Fakta | Neurologi

Huvudvärk hos barn


Publicerad den: 2013-10-31
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Omkring 1 av 5 barn har haft återkommande huvudvärk i 14-årsåldern. Så många som sju av tio barn och unga har haft spridda huvudvärksepisoder.

Huvudvärk som förekommer hos barn kan delas in i tre olika grupper:

  • Spänningshuvudvärk.
  • Migrän.
  • Huvudvärk förknippad med annan sjukdom.

Kännetecken vid spänningshuvudvärk

Spänningshuvudvärk brukar beskrivas som ett band som trycker runt pannan och huvudet. Ofta börjar huvudvärken i samband med stress. Den inträffar sällan på morgonen utan uppstår och ökar i styrka under dagens lopp. Vissa upplever också illamående och ljud- och ljuskänslighet, men dessa besvär är inte lika framträdande som vid migrän. Yrsel är inte ovanligt men kräkningar förekommer sällan i samband med den här typen av huvudvärk.

Annons
Annons

Den här typen av huvudvärk drabbar 2–3 av 100 barn före skolåldern. Andelen barn som drabbas stiger med åren och spänningshuvudvärk blir den vanligaste formen av huvudvärk bland lite äldre barn.

Barn med spänningshuvudvärk fortsätter ofta med sina aktiviteter, oavsett om de leker eller är i skolan. Trots huvudvärken har de ofta aptit, vilket kan lindra smärtan.

Migrän hos barn

3–7 % av alla barn har någon gång drabbats av migrän och de flesta av dem får anfall minst en gång i månaden. Migränen börjar oftast när barnet är runt tio år, men också små barn kan drabbas.

Annons
Annons

Migränen verkar följa familjen, för enligt det danska migränförbundet har tre av fyra med migrän också familjemedlemmar som lider av samma tillstånd. Barn som får migrän före tio års ålder har ofta fler familjemedlemmar – och då i huvudsak föräldrar – som har migrän.

Hos barn är de flesta anfallen kortvariga och omkring hälften av dem får anfall som varar mindre än två timmar.

Migrän är en huvudvärk som utgår från blodkärlen inuti huvudet. Huvudvärken är vanligtvis värst på sidorna av huvudet, men den kan också förekomma på bara den ena sidan. Blodkärlen i huvudet förser hårbotten och hjärnan med blod. Migränhuvudvärk uppstår när dessa blodkärl töjs och tänjs ut, något som får blodkärlen att vidgas för att sedan snabbt dras ihop.

Läs mer om migrän här.

Barn beskriver ofta migränanfallen som tryckande, och mindre än hälften har klassiska dunkande smärtor. Många av barnen får också magsmärtor i samband med migränanfall. Hos vissa kan magsmärtorna vara de enda symtomen på migrän. Sömn verkar lindrande för de flesta barn med migrän.

Ett migränanfall delas in i flera faser:

  • Inledningsfasen börjar ofta flera timmar innan smärtorna kommer. Barnet kan då känna sig lite trött, känna allmänt obehag eller ha ovanliga hungerkänslor.
  • Aurafasen är ofta inte så tydlig hos barn. Den här fasen kan verka skrämmande för barnet som kan uppleva flimrande ljuspunkter, yrsel, stickningar i en hand eller arm eller krypningar i ansiktet. I enskilda fall förekommer också afasi som gör att barnet tillfälligt får svårt att prata.
  • Huvudvärksfasen inträder med plötslig och kraftig huvudvärk. Huvudvärken kan vara jämnt tryckande eller upplevas som dunkande. Smärtan kan vara lokaliserad bakom ena ögat eller i tinningen. Hos andra är smärtan diffust lokaliserad på båda sidor, men sällan i bakhuvudet. Barnet kan reagera på starkt ljus och höga ljud, och i vissa fall åtföljs smärtorna av illamående och kräkningar. Typiskt för migrän är att barnet vill ligga ner och vila, helst i ett mörkt rum, under anfallet. Migränanfall ger också nedsatt matlust. Sömn lindrar ofta smärtorna under ett migränanfall, och många känner sig mycket bättre när de vaknar.
  • Efterfasen kan vara några timmar. Diarré och kraftig vattenkastning kan indikera att kroppen vill göra sig av med extra vätska som den samlat på sig under anfallet.

Vad triggar huvudvärken?

Det är inte känt vad som sker under ett migränanfall och det som sätter igång huvudvärken kan vara olika från barn till barn. Det kan till exempel vara:

  • Stress/anspänning – anfallet kan komma när barnet slappnar av efter en belastning.
  • Sömnbrist.
  • Oregelbundna måltider – barn med migrän har ofta behov av relativt frekventa måltider.
  • Starkt ljus eller höga ljud.
  • Viss mat och vissa kryddor.
  • Faktorer i omgivningen, till exempel värme, kyla, tv-flimmer och så vidare.
  • Fysisk ansträngning.

För att kartlägga vad som sätter igång huvudvärken hos barnet kan det vara bra att föra huvudvärksdagbok.

Barn med migrän har flera sömnstörningar än andra barn, men man vet inte om det är migränen som ger dessa störningar eller om det är sömnstörningarna som utlöser migränen.

Annan huvudvärk

Barn kan också ha andra typer av huvudvärk förknippade med sjukdom.Till exempel kan infektioner (bihåleinflammation, andra infektioner, i mycket exceptionella fall hjärnhinneinflammation), blödningar, järnbristanemi, nervinflammationer och hjärntumörer ge huvudvärk. Vid dessa tillstånd är huvudvärk sällan enda symtom.

Råd vid huvudvärk hos barn

Det finns olika metoder som kan lindra besvären för barn som drabbas av framför allt spänningshuvudvärk:

  • Ett barn som besväras av spänningshuvudvärk bör äta på regelbundna tider och få tillräckligt med sömn.
  • Undvik att barnet fryser. Att bita ihop tänderna hårt kan ge spänningshuvudvärk.
  • Fysisk aktivitet gör gott och kan minska spänningshuvudvärken.

Spänningshuvudvärk kan uppstå om barnet upplever psykisk anspänning, stress och depressioner. Därför bör man titta på om det finns yttre orsaker som kan tynga barnet på dagis, i skolan eller hemma. Det räcker med små ändringar för att besvären ska lindras. Att träna på att slappna av kan ha god behandlingseffekt.

Läkemedel har liten effekt på den här typen av huvudvärk.

Råd vid migrän

Barn måste känna att de vuxna tar huvudvärken och symtomen på allvar. Många kan ha frågor om varför smärtorna kommer och om det är farligt.

Behandlingen av migrän kan delas in efter två huvudprinciper:

1. Åtgärder för att minska anfall

  • Skapa en lugn och avstressad miljö.
  • Inför regelbundna och täta måltider. Frukosten är viktig.
  • Se till att barnet dricker mycket.
  • Se till att barnet sover regelbundet och tillräckligt.
  • Inför regelbunden motion.
  • För dagbok över anfallens varaktighet och styrka.
  • Använd avslappningsövningar.
  • Undvik kända triggerfaktorer (till exempel choklad, nitrat i rökt korv och så vidare).

Vuxna på förskolan eller i skolan bör känna till att barnet kan få migrän och ge barnet möjlighet att vila i ett lugnt och mörkt rum. Om barnet har starka anfall kan man överväga förebyggande läkemedelsbehandling. Detta används dock sällan hos barn eftersom det ofta bara har måttlig effekt.

2. Anfallsbehandling

När barnet får migränanfall bör du göra följande:

  • Låta barnet vila i ett lugnt och mörkt rum.
  • Ge barnet mycket att dricka.
  • Lägga en kall trasa på barnets panna.

Vid milda eller moderata anfall kan barn ha god hjälp av smärtstillande läkemedel som paracetamol eller ibuprofen. Hos barn över tolv år är sumatriptan nässpray godkänt vid behandling av akuta migränanfall.


Annons
Annons
Annons