Fakta | Stroke

Venös blodpropp i hjärnan – cerebral ventrombos


Uppdaterad den: 2013-02-21
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

I blodcirkulationen skiljer man mellan två huvudtyper av blodkärl: artärer och vener. Artärerna leder syrerikt blod från hjärtat och ut i kroppen. Venerna leder tillbaka syrefattigt blod till hjärtat. Kärlen i hjärnan är organiserade på liknande sät.

Blodpropp (trombos) kan uppstå både i artärerna och venerna. De allra flesta uppstår på artärsidan.

Vad är en venös blodpropp i hjärnan?

Venös blodpropp i hjärnan – cerebral ventrombos – är en trombos i en av hjärnans större vener. Det är en särskild form av stroke. Tillståndet bör misstänkas hos alla patienter som uppger att de har allvarlig huvudvärk och kräkningar utan annan underliggande sjukdom.

Annons
Annons

Tillståndet är ovanligt. Uppskattningsvis är antalet nya fall av tillståndet färre än 1 per 100 000 per år. Tillståndet förekommer både hos barn (vanligast) och vuxna. Bland vuxna är genomsnittsåldern för patienter med cerebral ventrombos lägre än åldern för andra typer av stroke. Kvinnor har något oftare cerebral ventrombos än män, vilket anses ha ett samband med användning av p-piller.

Orsak

Det finns en lång rad riskfaktorer för att få en ventrombos i hjärnan. Det kan vara huvudskada, läkarbehandling av hjärna och ryggmärg, förändringar i kroppen i samband med graviditet, förlossning, uttorkning, infektioner, rubbningar i kroppens koagulationssystem (hyperkoagulabla tillstånd), blodsjukdomar, läkemedel som p-piller, hormonbehandling och kortison. Hos cirka 85 % identifieras en eller flera riskfaktorer.

Symtom och tecken

Tillståndet yttrar sig på många olika sätt. Det kan inträda akut, men också mindre hastigt (gäller 65–70 % av fallen) eller vara kroniskt (20 %). Ventrombos i hjärnan kan leda till för högt tryck inne i huvudet (intrakraniell hypertension), lokala skador på hjärnvävnaden (fokala symtom) och tillståndet kan ge generell hjärnpåverkan (encefalopati).

Annons
Annons

Högt tryck inne i huvudet medför huvudvärk med eller utan kräkningar och synrubbningar. Huvudvärk är det mest frekventa (90 %) och vanligtvis det första symtomet. I vissa fall kan huvudvärk föregå andra symtom och tecken med flera dagar eller veckor. Huvudvärken ökar ofta efter ett par dagar.

Lokala hjärnskador kan utlösa krampanfall, förlamning och andra neurologiska symtom.

Tecken på generell hjärnskada kan vara vakenhetspåverkan och nedsatta mentala funktioner.

Diagnos

Det kan vara svårt att ställa diagnosen på grund av att den förekommer så sällan att man lätt förbiser den. Diagnosen kräver bildundersökningar av huvudet, CT och/eller MR, med avbildning efter insprutning av kontrastmedel i blodkärlen.

Behandling

Som huvudbehandling av cerebral ventrombos används blodförtunnande läkemedel, antikoagulantia. Sådan behandling ges även om blodproppen har orsakat hjärnblödning. I början ges behandlingen med spruta (heparin), senare ges den som tabletter (warfarin). Rekommenderad behandlingstid är fyra till sex månader. Behandling som löser upp blodproppar (endovaskulär trombolytisk behandling) kan vara effektivt hos patienter som blir sämre trots korrekt antikoagulationsbehandling med heparin, men sådan behandling begränsas till specialistcenter.

Tilläggsbehandling kan vara aktuellt mot kramper, svullnad i hjärnan eller samtidiga infektioner. Huvudvärk till följd av ökat tryck i hjärnan kan förbättras genom att man höjer sängens huvudände eller ger patienten ett läkemedel (acetazolamid) som minskar produktionen av den genomskinliga vätska (likvor) som bland annat omger hjärnan.

Kirurgi kan ibland vara en nödlösning vid misslyckad medicinsk behandling.

Prognos

Vid tidig diagnos är prognosen god och fullständigt tillfrisknande kan förväntas hos cirka 70 %. Bland övriga 30 % avlider 1/3 och 2/3 får lindriga till måttliga neurologiska skador. Koma, kramper eller underliggande sjukdom har liten inverkan på korttidsprognosen och bör inte begränsa behandlingsmöjligheterna. På lång sikt kan cirka 20 % få en ny episod med ventrombos.


Annons
Annons
Annons