Fakta | Stroke

Rehabilitering efter stroke

Många som har fått en stroke har förlorat vissa funktioner. Rehabilitering innebär att man genom aktiva åtgärder försöker återfå dessa funktioner.

Uppdaterad den: 2020-06-23
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad omfattar rehabiliteringen?

Rehabilitering efter stroke har som mål att genom aktiva åtgärder återfå eventuella förlorade funktioner. Sådana åtgärder börjar redan på sjukhuset och fortsätter ofta länge efter insjuknandet.

På en strokeenhet kan rehabilitering bestå av övningar för att prata, svälja, gå och ta hand om sin hygien. Ofta fortsätter sådana övningar på särskilda boenden där den strokedrabbade kan sig ägna flera timmar om dagen åt aktiviteter som fysioterapi, arbetsterapi, talträning, beteendeterapi, gruppaktiviteter samt patient- och familjeträning. Ofta behövs en hög intensitet av rehabilitering för att få bästa möjliga resultat.

En del av rehabiliteringstiden används till att lära sig färdigheter som man behärskade innan man fick en stroke, såsom att gå och prata. Andra delar av tiden används till att lära sig nya sätt att utföra saker på för att man inte längre kan använda det gamla sättet, till exempel att göra en uppgift med en hand istället för båda.

Annons
Annons

Sätta upp mål

Rehabiliteringsmålen beror på hjärnskadans omfattning, vad den drabbade kunde göra före insjuknandet och egna önskemål. Personen som har drabbats, familjen och behandlingsteamet bestämmer målen tillsammans. I många fall är det nödvändigt att upprepa uppgifter många gånger innan ett delmål har nåtts.

Det är viktigt att ha rimliga mål. Om målen sätts för högt kan man inte nå dem. Om de sätts för lågt får man inte all den hjälp som kunde ha hjälpt för att nå ännu längre. Om målen inte stämmer överens med personens intressen är det svårt att hitta motivation till att träna. Därför är det avgörande att målen är realistiska. För att lättare uppnå realistiska mål bör både den drabbade och familjen berätta för behandlingsteamet om aktiviteter som han/hon skulle vilja klara av.

Exempel på rehabiliteringsmål:

Annons
Annons
  • Kunna gå, åtminstone med rollator eller käpp.
  • Kunna göra vissa saker själv med hjälp av specialutrustning.
  • Kunna tvätta sig själv.
  • Kunna klara sig själv på toaletten.

När man når behandlingsmålen betyder det inte att träningen är klar. Det betyder bara att man är redo för nya mål.

Rehabiliteringspersonal

Eftersom varje fall av stroke är unikt varierar behandlingen från person till person. Rehabiliteringen utförs av olika typer av specialutbildad vårdpersonal.

Läkaren

Läkaren spelar en central roll i rehabiliteringsteamet. Hans eller hennes bakgrund kan variera: allmänläkare, invärtesmedicinare, geriatriker (specialist på vård av äldre patienter), neurolog (specialist på hjärnan och nervsystemet) och specialistläkare inom fysikalisk medicin (specialist på muskel- och skelettsjukdomar och rehabilitering).

Rehabiliteringssjuksköterska

En sjuksköterska som är specialist på vård av personer med funktionsnedsättning. Sjuksköterskan ger direkt vård, utbildar patienter och familjer och hjälper till att samordna behandlingen.

Fysioterapeut

Fysioterapeuter bedömer och behandlar problem som är kopplade till rörlighet, balans och koordination. De förser patienten med träning och övningar som kan förbättra gångfunktionen, hjälpa patienten att ta sig i och ur en säng eller stol och röra sig utan att tappa balansen. Vid behov lär de anhöriga hur de kan hjälpa patienten med övningar och träning i olika rörelser och att gå.

Arbetsterapeut

Arbetsterapeuten ger patienten anvisningar om övningar och praktisk träning i aktiviteter som patienten kunde utföra före stroken, till exempel äta, duscha, klä på sig, skriva, laga mat. Gamla sätt att göra saker på kanske inte är möjliga längre, så arbetsterapeuten lär patienten nya metoder. En arbetsterapeut är också ansvarig för att välja och anpassa hjälpmedel såsom en rollator eller en rullstol. 

Logoped

Logopeder hjälper patienten att återfå talfunktionen och i förekommande fall får patienten lära sig andra sätt att kommunicera på. En viktig uppgift är att lära de anhöriga hur de kan förbättra kommunikationen. De hjälper även patienter med sväljproblem.

Kurator

Kuratorer arbetar tillsammans med patienten och familjen med att fatta beslut om rehabilitering och planering av flytten hem eller till en ny lägenhet. Kuratorer hjälper även till med ansökningar om ekonomisk ersättning, kommunala insatser och blanketter till Försäkringskassan. Dessutom kan de bidra med rådgivning om en lång rad olika problemställningar.

Psykolog

Det är inte särskilt vanligt att psykologer ingår i rehabiliteringsteamet, men när de gör det har de viktiga uppgifter som rör patientens mentala och psykiska hälsa. De använder intervjuer och tester för att identifiera och förstå problemen. De deltar även i behandlingen av rubbningar i patientens kognitiva funktioner eller minne, och de ger råd till andra inom teamet om behandlingen.

Fritidspedagoger

Detta är personer som hjälper patienterna att återuppta aktiviteter som de tyckte om att syssla med innan de fick en stroke, till exempel spela kort, påta i trädgården och andra olika typer av fritidssysselsättningar. Fritidspedagoger hjälper till under rehabiliteringsprocessen och uppmuntrar patienterna att praktisera sina färdigheter.

Övrigt

Andra yrkesgrupper kan också delta i behandlingen av patienten: dietister, personal som utformar skenor/stödbandage/specialskor, fotvårdare och så vidare.

Rehabiliteringsteamet

Vanligen är personalen som deltar i rehabiliteringen organiserade i ett team, ett stroketeam. Den drabbade, anhöriga och alla personalgrupper är alla deltagare i gruppen. Man håller regelbundna möten för att diskutera behandlingens förlopp och framsteg. Detta gör det lättare att samordna åtgärder och det stärker allas motivation att nå behandlingsmålen.


Annons
Annons
Annons