
Migrän
Migrän är en typ av kraftig huvudvärk som kommer i anfall. För det mesta är värken pulserande och sitter i ena halvan av huvudet. Ofta blir man också illamående och det är inte ovanligt att man kräks. Huvudvärken varar för det mesta mellan 12 och 24 timmar.
Vad är migrän?
- Migrän är en typ av kraftig huvudvärk som kommer i akuta anfall.
- Huvudvärken är vanligen pulserande, intensiv och ensidig, och varar i fyra till 72 timmar.
- Huvudvärken åtföljs ofta av illamående och kräkningar, ljus- och ljudskygghet.
- Man kan även ha så kallad så kallad aura (oftast innan huvudvärken), det vill säga flimmer i synfältet eller att delar av synfältet blir oklara och försvinner. Stickningar och krypningar i händerna samt yrsel kan också uppstå vid aura. Några upplever talsvårigheter. Auran varar vanligtvis mindre än 60 minuter.
- Ofta föregås huvudvärken av ”förvarningar” som trötthet, koncentrationssvårigheter och stel nacke. I perioden efter migränattacken kan många känna sig trötta och ha muskelvärk.
-
Migrän förekommer även i kronisk form, med huvudvärk under 15 eller fler dagar per månad under en tremånadersperiod, med minst åtta av dessa dagar med typisk migränhuvudvärk.
Vilka får migrän?
- Migrän förekommer i alla åldrar men det är ovanligt att man har sitt första anfall efter 40 års ålder.
- Omkring 16 procent av alla kvinnor och åtta procent av alla män i Sverige har migrän under ett år.
- Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män.
- Migrän förvärras av fysisk ansträngning.
Är migrän ärftligt?
Någon absolut ärftlighet finns inte, men om man har släktingar med migrän finns en ökad risk att man själv drabbas.
Trygghet i en klocka
BellPal är klockan med ett mobilt trygghetslarm som automatiskt meddelar nära och kära om användaren ramlar eller något oplanerat händer. Svensk innovation förpackad i en helt vanlig klocka.
Vad kan framkalla ett migränanfall?
- Många som har migrän vet vad som ökar risken för att just deras migrän framkallas.
- De utlösande faktorerna varierar från person till person. Det kan vara vissa livsmedel, till exempel rödvin, choklad, ost, stress (eller att sluta stressa, många får migrän under helger och ledig tid). Även för mycket eller för lite sömn kan utlösa migrän. Många kvinnor får anfall vid menstruation.
Hur ställer läkaren diagnos?
De klassiska symtomen ovan är vanligtvis tillräckliga för att ställa diagnosen. Mellan anfallen finns det vanligtvis inga kliniska fynd (vid läkarundersökning).
Hur behandlas migrän?
Anfallsbehandling
- När man behandlar migrän kan man behandla det aktuella anfallet, men man kan också behandla förebyggande, så att nya anfall inte ska uppstå.
- Om man har migrän är det viktigt att ta medicinen så snart som möjligt under anfallet för att få bästa och snabbaste effekt.
- Inledningsvis rekommenderas receptfria smärtlindrande läkemedel, det vill säga paracetamol (gärna innehållande koffein), acetylsalicylsyra eller så kallade NSAID-preparat (diklofenak, naproxen, ibuprofen).
- I vissa fall är det också nödvändigt med mediciner som dämpar illamående (som metoklopramid).
- Om inte detta räcker finns det särskilda mediciner som tagits fram speciellt för att användas vid migränanfall, så kallade triptaner.
- Det är viktigt att inte använda mer smärtstillande medicin än vad som är absolut nödvändigt. Hög förbrukning kan på sikt förvärra huvudvärksbesvären.
Förebyggande behandling
- Har man tre eller flera anfall i månaden, eller om man har mycket svåra anfall, kan det vara aktuellt att pröva kontinuerlig behandling med förebyggande mediciner, främst betablockerare (metoprolol, propranolol), antiepileptika (valproat, topiramat) eller NSAID (ibuprofen, naproxen) tillsammans med stresshantering och/eller akupunktur samt botulinumtoxin (injektioner) vid kronisk migrän.
- Det finns även en ny behandling som ges som injektion (erenumab).
Egenbehandling
- Den viktigaste delen av behandlingen är att undvika utlösande faktorer. Om man ändå får anfall, bör man vila i ett mörkt, svalt och tyst rum.
Är du sjukvårdspersonal? Läs mer om migrän på NetdoktorPro |
-
Aspergers syndrom
Aspergers syndrom tillhör det autistiska spektrat och man kan säga att det är som autism utan begåvningshandikapp. Ungefär fyra promille av befolkningen har Asperger, ofta i kombination med andra neuropsykiatriska funktionshinder.
-
Multipel skleros (MS)
Ms är en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. Det är inte klarlagt varför man drabbas av ms men vissa gener och några miljöfaktorer kan öka risken. Sjukdomen drabbar kvinnor dubbelt så ofta som män.
-
Rekordvärmen slår hårt mot personer med dysfagi
Hos de som är friska och och får i sig vätska gör den rådande sommarvärmen ingen skada. Men vissa grupper är mer känsliga för höga temperaturer och läkare går ut och varnar om vätskebrist. Personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är i farozonen.
1 Kommentarer -
Almedalen: Så kan fler strokepatienter räddas
Sjukvårdsregionerna i landet måste samverka och transporttiderna till trombektomicentran måste kortas för att fler strokepatienter ska överleva, det menar deltagare i seminariet ”Akut strokevård - kan trombektomi bli exemplet på att regional samverkan räddar liv?” som h...
1 Kommentarer -
Frågor och svar om avancerad parkinsonbehandling
När ska man börja med avancerad behandling vid Parkinsons sjukdom? Vilka risker finns det? Och vad har de för effekt på icke-motoriska symtom? Här svarar Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, på frågor om avancerad behan...
1 Kommentarer
-
Stroke (blodpropp i hjärnan)
En blodpropp kan sätta sig i en av pulsådrorna till hjärnan, och då ge upphov till stroke, då hjärnan utsätts för syrebrist. Högt blodtryck och rökning är två kända riskfaktorer.
-
8 vanliga frågor om Parkinsons sjukdom
Är Parkinsons sjukdom ärftlig och vem kan få sjukdomen? Lär dig mer om Parkinson på bara några minuter!
3 Kommentarer -
Så behandlar man Parkinsons sjukdom
Idag finns ingen behandling som kan bota Parkinsons sjukdom, det finns däremot behandling som kan lindra symtomen. Här är en kort beskrivning på behandlingar och Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid Parkinsons sjukdom.