom urinröret och in till urinblåsan för att tömma denna. Så snart katetern kommer in i blåsan börjar det att rinna ut urin ur katetern. När blåsan är tom tas katetern bort. Processen upprepas med jämna eller varierande mellanrum (intermittent) enligt dina egna behov och rutiner. Med lite instruktioner och träning kan du utföra processen själv, därav namnet självkateterisering. Det är viktigt att den här behandlingen görs under rena förhållanden (ren intermittent kateterisering, RIK) så att infektioner undviks.

Vem kan ha nytta av självkateterisering?

RIK kan användas av många olika personer med urineringsproblem. Lite förenklat kan man säga att det rör sig om två problem: svårigheter med att tömma urinblåsan och läckage från urinblåsan. Det kan finnas olika orsaker till dessa urineringsproblem:

  • Nervskador i hjärnan och/eller i ryggmärgen (till exempel ryggmärgsskada eller ryggmärgsbråck).
  • Multipel skleros.
  • Skador på nerverna som går ut från ryggmärgen, till exempel diabetes, ischias.
  • Komplikation efter överfyllnad av blåsan som har lett till uttänjd blåsa.
  • Kontinuerliga urinvägsinfektioner där blåsan inte töms (resturin).
  • Förträngningar, så kallade strikturer i urinröret.
  • Förstorad prostata.
  • Okänd orsak till tömningsproblem.
  • Urinläckage av olika orsaker (hos män och kvinnor).

Självkateterisering hos män

Hos mannen är urinröret 15–20 cm långt och S-format. Genom att man lyfter och sträcker ut penis mot buken rätas S-formen ut och det blir lättare att sätta in katetern. Hitta en ställning som gör att du kan slappna av. Det spelar ingen roll om du sitter eller står.

Annons
Annons

Självkateterisering hos kvinnor

Utmaningen för kvinnor är att hitta urinrörsöppningen. Den finns upptill vid slidöppningen, strax under klitoris. I början kan det vara bra att använda en spegel för att lokalisera urinrörsöppningen. När du har lärt dig tekniken kan du hoppa över spegeln så blir kateteriseringen enklare. Hitta en ställning som passar – sittande, stående eller liggande. Slappna av och för in katetern. Om du väljer en liggande ställning bör du resa dig upp innan du drar ut katetern så att blåsan töms helt.

Självkateterisering hos barn

Blåsan töms bättre när kroppen är upprest eftersom man då utnyttjar tyngdlagen. Små barn bör därför helst sitta när de kateteriseras. Om barnet inte kan sitta på egen hand kan man till exempel använda en kudde eller liknande under barnets rygg på skötbordet. Så snart barnet kan sitta själv bör man börja att kateterisera på toaletten. Då vänjs barnet vid att det är på toaletten som man brukar kissa. Det är viktigt att låta barn delta i kateteriseringsprocessen. Barnet kan börja kateterisera sig själv i fyra- till åttaårsåldern. Det är en stor fördel om barnet kan kateteterisera sig själv när han/hon börjar skolan.

Praktiska råd

Det är viktigt att inte tvätta kroppen överdrivet mycket så att den naturliga bakteriefloran som skyddar mot infektion bevaras. Därför är rekommendationen att bara tvätta underlivet med mild tvål eller endast vatten en till två gånger per dag. Det är viktigt att tvätta händerna före varje kateterisering.

Annons
Annons

Läkaren avgör hur många gånger du ska tömma urinblåsan under dygnet. Detta varierar från person till person beroende på tömningsorsaken, hur mycket du dricker och eventuella mediciner som du använder. För att undvika infektion är det viktigt att följa läkarens instruktioner och samtidigt ha som regel att urinvolymen inte ska överstiga 400 ml per tömning.

Vad är vinsterna med självkateterisering?

Intermittent självkateterisering är en säker procedur som hjälper dig att få kontroll över urinvägarna. Många personer använder RIK och berättar att det har förbättrat deras livskvalitet. Tekniken gör att du kan tömma blåsan fullständigt på regelbundna tider, det skyddar njurarna mot infektion och skada, det minskar risken för utvidgning/uttänjning av urinblåsan och kan eliminera behovet av en permanent kateter.

Vilka komplikationer finns?

Komplikationer är sällsynt, i synnerhet hos kvinnor. Den vanligaste komplikationen är urinvägsinfektion, men faktum är att korrekt utförd självkateterisering reducerar mängden urin som blir stående i blåsan och leder på så sätt till minskad risk för infektion.

Andra möjliga men sällsynta komplikationer är blåssten, sprickskador med blödning från urinröret, urinrörsinflammation, förträngning av urinröret efter skador på urinrörsväggen och bildning av en falsk passage, vilket innebär att katetern har tryckts igenom urinrörsväggen och ut i intilliggande vävnad. Hos män kan det förekomma infektion i sädesledaren och bitestiklarna.

Komplikationer undviks genom att använda aseptisk teknik – det vill säga strikt hygien, rätt insättningsteknik, frekventa kateteriseringar för att undvika att blåsväggen tänjs ut och fullständig tömning av urinblåsan så att urin inte blir stående i blåsan. Användning av rätt sorts kateter, som är hydrofiltäckt, tycks också bidra till färre komplikationer.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons