Olika typer av yrsel
Yrsel är ett brett begrepp som ofta beskrivs som en känsla av ostadighet och balanssvårigheter. Yrsel uppstår när signaler från balansorganen, ögonen och rumsuppfattningen inte överensstämmer eller tolkas fel. Den är ofta ofarlig och snabbt övergående.
Olika typer av yrsel
Det finns olika sorters yrsel och de delas främst upp i fyra undergrupper: rotatorisk yrsel (”karusellyrsel”), ostadighetsyrsel, presynkope (svimningskänsla) och ospecifik yrsel.
Rotatorisk yrsel (karusellyrsel)
- Rotatorisk yrsel upplevs genom att man blir yr och att omgivningen snurrar, precis som att sitta i en karusell.
- Exempel på tillstånd som ger karusellyrsel är kristallsjuka (då små kalkkristaller i innerörat har lossnat), virusinfektion i balansnerven eller Ménières sjukdom (en sjukdom i innerörat).
Ostadighetsyrsel
- Att underlaget upplevs röra sig och kännas ostadigt kallas ostadighetsyrsel. Sådan yrsel kan exempelvis upplevas vid psykisk påfrestning eller att man känner sig yr efter en lång båttur.
- När man blir äldre försämras balansen då kroppen blir sämre på att bearbeta komplicerad information från sinnena. Även detta kan ge ostadighetsyrsel.
Presynkope
- Presynkope är ett slags yrsel där det tillfälligt svartnar för ögonen, exempelvis vid blodtrycksfall. Sådana attacker av yrsel är oftast kortvariga och går över efter några sekunder.
Ospecifik yrsel
- Ospecifik yrsel är ett samlingsbegrepp för yrsel som är svår att beskriva och karaktärisera.
Är det farligt att bli yr?
Yrsel är ett vanligt förekommande fenomen och yrsel brukar uppfattas olika av olika personer. Att yrsel, utan några andra symtom, skulle vara tecken på en mer allvarlig sjukdom är ovanligt. För att motverka fall, kan det däremot vara bra att lyssna på kroppen och exempelvis sätta sig ned vid blodtrycksfall.
-
Aspergers syndrom
Aspergers syndrom tillhör det autistiska spektrat och man kan säga att det är som autism utan begåvningshandikapp. Ungefär fyra promille av befolkningen har Asperger, ofta i kombination med andra neuropsykiatriska funktionshinder.
-
Multipel skleros (MS)
Ms är en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. Det är inte klarlagt varför man drabbas av ms men vissa gener och några miljöfaktorer kan öka risken. Sjukdomen drabbar kvinnor dubbelt så ofta som män.
-
Migrän
Många människor som har migrän känner till något som ökar risken för att just deras migrän framkallas. De provocerande faktorerna varierar från person till person.
-
Rekordvärmen slår hårt mot personer med dysfagi
Hos de som är friska och och får i sig vätska gör den rådande sommarvärmen ingen skada. Men vissa grupper är mer känsliga för höga temperaturer och läkare går ut och varnar om vätskebrist. Personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är i farozonen.
2 Kommentarer -
Dålig följsamhet - därför tar inte parkinsonpatienter sin medicin
Att inte ta sin medicin enligt läkarens förskrivning eller att helt enkelt strunta i att ta sitt läkemedel kan leda till sämre behandlingseffekt och onödigt lidande. Så varför väljer vissa parkinsonpatienter att inte följa sin ordinerade behandling?
8 Kommentarer
-
Stroke (blodpropp i hjärnan)
En blodpropp kan sätta sig i en av pulsådrorna till hjärnan, och då ge upphov till stroke, då hjärnan utsätts för syrebrist. Högt blodtryck och rökning är två kända riskfaktorer.
-
Rastlösa ben
Rastlösa ben kan ge sömnbesvär. Det är vanligt hos äldre personer och i slutet av graviditet.
-
Depression hos äldre