Fakta | Neurologi

Vad är hjärnskakning?


Uppdaterad den: 2013-01-03
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Bakgrund

Hjärnskakning är beteckningen på den omedelbara och övergående förlust av medvetande som ofta följs av en kort period av minnesförlust (amnesi) som kan inträda efter ett slag mot huvudet. Detta är en mycket vanlig händelse: man antar att det drabbar 50 av 100 000 personer per år. En ”smäll” mot huvudet, där man ser stjärnor och känner sig lite yr under de första sekunderna, dock utan att svimma, uppfattas som den lindrigaste formen av hjärnskakning.

Småbarn är de som oftast drabbas av hjärnskakning. Idrotts- och cykelolyckor är orsaken till de flesta hjärnskakningar bland barn i åldern 5 till 14 år, medan fall och bilolyckor är de vanligaste orsakerna till hjärnskakning hos vuxna.

I sällsynta fall kan minnesförlusten sträcka sig flera dagar eller längre tid tillbaka. I undantagsfall kan ett lättare slag mot huvudet orsaka minnesstörningar som varar i flera timmar efter skadan. Perioden av minnesförlust för det som skedde efter skadan är genomgående kortare än perioden av minnesförlust för det som skedde innan skadan. Båda typerna av minnesförlust blir bättre inom loppet av några timmar eller ännu kortare tid. Hjärnskakning medför i regel inte förlust av autobiografisk information som ens namn eller födelsedatum – den typen av minnesförlust är oftare tecken på hysteri eller simulering. Personer som har minnesförlust på grund av hjärnskakning yrar (konfabulerar) inte. De befinner sig i ett övergående tillstånd av minnesförlust för allt (global amnesi).

Annons
Annons

Minnesförlust

Den kortvariga medvetslöshet som är typisk för hjärnskakning tycks uppstå som ett resultat av rotationskrafter som påverkar de mittersta delarna av hjärnan, som styr vårt vakenhetstillstånd. Andra mekanismer som krampanfall och en snabb ökning av trycket inne i hjärnan har föreslagits som förklaring, men det finns få forskningsdata som stödjer detta. Orsaken till den efterföljande minnesförlusten är dock inte känd.

Det råder stor osäkerhet, både bland läkare och hos allmänheten, när det gäller hjärnskakning och de symtom som uppstår efter skadan. Minnesförlustens varaktighet stämmer ganska väl överens med medvetslöshetens varaktighet och allvarlighetsgraden av huvudskadan. Minnesförlusten gäller både det som skett efter skadan (antegrad amnesi), det vill säga bristande förmåga att komma ihåg ny information, och det som skedde strax innan skadan (retrograd amnesi).

Ett kortvarigt krampanfall kan inträda omedelbart efter en i övrigt lindrig hjärnskakning, något som ofta leder till missuppfattningen att det rör sig om epilepsi. Mekanismen är okänd, men ett kortvarigt krampanfall är varken en förvarning om epilepsi eller ett tillstånd som kräver behandling med epilepsidämpande medicin. Ett allvarligt fall av hjärnskakning kan följas av ett förvirringstillstånd eller en sömnperiod.

Annons
Annons

Första hjälpen

Den som kommer fram till en person som är medvetslös efter en huvudskada bör först och främst koncentrera sig på att säkra fria luftvägar, samt tänka på möjligheten av en nackskada och undvika rörelser i nacken. Om den skadade klagar över nacksmärtor bör man sörja för att nacken ligger absolut stilla. En person som har fått en kraftig hjärnskakning bör i de flesta fall föras till sjukhus för närmare bedömning. Datortomografiundersökning av huvudet är den vanligaste undersökningen.

Observation efter hjärnskakning

Hur länge den som fått en hjärnskakning bör observeras, och om den eventuellt kan ske i hemmet, beror delvis på hur länge den drabbade var medvetslös och hur länge minnesförlusten varade, samt på eventuella andra skador. Personer utan tecken på skador på nervsystemet (neurologiska skador) observeras på många sjukhus i cirka två timmar och kan därefter skrivas ut förutsatt att det finns en person som kan ta ansvaret för fortsatt observation. Läs mer om råd efter hjärnskakning.

Efterverkningar

Huvudvärk och extra känslighet är vanligt en dag eller något längre efter hjärnskakning, särskilt hos barn. Det är inte helt klarlagt huruvida det är nödvändigt att väcka den skadade om natten för att bekräfta att personen går att väcka. Om detta anses viktigt, är det klokt att observera den skadade på sjukhus.

Det rekommenderas att personer som har haft hjärnskakning inte bör återuppta normala aktiviteter förrän de blivit kvitt huvudvärken och yrseln. Det finns dock ingen forskning som visar att tidigare aktivitet kan vara skadlig.

Ny trötthet, förlamningar och talsvårigheter en tid efter en hjärnskakning ger anledning till oro. Det kan vara tecken på en form av hjärnblödning från och mellan hjärnhinnorna (subduralhematom, epiduralt hematom). Vid sådana signaler ska läkare kontaktas snarast och hjärnan undersökas med datortomografi.

Instabilt nervsystem efter hjärnskakning

Efter en hjärnskakning upplever vissa huvudvärk, yrsel och koncentrationssvårigheter i dagar och veckor efter skadan (postconcussion syndrome). Det är oklart hur vanligt detta är, men olika studier tyder på att det inte är ovanligt. När sådana besvär har varat i några veckor är sannolikheten hög att symtomen kommer att vara i flera månader och visa sig svåra att behandla, även om de efter hand blir mindre framträdande. Upp till en tredjedel av de patienter som har ihållande besvär upplever ångest och depression.

Den viktigaste behandlingen är vissheten om att de allra flesta blir helt bra. Milda smärtstillande läkemedel, till exempel paracetamol, kan användas. Undvik starka (narkotiska) smärtstillande. Eventuellt kan antidepressiva läkemedel användas. Det har emellertid inte utförts någon systematisk forskning på effekten av sådan behandling.

Hjärnskakning bland idrottsutövare

Det finns få studier som kan ge klara rekommendationer om när en idrottsutövare kan återuppta idrottsaktiviteten efter en hjärnskakning. I regel väljer man att vara försiktig av rädsla för att vederbörande ska få en ny hjärnskakning. Utifrån forskningen finns det dock inga hållpunkter för att denna oro är berättigad.

Experterna diskuterar huruvida ”mikrotrauman”, eller små huvudskador som inte ger hjärnskakning, kan påverka hjärnan och de intellektuella funktionerna. Exempel på sådana skador kan vara att nicka en boll. Det har visat sig vara svårt att klarlägga om sådana skador medför några risker.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons