Behandling och uppföljning av akut njursvikt

Behandlingen av akut njursvikt beror dels på orsaken till och omfattningen av svikten. En av behandlingsmetoderna är dialys, vilket innebär att blodet renas från överskottsvatten och ansamling av slaggprodukter.

Uppdaterad den: 2013-01-14
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Behandlingen av akut njursvikt beror dels på orsaken till och omfattningen av svikten. I regel blir man inlagd på sjukhus på specialistavdelning för njursjukdomar. Vid mindre allvarlig sjukdomsbild remitteras man till en specialistmottagning för dessa sjukdomar.

Specialisten kommer först och främst att fastställa vad som orsakar njursvikten och därefter besluta om behandling. Därefter måste mängden slaggprodukter och vatten som ansamlats i kroppen fastställas. Det påverkar nämligen vilka läkemedel man ska ha och om man behöver dialys, det vill säga rening av blodet genom en dialysapparat.

Medicinsk behandling

Behandling riktas mot att åtgärda orsaken till njursvikten. Läkemedel och andra ämnen som man intar kommer att bedömas noga. Allt som kan skada njurarna tas bort eller behöver minskas i dos. Andra aktuella behandlingar är följande:

Annons
Annons
  • Riklig vätsketillförsel vid tecken på vätskebrist. I den akuta fasen ger man i regel vätska direkt i blodet, så kallad intravenös vätskebehandling. Vid behov tillsätter man olika salter och ämnen i vätskan.
  • Begränsat vätskeintag. Vid njursvikt då överskottsvätska i kroppen inte avlägsnas kommer läkaren att rekommendera att dricka mindre än man brukar.
  • Öka blodflödet till njurarna. Detta sker med hjälp av läkemedel som förbättrar hjärtats funktion eller ökar blodtrycket.
  • Korrigering av kemiska rubbningar. Om sammansättningen av kemiska ämnen i blodet och kroppen inte är normal kan det skapa problem för andra organ. Därför kan det bli nödvändigt att tillföra ämnen som rättar till obalansen.

Dialys

Om det tar lång tid innan njurfunktionen blir normal kan man behöva använda en konstgjord njure för att rena blodet från överskottsvatten och ansamling av slaggprodukter. Detta kallas dialys, en process då blodet renas från slaggprodukter och överflödig vätska. Dialys vid akut njursvikt sker på sjukhus.

Dialysen utförs genom att en slang (kateter) läggs in i ett blodkärl (hemodialys), eller i vissa fall via en kateter in till bukhålan, (peritonealdialys).

Vid hemodialys är man kopplad till dialysapparaten med en slang som går från blodkärlet till maskinen och sedan tillbaka till kroppen. Blodet cirkulerar genom den konstgjorda njuren som avlägsnar giftiga ämnen och slaggprodukter, och skickas sedan tillbaka till kroppen. De flesta behöver dialys tre gånger i veckan. Vid akut njursvikt kan behandlingen ges oftare.

Annons
Annons

Vid peritonealdialys kommer slaggprodukter och överskottsvätska från blodet ut i bukhålan, om den fylls med vätska. Innehållet i vätskan i bukhålan står i jämvikt med halten av till exempel salter och slaggprodukter i blodet. Via en slang som opereras in i bukhålan låter man cirka två liter dialysvätska rinna in i bukhålan. Efter några timmar byter man ut vätskan som då innehåller slaggprodukter och överskottsvätska.

De flesta med akut njursvikt blir bättre ganska snart när orsaken har åtgärdats eller behandlats och behöver därför ingen dialys. Oftast återfår man normal njurfunktion, men i en del fall kan skadorna bli bestående och njurfunktionen kan vara försämrad en längre tid. Dessa patienter kanske inte behöver dialys men de behöver läkemedel som hjälper dem under tiden med sviktande njurfunktion.

Uppföljning

Uppföljning och kontroller är ofta nödvändiga men beror på vad som orsakar njursvikten och hur allvarligt tillståndet är. Läkaren kontrollerar den bakomliggande orsaken och tar nödvändiga laboratorieprover för att vara säker på att njursvikten går tillbaka. Förebyggande åtgärder kan krävas i en del fall för att förhindra återfall.

Förebyggande åtgärder

Man kan också få instruktioner om att undvika vissa ämnen och läkemedel som kan skada njurvävnaden.

Om man löper risk att utveckla kronisk njursvikt kan man behöva tätare kontroller av njurfunktionen och andra problem som uppträder vid nedsatt njurfunktion. Om man får svårt att kissa eller blod i urinen bör man snarast söka läkare.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons