Fakta | Stroke

Subduralhematom

Ett kroniskt subduralhematom är en långsam ansamling av blod mellan skallen och hjärnan. Tillståndet ger under dagar till veckor ökande symtom i form av huvudvärk, yrsel, förvirring och ibland förlamningar.

Uppdaterad den:
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är ett subduralhematom?

Subduralhematom

Hjärnan och ryggmärgen täcks av hjärnhinnor som består av tre lager. Den innersta hinnan kallas pia mater, sedan kommer araknoidea och ytterst dura mater. "Subduralt" betecknar området mellan dura mater och araknoidea. Med "hematom" menas en blodansamling. Ett subduralhematom är alltså en blodansamling mellan dura mater och araknoidea.

Oftast uppstår ett subduralhematom efter att man slagit i huvudet. Man skiljer mellan akut, subakut och kroniskt subduralhematom. Ett akut subduralhematom uppstår inom 72 timmar efter skadan och ett subakut subduralhematom under dag 3–7 efter skadan. Vid kroniskt subduralhematom får man symtom först en eller flera veckor efter skadan.

Subduralhematom drabbar 1–20 per 100 000 personer per år. Kroniskt subduralhematom ses oftare hos äldre och hos personer med alkoholmissbruk.

Annons
Annons

Symtom vid kroniskt subduralhematom

Vid kroniskt subduralhematom tilltar symtomen över flera veckor. De flesta klagar över huvudvärk, och många upplever också koncentrationssvårigheter, trötthet, ökat sömnbehov, förvirring och ostadighet. Det är typiskt att symtomen växlar och att man upplever bra och dåliga dagar.

Mindre vanliga symtom kan vara förlamningar, gångsvårigheter och svårighet att tala.

Orsak

Akuta subduralhematom beror vanligen på avslitna små vener (bryggvener) och är ofta kopplat till allvarlig skallskada. I 20–30 procent av fallen finns också en blödning i artärer runt hjärnan vilket ger en sämre prognos än blödningen från venerna. Akut subduralhematom är den vanligaste typen av blödning i huvudet efter en skallskada, och kan påvisas hos 1 av 4 som läggs in medvetslösa efter en skallskada.

Annons
Annons

Vid kroniskt subduralhematom är den akuta blödningen mindre uttalad, men blodansamlingen blir ofta större med tiden på grund av nya småblödningar i samma område. Sådana nya blödningar kan uppstå utan nya slag mot huvudet. När detta händer leder det till ett ökat tryck på hjärnvävnaden. Det ökande trycket ger upphov till symtomen.

Diagnos

Läkaren kan misstänka diagnosen utifrån att patienten har slagit i huvudet och de symtom som beskrivs. Vid kroniskt subduralhematom är det dock många som inte kommer ihåg att de har skadat huvudet. Misstanke om diagnosen kan styrkas av fynd som görs vid en vanlig läkarundersökning. Vid misstanke om subduralhematom tas en datortomografibild av huvudet för att bekräfta eller avfärda diagnosen.

Behandling

I de flesta fall krävs operation. Vid små subduralhematom och lite symtom kan man ibland avvakta operation, men följa eventuell utveckling av hematomet med täta datotomografikontroller.

Symtomen orsakas av att blodansamlingen skapar ett tryck mot hjärnan. Behandlingen går ut på att minska trycket. Operationen görs antingen genom att borra sig in eller genom att öppna kraniet (kraniotomi) och tömma ut blodansamlingen. 

Att borra sig genom skallen till blodansamlingen är den teknik som oftast används. Efter att blodansamlingen tagits bort läggs ett dränage in som förhindrar att utrymmet där blodet var ansamlat fylls på nytt. Operationen ger ett gott resultat i 80–90 procent av fallen.

Prognos

Akuta subduralhematom har betydligt sämre prognos än kroniska subduralhematom.

Vid kroniska subduralhematom kan små blodansamlingar försvinna av sig själva.

Om hematomet behandlas innan det blir för stort är möjligheten till fullständigt tillfrisknande god. Stora hematom kan ge bestående skador. Risken är störst hos äldre patienter. Ett stort obehandlat hematom kan i vissa fall vara dödligt.

Efter behandling är det viktigt med täta kontroller. Detta gör man för att se om hematomet kommer tillbaka.


Annons
Annons
Annons