Hjärntumör
Fakta | Neurologi

Hjärntumör

Hjärntumörer förekommer i alla åldrar. Symtomen vid hjärntumör är varierande, beroende på var i hjärnan tumören sitter. Det vanligaste debutsymtomet är epileptiska kramper och epilepsi hos vuxna ska därför alltid utredas för att utesluta eventuell hjärntumör.


Magnus Bäcklund, Överläkare inom onkologi vid Drottningmottagningen
Uppdaterad den: 2015-12-10
Författare: Magnus Bäcklund, Överläkare inom onkologi vid Drottningmottagningen

Annons

Till skillnad från många andra former av cancer drabbar hjärntumörer människor i alla åldrar. Bland barn och ungdomar är hjärntumör, efter leukemi, den vanligaste tumörformen. De utgör ungefär tre procent av alla cancerfall i landet. Det gör hjärntumörer till den tionde vanligaste typen av cancer i Sverige.

Typer av hjärntumörer och gradering

Hjärntumörer klassificeras utifrån celltyp och allvarlighetsgrad i cirka 100 olika typer! Med ”hjärnan” avses oftast storhjärnan, lillhjärnan och övriga delar av centrala nervsystemet som ryms i skallen. I direkt anslutning finns ryggmärgen (som skyddas av våra ryggkotor) och i den uppstår samma typer av tumörer som i hjärnan.

Utöver cellerna i hjärna och ryggmärg kan cancer utvecklas i de omgivande hinnorna, de så kallade meningerna. De kallas meningeom och är oftast godartade. De förekommer främst bland personer över 50 års ålder och fler kvinnor än män drabbas.

Annons
Annons

Neurinom är en typ av tumör som utgår från nervcellerna som finns i kranialnerverna. Neurinom kan också uppstå utanför hjärnan och är oftast godartade. Den vanligaste typen av neurinom bland hjärntumörerna är så kallade akustiusneurinom som utgår från den kranialnerv som leder signaler för hörsel och balans.

En typ av hjärntumör som nästa uteslutande drabbar barn kallas medulloblastom. Denna utgår från en typ av omogna celler i hjärnan som normalt mognar ut till hjärnceller.

Räknar man ihop alla dessa fall av hjärntumörer diagnostiseras drygt 1300 personer i Sverige varje år.

Annons
Annons

Allra vanligast av de elakartade hjärntumörerna utgår från den typ av stödjande celler som kallas gliaceller. Dessa tumörer kallas därför gliom. Drygt en tredjedel av alla hjärntumörer är gliom. Den vanligaste undergruppen till gliom utvecklas från stjärnformade stödjevävnadsceller, så kallade astrocyter, och benämns astrocytom.

Hjärntumörerna graderas efter hur allvarliga de är efter en fyra-gradig skala som utvecklats av världshälsoorganisationen WHO. Grad I är närmast att betrakta som godartade tumörer med hög chans till bot medan Grad IV, även kallat glioblastom, är den mest elakartade hjärntumören.

Chansen till bot vid glioblastom är fortfarande högst begränsad men överlevnaden har förbättrats avsevärt på senare år. Detta beror på förfinad operationsteknik och förbättrad kombinationsbehandling med strålbehandling och cytostatika (”cellgifter”).

Hjärnmetastaser

Betydligt vanligare än dessa nämnda tumörer, som benämns som primära hjärntumörer, är hjärnmetastaser, det vill säga dottertumörer i hjärnan från exempelvis lungcancer eller bröstcancer.

Symtom på hjärntumör

En hjärntumör ger olika symtom beroende på var i hjärnan tumören sitter. Symtombilden kan därför vara väldigt varierande. Det vanligaste debutsymtomet är epileptiska anfall. Dessa kan variera i uttryck, allt ifrån tydliga muskelkramper till mer diffusa anfall som lukthallucinationer eller frånvaroattacker. Vid nydebuterad epilepsi hos vuxna ska man utesluta hjärntumör som orsak.

Andra symtom på hjärntumör är synfältsbortfall, förlamningar, domningar eller personlighetsförändring.

Huvudvärk är ofta en del av sjukdomsbilden vid hjärntumör, men mycket sällan tidigt i sjukdomen. Tvärtom är huvudvärken då typiskt värst på morgonen, något som uppstår först när tumören har suttit länge och börjat få en svullnad runt sig.

Diagnostik vid hjärntumör

Vid misstanke om hjärntumör görs först en noggrann läkarundersökning av nervfunktionerna. Därefter görs oftast en datortomografi, en röntgenundersökning av hjärnan som kan göras med eller utan kontrastmedel. Ett alternativ är att göra en magnetkameraundersökning, MR.

Behandling av hjärntumör

Förstahandsvalet vid behandling av de flesta hjärntumörer är operation. Syftet är att ta bort så mycket tumör som möjligt utan att skada omkringliggande vävnad. Kirurgi av hjärntumörer har med åren blivit allt säkrare, tack vare både förfinad kirurgisk teknik och säkrare sövningsteknik och omhändertagande före, under och efter operationen.

Strålbehandling och cytostatika används som komplement till kirurgi för att få bort så mycket som möjligt av hjärntumören. Dessa tilläggs-behandlingar har förbättrat överlevnaden för de mest elakartade tumörformerna.

Hjärntumören kan orsaka ödem, det vill säga att vätska samlas runt tumören. Vätskan kan pressa på omkringliggande hjärnvävnad och leda till olika trycksymtom som huvudvärk, illamående och trötthet. Därför behandlar man ofta patienterna med kortison som har en avsvällande effekt. Om patient lider av epileptiska kramper är också krampförebyggande medicin en viktig symtomlindrande åtgärd.


Annons
Annons