Dialys
Njurarna är ett parigt (”dubbelt”) organ vars uppgifter bland annat är att rena blodet från ett överskott av slaggprodukter, salter och vätska och av dessa producera urin. Med njursvikt menas med att njurarna inte kan upprätthålla sin funktion, utan att njurarna istället sviktar. Vid grav njursvikt kan det därför ibland vara aktuellt med dialys. Dialys är en behandling där syftet är att efterlikna njurens filtrerande funktion.
Dialys
Det finns två former av dialysbehandling: bloddialys (hemodialys) och påsdialys (bukhinnedialys) Bloddialys är vanligast och sker oftast på sjukhus eller dialysmottagning, ett par-tre gånger i veckan och tar ungefär fyra timmar varje gång. Detta innebär att patienter som är beroende av denna behandling måste utforma sin vardag kring behandlingstillfällena.
Den allra vanligaste formen av påsdialysdialys kallas för CAPD och sköts av patienten själv i hemmet.
Ofta är behovet av bloddialys kroniskt, det vill säga och behandlingen krävs livet ut. Tack vare att dialystekniken och övriga behandling har utvecklats mycket positivt kan de flesta dialyserande personer leva ett liv med en god livskvalitet.
Hur går dialys till?
Vid bloddialys förs patientens blod in i en maskin, där det renas med hjälp av ett filter och sedan återförs till patienten. Denna filtrering av blod liknar filtreringen som normalt sker i njurarna.
Vid påsdialys (CAPD) fylls bukhålan med cirka två liter dialysvätska via en inopererad slang (kateter). Genom bukhinnans små blodkärl utväxlas överskottet av slaggprodukter, salter och vätska från blodet till dialysvätskan. Vätskan byts fyra till fem gånger dagligen och behandlingen sköts vanligtvis av patienten själv. Det finns även en annan variant av påsdialys, så kallad CCPD, där bytet av vätska sker nattetid med hjälp av en maskin.
Olika behandlingsalternativ för barn som kissar i sängen
För barn som är 6 år och uppåt finns möjlighet att behandla mot enures (sängvätning hos barn)
