Fakta | Neurologi

Huvudvärk, patientrådgivning

Huvudvärk kommer nästan alla personer att uppleva i livet.

Publicerad den: 2013-03-19
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är huvudvärk?

  • Det finns olika indelningar av huvudvärk.
  • Primär huvudvärk uppstår utan påvisbar underliggande sjukdom, medan sekundär huvudvärk har en påvisbar underliggande sjukdom.
  • Indelning efter förlopp skiljer mellan kronisk, subakut och akut huvudvärk.

Förekomst

  • 7 av 10 personer har haft huvudvärk under det senaste året.
  • Barn, ungdomar och vuxna kan alla drabbas av huvudvärk. Det är dock vanligast mellan 25–55 års ålder.
  • Spänningshuvudvärk (se längre ned) är mycket vanligt – upp till 6 av 10 personer har denna form av huvudvärk.

Bedömning av huvudvärk

  • Hos färre än 1 % av dem som vänder sig till allmänläkare för huvudvärk, finner man att en sjukdom är orsaken till huvudvärken.
  • Spänningshuvudvärk är den dominerande orsaken till huvudvärk.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker

Kroniska huvudvärksformer

  • Spänningshuvudvärk:
    • Beror i regel på stress och psykiska förhållanden, spända nackmuskler
    • Är kronisk eller kommer i perioder. Den kan kvarstå i flera dagar
    • Uppträder ofta på båda sidorna och beskrivs som tryckande. Den är lokaliserad i pannan, hjässan eller i nacken. Många har samtidigt yrsel
  • Nackhuvudvärk, eller cervikogen huvudvärk:
    • Ensidig nackhuvudvärk utan att smärtan byter sida, ofta nedsatt rörlighet i nacken
    • Smärtan kan stråla framåt i huvudet. Ofta smärtor i skuldra och arm på samma sida
  • Migrän:
    • Drabbar yngre och medelålders personer, är vanligare bland kvinnor, ofta finns en familjär predisposition
    • Anfall med vanligtvis ensidig huvudvärk, en av fyra har migrän med aura, anfallet varar 4–24 timmar, förekommer med ojämna intervall, provocerande faktorer är vanliga
    • Smärtan är ofta pulserande, under anfallet kan den sjuka reagera på ljud och ljus, och huvudvärken förvärras vid fysisk aktivitet
  • Klusterhuvudvärk:
    • Ganska ovanlig huvudvärk, män drabbas 5–6 gånger oftare än kvinnor
    • Periodisk huvudvärk med dagliga anfall under svår period, anfallen varar 15–180 min, ofta på natten
    • Starka smärtor, ensidig lokalisering oftast bakom något av ögonen – nästan alltid samma sida vid nya anfall
    • Andra symtom som kan uppkomma är rinnande ögon, täppt näsa, rinnande näsa och/eller svettning i ansiktet på den sidan där huvudvärken sitter
  • Huvudvärk efter hjärnskakning:
    • Tillståndet är omdiskuterat
    • Kommer få dagar efter en huvudskada och har oftast karaktär av en spänningshuvudvärk
    • Den akuta formen försvinner inom åtta veckor, vid längre varaktighet används beteckningen kronisk.
  • Trigeminusneuralgi:
    • Är vanligast hos personer över 50 år, oftare bland kvinnor
    • Anfall, ofta med sekunders varaktighet, med kraftig, ensidig ansiktssmärta, som elektrisk stöt. Går vanligen i en till två grenar av trigeminus
  • Läkemedelsutlöst huvudvärk:
    • Effekt av kroniskt bruk av läkemedel, särskilt smärtstillande och migränmedel, och uppstår som en brist av läkemedlet som patienten vant sig vid
    • Kroniskt förlopp med dagliga besvär

Subakuta huvudvärksformer

  • Akut bihåleinflammation:
    • Varaktighet kortare än 30 dagar
    • Täppt näsa, ensidig smärta, varigt snor, rutten lukt eller smak
  • Högt blodtryck:
    • Tillståndet är vanligen utan symtom, men akut blodtrycksökning kan ge snabbt uppkommen, kraftig, bultande huvudvärk – dock sker detta sällan
  • Hjärntumör:
    • Huvudvärk är sällan ett tidigt symtom, men blir ett framträdande symtom hos två tredjedelar. I början är huvudvärken ofta mest framträdande i liggande ställning (morgonhuvudvärk)
    • Andra typiska symtom kan vara illamående, kräkning, yrsel
  • Inflammation i pulsådern vid tinningen (temporalis arterit):
    • Förhållandevis sällsynt tillstånd som vanligen drabbar äldre människor
    • Sjukdomsbilden är varierar – kan vara smärta och ömhet i tinningsregionen och hårbotten, vissa har symtom förenliga med polymyalgia rheumatika (PMR)
    • Plötslig synnedsättning kan uppträda inom några timmar

