Behandling | Njurar & urinvägar

Steroider inom hudvård

Steroider är ett slags hormoner, som har en gemensam grundstruktur och bildas i binjurarnas bark - därför kallas de också binjurebarkshormoner eller kortikosteroider.

Mats Berg, Docent och hudläkare, Uppsala universitet och hudmottagningen Skindoc, Danderyd, Hudkliniken Sörmland
Publicerad den: 2008-10-02
Författare: Mats Berg, Docent och hudläkare, Uppsala universitet och hudmottagningen Skindoc, Danderyd, Hudkliniken Sörmland

Annons

De reglerar såväl kroppens saltbalans, och kallas då mineralkortikoider, som sockerbalansen, då de kallas glukokortikoider.

Hur används kortikosteroider?

Glukokortikoider har också en lång rad immunologiska och inflammationshämmande effekter, vilka gör att kortikosteroider fått en mycket omfattande användning som läkemedel. Ofta används syntetiska (konstgjorda) preparat, som har mer renodlad effekt.

Astma behandlas med kortikosteroider i inhalationsform med framgång och utan biverkningar, man använder kortikosteroider för att hindra avstötning av transplanterade organ och vävnader och inte minst använder man dem ofta utvärtes, mot hudreaktioner som eksem.

Annons
Annons

Vilka typer av steroider används inom hudvård?

De steroider som används inom hudvård kan delas in i fyra grupper, baserat på styrkan/effekten. Observera att det rör sig om olika typer av substanser i olika koncentrationer. Den procentsats, som står angiven på tuberna har därför ingenting med styrkan på preparatet att göra. Som exempel har det starka preparatet Dermovat en mycket lägre procentsats än det svaga hydrokortisonet. Alltså: glöm procenten och lär er namnen på preparaten i stället!:

Grupp I: Milt verkande Hit hör typiskt hydrokortison. Det finns rätt många preparat på marknaden som antingen innehåller enbart hydrokortison eller också hydrokortison i kombination med till exempel ett medel mot fotsvamp. Dessa preparat är receptfria och används för egenvård mot lindrig klåda och mindre eksem.

Grupp II: Medelstarkt verkande Dess medel är receptbelagda och används mot akuta och kroniska eksem. Här hittar vi exempelvis klobetason (Emovat). Dessa preparat är bra när man är rädd för sådana lokala biverkningar som de starkare steroiderna är kända för, speciellt vid långtidsbehandling.

Annons
Annons

Grupp III: Starkt verkande Den "klassiska" hudsteroidgruppen, med medel som betametason (Betnovat), mometason (Elocan) och kalcipotriol (Daivonex). Dessa preparat har använts länge och trots sina biverkningar är de omtyckta, framför allt för sin snabba effekt och för att frekvensen av återfall är lägre än för med Grupp II-steroider. Detta gäller naturligtvis svårare eksem, och man måste göra en avvägning mellan effekt och bieffekt. Denna grupp av läkemedel kan ge bieffekter vid fel användning, såsom för lång användning på känslig hud, bland vilka kan nämnas hudförtunning, hudbristningar, och röda utslag i ansiktet. Grupp III-steroiderna kan med fördel användas i kombination med de svagare grupperna. En vanlig metod är att man börjar med det starka medlet och sedan trappar av mot svagare medel och även rent mjukgörande krämer, som inte innehåller steroider alls.

Grupp IV: Extra starkt verkande Mycket starka steroider med mycket starka biverkningar, används i akuta fall vid psoriasis och svårt akut uppblommande eksem. Denna grupp lämpar sig inte för underhållsbehandling, på grund av risken för svåra biverkningar. I denna grupp hittar vi klobetasol (Dermovat).


Annons
Annons