Nyhet | Stroke

Socioekonomisk status avgör hur snabbt du får vård vid stroke

Tidiga insatser vid akut stroke kan vara avgörande för överlevnaden samt minskar risken för funktionshinder. Individer med kortare utbildning och lägre inkomst får generellt sin strokediagnos senare än de med längre utbildning och högre inkomst. Det visar en ny studie som presenteras vid den pågående konferensens ESOC (European Stroke Organisation Conference).


Carro webb ljusare
Publicerad den: 2018-05-18
Författare: Caroline Holmqvist, Redaktör, Netdoktor, NetdoktorPro

Annons

Vid stroke är A och O att snabbt komma till sjukhus för röntgen och behandling. Det är sedan tidigare känt att socioekonomiska skillnader finns inom strokevården som helhet. Men nu visar en ny studie att socioekonomisk status har betydelse för när vårdinsatser sätts in redan i det akuta skedet.

– I median skiljer det 25 minuter och det är ganska lång tid eftersom de akuta behandlingarnas effektivitet minskar för varje minut som går efter insjuknandet, säger Katarina Jood, docent i neurologi vid Sahlgrenska akademin och en av författarna bakom studien.

Annons
Annons

Patienter med lågt socioekonomisk status fick lägre prioritet i ambulansen

I studien inkluderades 3 006 personer som vårdades på Sahlgrenska Universitetssjukhusets stroke-enheter någon gång mellan 2014 och 2016 för stroke eller TIA, en snabbt övergående syrebrist i hjärnan på grund av en mindre propp. För att kunna göra socioekonomiska jämförelser grupperades patienterna utefter postnummerområde.

Det visade sig att tiden från kontakt med SOS till att patienten anlänt till sjukhus och gjort röntgen av hjärnan är längre för individer bosatta i områden med lägre utbildningsnivå och inkomster. Resultatet visar även att patienter med lågt socioekonomisk status fick lägre prioritet i ambulansen och att ambulanspersonalen i mindre utsträckning identifierade om det handlade om stroke eller TIA.

– Det har stor betydelse att ambulanspersonalen förstår att det kan röra sig om stroke eller TIA eftersom de då kan aktivera en specifik vårdkedja, där sjukhuset kontaktas före ankomst så att man kan förbereda för fortsatt snabbt omhändertagande. Om man däremot inte misstänker stroke hamnar man inte rätt från början, konstaterar Katarina Jood.

Hon understryker att de inte har kunnat analysera bakomliggande faktorer. Men spekulationerna är att utbildnings- och lönenivå är kopplat till vilken förutsättning en person har att ta till sig kunskap och symtom vid olika sjukdomar samt förmåga att kontakta och kommunicera med personal inom sjukvården.

Annons
Annons
LÄS MER: Stroke

Öka medveten hos allmänheten och professionen

Katarina Jood menar även att det är viktigt att öka kunskapen om stroke hos allmänheten och att vara uppmärksam på plötslig debut av talsvårigheter, förlamning eller störning av känseln på ena sidan av kroppen. Men lika viktigt är det att professionen fortsätter jobba med ojämlikheterna i vården.

– Vi gör de här analyserna för att vi måste bli mer medvetna om att vården har svårare att leverera vård med lika god kvalitet till grupper med lågt socioekonomiska status. Vi behöver lyfta frågan och kanske satsa på mer riktade hälsoinsatser mot grupper med kortare utbildning och lägre inkomst. Där har vi ett område där vi måste bli bättre, säger Katarina Jood.

    Källor

  • Göteborgs universitet - https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj/socioekonomiska-skillnader-i-prehospital-strokevard.cid1568634

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons
Annons