Akut huvudvärk

  • Febersjukdomar och infektioner:
    • De flesta febersjukdomar ger huvudvärk
    • Vid hjärnhinneinflammation och bihåleinflammation föreligger i regel symtom som kräkningar, illamående, överkänslighet för ljus, förvirring och sänkt medvetande
  • Stroke och TIA:
    • Huvudvärk kan förekomma vid alla typer av stroke, vanligast vid hjärnblödning
  • Subaraknoidalblödning:
    • Hjärnblödning som förekommer hos yngre personer
    • Värken beskrivs som skärande och sprängande och inte sällan uttrycker man att det är 'den värsta huvudvärken man någonsin har upplevt!'
    • Huvudvärken börjar i allmänhet plötsligt men kan öka i intensitet, ofta lokaliserad till nacken. 
  • Akut grön starr:
    • Ovanligt tillstånd som kan uppträda från 40–50-årsåldern, beror på trång kammarvinkel i ögat
    • Ensidig. Förvarningar som regnbågssyn och färgade ringar runt ljus, oskarp syn. Rött och akut smärtande öga, synreduktion, huvudvärk och illamående
  • Åskknallshuvudvärk:
    • Kortvarig, intensiv huvudvärk som kan komma i perioder
    • Relativ vanlig åkomma som är dock helt ofarlig
    • Inga andra symtom eller tecken föreligger

Vad kan man göra själv?

  • Huvudvärk är i de flesta fall en ofarlig sjukdom som effektivt lindras med lätta smärtstillande medel som paracetamol.
  • Också ständig eller ständigt återkommande huvudvärk är i de flesta fall ofarlig, men det kan vara bra att lära sig åtgärder som minskar besvären.

När ska man söka läkarhjälp?

  • Akut uppkommen huvudvärk av en typ eller styrka som man inte haft förr eller huvudvärk som ändrar karaktär, kräver läkarvård.
  • Ständig eller ständigt återkommande huvudvärk bör utvärderas av läkare så att bakomliggande orsak kan uteslutas och lindrande behandling ges.

Vad gör läkaren?

Tar reda på sjukdomshistorien (anamnesen)

Relevanta frågor som läkaren kan ställa:

  • Hur länge har du haft problem med huvudvärk?
  • Är huvudvärken konstant eller uppträder den periodvis?
  • Var sitter huvudvärken?
    • Ensidig?
    • Över hela huvudet?
    • Vid tinningen?
    • Bakom ögat?
    • Över bihålorna?
  • Hur skulle du beskriva huvudvärken?
    • Pulserande, tryckande, skärande?
    • Är huvudvärken följd av synrubbningar, illamående, kräkningar, allmänsymtom, irritabilitet? Reagerar du på ljus och ljud under anfallet?
  • Är huvudvärken kraftig, måttlig eller lindrig?
  • Finns det vissa faktorer som utlöser huvudvärken?
    • Bestämda tider på dygnet?
    • Ändring under ledighet?
    • Andra utlösande faktorer?
  • Har du andra symtom eller besvär?
    • Från ögon, öron-näsa-hals, bihålor?
  • Har du några andra väsentliga sjukdomar?
  • Hur ser de psykosociala förhållandena ut?
    • Finns det belastningar relaterat till jobb, äktenskap, ekonomi?

Läkarundersökningen

  • I regel undersöks ett antal viktiga nerver som kommer från huvudet och görs en översiktlig undersökning av nerverna i kroppen. 
  • Läkaren kan komma att undersöka huvudet, ögonen, synen, bihålorna, käklederna, tänderna och nackmuskulaturen. 
  • Blodtrycket mäts:
    • Det är dock väldigt ovanligt att huvudvärken beror på högt blodtryck. I så fall är det övre trycket i regel högre än 180 mmHg och/eller det nedre trycket högre än 120 mmHg

Andra undersökningar

  • Enkla blodprov som blodvärdet (Hb), sänka och CRP kan övervägas i vissa fall.
  • Vid misstanke om bestämda sjukdomar kan andra prover vara aktuella.
  • Vid akutinläggning på sjukhus är ofta skiktröntgen/datortomografi den viktigaste undersökningen. Vid hastigt påkommen svår huvudvärk kan ett ryggvätskeprov (lumbalpunktion) behöva tas 12 timmar efter debuten för att utesluta blödning.
  • Röntgen och annan bilddiagnostik ska inte genomföras hos alla med huvudvärk. Strålningen kan leda till skador på sikt och förekomsten av allvarliga sjukdomar är mycket låg om man inte har hittar några alarmerande fynd i sjukdomshistorien eller undersökningen.

Remiss till specialistvård

  • Remittering eller inläggning är nödvändigt vid misstanke om allvarlig underliggande sjukdom.
  • Kronisk huvudvärk som är svår att behandla, bör utvärderas av neurolog.

Annons
Annons
Annons