Fakta | Neurologi

Skada på ulnarisnerven


Uppdaterad den: 2013-03-19
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är skada på ulnarisnerven?

Ulnarisnerven är en av de tre huvudnerverna i armen och handen (de andra två är medianusnerven och radialisnerven). Nerven kan skadas – klämmas – under hela sitt förlopp från axeln och ner till handen, men det är vanligast i armbågen och näst vanligast i handleden. Nerven överför nervimpulser till musklerna i underarmen och handen (motorisk innervation) och nervsignaler från lillfingersidan, den ulnara delen, av handen (sensorisk innervation, det vill säga känsel).

Ulnarisnerven passerar armbågen i en bengrop där den lätt blir utsatt för slag och stötar. Alla har säkert någon gång fått en så kallad ”änkestöt” med ilande smärta mot lillfingret efter att ha stött emot något med armbågen. Ulnarisnerven får sig då en stöt och smärtan sprider sig längs nervens försörjningsområde.

Bestående besvär från ulnarisnerven är inget vanligt tillstånd, men inte heller sällsynt. Lika många kvinnor som män drabbas och tillståndet ses oftast hos personer mellan 30 och 60 år. Tillståndet förekommer nästan aldrig hos barn under 15 år.

Annons
Annons

Orsak

De vanligaste ställena där ulnarisnerven kan komma i kläm (nervkompression) är på baksidan av armbågen och på ulnarsidan av handleden. Nervinklämning kan också bero på en arbetsställning med konstant tryck mot nerven i armbågen, ärrvävnad efter tidigare skada och lokala inflammationsförändringar, till exempel vid reumatoid artrit. Även vissa gravida kan uppleva det här problemet, troligtvis på grund av vätskeansamling under graviditeten, vilket medför tryck mot nerven. Tillståndet uppges förekomma oftast hos tennisspelare, men även snickare som hanterar spikpistol kan utveckla tillståndet till följd av tryck från pistolen mot nerven i handen.

Vilka är symtomen?

Såväl det sätt som besvären börjar på som utvecklingen av symtomen kan variera. De flesta är inte medvetna om att de har varit utsatta för skada eller tryck mot armbåge, underarm eller handled. Typiska symtom är smärtor och domningskänsla i den ulnara delen av handflatan, samt i ring- och lillfingret. Men eventuella smärtor är vanligare i underarmen och armbågsregionen. Besvären förvärras ofta när armbågen böjs. Du märker sällan av muskelsvaghet men du kan uppleva nedsatt styrka i handen när du ska gripa om något eller märka att lillfingret ofta hänger upp sig, bland annat när du ska sticka handen i fickan.

Diagnos

Läkaren ställer diagnosen på den typiska sjukdomshistorien och de fynd som görs vid den fysiska undersökningen. Diagnosen kan bekräftas genom nervledningsmätningar (neurografi), och EMG . Nervledningshastigheten är nedsatt. Ibland görs röntgenundersökning av handleden eller armbågen. I undantagsfall utförs magnetkameraundersökning eller datortomografi.

Annons
Annons

Behandling

I de flesta fall går detta över av sig själv men det kan ta flera veckor. Det är viktigt att avlägsna orsaken till att tillståndet uppstod, om en sådan finns. Tryck mot nerven i armbågen måste undvikas. På ett tidigt stadium kan det vara aktuellt att ändra på aktiviteter som kan vara utlösande. Nattskena kan också vara lämpligt under en period. Eventuella smärtor kan man försöka behandla med NSAID.

Om symtomen kvarstår blir du hänvisad till specialist för vidare undersökning och hos vissa kan det bli nödvändigt med operation. Operationen går ut på att lätta på trycket mot nerven.

Prognos

Som sagt, hos de flesta försvinner tillståndet vanligen av sig själv inom några veckor. Vid operation är prognosen också god för 85–95 %. Vissa personer tvingas leva med symtom även efter operation. Vid nervskada växer nerven ut igen med en hastighet av 1 mm per dag.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons