huvudvärk
Fakta | Neurologi

Spänningshuvudvärk

Huvudvärk är mycket vanligt, nästan alla personer drabbas någon gång av huvudvärk. Spänningshuvudvärk är den vanligaste typen av huvudvärk. Ofta beskrivs det som en tryckande, pressande eller kramande smärta.


Uppdaterad den: 2020-01-27
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är spänningshuvudvärk?

Spänningshuvudvärk är en mycket vanlig form av huvudvärk som karakteriseras av en tryckande, pressande huvudvärk. Den delas upp i episodisk (återkommande) eller kronisk (mer eller mindre konstant) och är tillsammans med bland annat migrän en huvudvärksform där man inte vet den bakomliggande orsaken.

Man tror att tre till åtta av tio personer kommer att drabbas av spänningshuvudvärk någon gång i livet. Det debuterar ofta hos personer mellan 20–40 år och är något vanligare bland kvinnor. Det är ovanligt att det börjar efter 50 års ålder. 

Symtom

Smärtorna vid spänningshuvudvärk beskrivs ofta som ett stramt band över pannan och runt huvudet. Huvudvärken är av tryckande eller pressande karaktär. Den förekommer sällan från morgonen, utan kommer och ökar i styrka under dagens lopp. Vissa upplever också ljud- eller ljuskänslighet men dessa besvär är inte lika framträdande som vid migrän. Illamående kan förekomma vid den kroniska typen, men kräkningar hör inte till sjukdomsbilden. Yrsel kan förekomma samtidigt och beskrivs ofta som en ostadighetskänsla. Ibland leder ett lätt tryck över muskelfästena i nacken till att smärtorna strålar ut över pannan och bakom ögonen.

Annons
Annons

Orsak

Orsaken till huvudvärk är oklar. Man tror att tillståndet beror på ett samspel mellan genetiska, ärftliga, faktorer och miljöfaktorer. Stress antas vara en utlösande faktor, men är sannolikt inte orsaken.

Den kroniska formen av spänningshuvudvärk har många överenskommelser med andra typer av långvarig smärta. Precis som vid andra långvariga smärtsyndrom har man sett att det förklaras (delvis) av ett överkänsligt smärtsinne.

Diagnos

Diagnosen grundar sig först och främst på sjukdomshistorien och beskrivning av symtomen. Genom att göra en undersökning av rörlighet och funktion i nacken skiljer läkaren tillståndet från de besvär som kommer från själva nackkotorna. Fynd såsom öm muskulatur och ömma muskelfästen i nacken kan finnas vid spänningshuvudvärk men behöver inte finnas för att ställa diagnosen.

Annons
Annons

Spänningshuvudvärk kan vara svårt att skilja från lindrig migrän, men behandlingen är densamma. En viktig skillnad är att huvudvärken vid spänningshuvudvärk inte brukar bli sämre av vardagsaktiviteter medan huvudvärken vid migrän brukar bli sämre. En kartläggning av huvudvärken kan ofta vara till stor hjälp för att sätta korrekt diagnos. En huvudvärksdagbok är ett formulär där man fylla i datum, tid, svårighetgrad, symtom, behandling och effekt av given behandling. 

Många med huvudvärk är oroliga över att de har en tumör. Studier visar dock att detta är ytterst ovanligt. För att ytterligare utesluta denna risk brukar en undersökning av hjärnans funktion göras under läkarbesöket. Rutinmässig undersökning med röntgen, magnetkamera eller provtagning rekommenderas inte. 

Behandling av spänningshuvudvärk

Vid kortvarig spänningshuvudvärk kan man pröva behandling med paracetamol eller läkemedel från gruppen NSAID (såsom ibuprofen, diklofenak eller naproxen) i perioder upp två veckor. Sannolikt är behandling med NSAID effektivare än paracetamol men risken för biverkningar är högre. Man bör dock försöka undvika för stor förbrukning av smärtstillande läkemedel, då detta i själva verket kan orsaka huvudvärk, huvudvärk relaterad till läkemedelsöverförbrukning.

Allmänt sett har smärtstillande mediciner dålig verkan när huvudvärksbesvären är långvariga (kroniska). Ett läkemedel med dokumenterad effekt för att förebygga frekvent eller konstant spänningshuvudvärk är amitriptylin. Läkemedlet användes tidigare mot depression, men används nu framför allt för att minska nervsystemets smärtöverkänslighet. Läkemedel som kan vara beroendeframkallande, såsom morfin, ska inte användas vid spänningshuvudvärk.

Information om orsakerna till huvudvärken och om sambandet mellan psykiska påfrestningar och fysiska besvär är viktiga. Goda sömn- och matrutiner kan hjälpa och stressminskning kan leda till mindre besvär. Man har sett att fysisk aktivitet är viktigt och ofta kan en fysioterapeut hjälpa till vid att skapa ett lämpligt träningsprogram. Övrig behandling med massage, värme- eller kylomslag och avslappningstekniker kan hjälpa vissa men leder inte till någon förbättring alls hos andra. Akupunktur kan hos vissa ge minskade symtom. 

Prognos

Huvudvärken kan uppträda någon dag per år hos vissa medan den kan finnas de flesta dagar hos andra. Hos de flesta avtar besvären så småningom med åren. Kroniska smärtor kan leda till bland annat ångest, depression och sämre prestationer på skola och arbete och kan därmed påverka livskvaliteten påtagligt. 


Annons
Annons
Annons