Fakta | Neurologi

Halvsidiga symtom, patientrådgivning


Publicerad den: 2014-02-21
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är halvsidiga symtom?

Om nervsystemet

  • Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen, perifera nerver och ett system som styr de omedvetna funktionerna i de inre organen (det autonoma nervsystemet). Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet, CNS.
  • Hjärnan är det överordnade centrat. Nervbanor från höger hjärnhalva korsar över till vänster sida i den förlängda märgen i vissa fall på andra nivåer i nervsystemet. På motsvarande sätt korsas nervbanor från vänster hjärnhalva över till höger sida i den förlängda märgen. Denna korsning gör att skador i den ena hjärnhalvan kommer till uttryck i motsatt sidas kroppshalva.
  • Från hjärnan går nervbanor genom den förlängda märgen till ryggmärgen genom ryggraden. Från ryggmärgen går det ut sammanlagt 28 par nervrötter. Varje par består av en höger och en vänster nervrot. Varje nervrot består av en del som skickar ut signaler i kroppen (efferent) och en del som tar emot signaler från kroppen (afferent).
  • Nervrötterna delar sig i mindre nervgrenar, de perifera nerverna, som förgrenar sig ut i muskler, hud, ben och så vidare. Alla de perifera nerverna håller sig på en halvsida av kroppen. Inga perifera nervtrådar korsar över från höger till vänster sida eller det motsatta.
  • Skador på det centrala nervsystemet är vanligen permanenta, med en mycket begränsad läkningsförmåga. En skada på hjärnan eller ryggmärgen går inte att reparera med enkla medel. Om ryggmärgen blir hopklämd, slutar den delen av ryggmärgen som befinner sig nedanför det klämda stället att fungera. Man blir förlamad i de musklerna som styrs av nerver som går ut nedanför det klämda stället. Följdaktligen medför en skada i hjärnan att det exempelvis uppstår förlamning i musklerna som styrs av detta område i hjärnan, i motsatt kroppshalva.
  • Skador på perifera nerver kan till skillnad från skador i CNS förbättras genom att nya nervtrådar växer ut. Men det tar många månader för en sådan skada att läka, och det finns begränsningar i hur effektiv läkningen blir.

Definition

  • Halvsidiga kroppsfenomen är symtom och tecken som lokaliseras till någon av kroppsdelarna.
  • Ofta handlar det om en funktionsnedsättning i en arm, ben eller till exempel en fot.
  • Vänster hjärnhalva styr det som sker i höger sida av kroppen medan höger hjärnhalva styr det som sker i vänster sida av kroppen. Skador i hjärnan leder därför till funktionsförlust i motsatt kroppssida.

Vad är orsaken till halvsidiga symtom?

Vanliga orsaker:

  • Cerebral pares:
    • Hjärnskada från födseln
    • Lindriga fall blir inte alltid diagnostiserade i barndomen
    • Patienten kan ha en lätt slapphet i den aktuella sidans kroppsdelar
  • Stroke och TIA (övergående attack av bristande cirkulation i del av hjärnan):
    • Är den vanligaste orsaken
    • Tillståndet kan uppstå inom loppet av sekunder (till exempel blodpropp i hjärnan), minuter (vanligtvis hjärnblödning) eller minuter till timmar (blodpropp som bildas lokalt i ett blodkärl i hjärnan, trombos)
    • Symtomen varierar gällande lokalisation och allvarlighetsgrad
    • Vid TIA försvinner symtom och tecken inom 24 timmar, som regel inom 1 timme
  • Parkinsons sjukdom:
    • I regel en person över 60 år, en sjukdom som ökar efter hand
    • Sjukdomen kan i en tidig fas ge halvsidiga symtom
    • Typiska symtom är skakning som ökar vid psykisk belastning, stelt maskansikte, tröga rörelser, utebliven medsvängning av armar under gång, monoton röst
  • Multipel skleros:
    • Uppstår vanligtvis hos en yngre person
    • I början är symtomen akut yrsel, dubbelseende, ensidig synnervspåverkan i synfältet, klumpighet, känselrubbningar och stark urinträngning
    • Ofta lindriga och övergående anfall första tiden
  • Hjärntumör:
    • Tillståndet utvecklar sig ofta långsamt
    • Debutsymtom kan vara epileptiska anfall, långsamt tilltagande förlamning, afasi
    • Andra typiska symtom som utvecklas med tiden kan vara illamående, kräkning, yrsel, kranialnervsförlamning, efter hand personlighetsförändringar

Ovanligare orsaker

  • Kroniskt subduralhematom:
    • Blodansamling mellan skallbenet och hjärnan
    • Förekommer i synnerhet bland äldre och alkoholister efter en tidigare huvudskada (dagar, veckor)
    • Vanligen en gradvis reduktion av mentala funktioner, andra symtom är ofta huvudvärk, tendens att ramla, halvsidig förlamning
  • Sjukdom i ryggmärgen:
    • Kan vara ett trångt parti i ryggmärgen (spinal stenos), bildande av ett hålrum i ryggmärgen (syringomyeli) eller en tumör, eventuellt spridning från en tumör
    • Symtomen kommer ofta smygande
    • Startar ofta med ensidiga symtom – till exempel förlamningar, smärtor – det finns inga symtom eller fynd från huvudet eller ansiktet
    • Placeringen av symtomen beror på var i ryggmärgen skadan sitter
  • Cervikal myelopati:
    • Sjukdom i nacken som medför tryck på ryggmärgen
    • Kan börja som ett halvsidigt fenomen
    • Förklaringen är oftast slitage- och åldersförändringar i nackens kotpelare och dess diskar
    • Inga symtom eller fynd från huvudet eller ansiktet förekommer då

Vad kan man göra själv?

  • Det är vanligen inte mycket man kan göra själv.

När ska man söka läkarhjälp?

  • Vid akut påkomna halvsidiga symtom, gör AKUT testet:
    • A:Ansikte.Kan personen le och visa tänderna? Om ena mungipan hänger - ring 112!
    • K: Kroppsdel (arm/ben).Kan personen lyfta armarna och hålla kvar dem i 10 sekunder? Om en arm faller - ring 112!
    • U:Uttal. Kan personen upprepa en enkel mening som ”Det är vackert väder idag”? Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord - ring 112!
    • T:Tid. Varje sekund räknas. Tveka aldrig. Ring 112 direkt

Vad gör läkaren?

Anamnesen

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Hur började det hela?
    • Akut eller smygande?
    • Har det alltid varit så?
    • I anslutning till eller efter andra händelser, till exempel en huvud- eller nackskada?
  • Vilka är symtomen?
    • Förlamning?
    • Klumpighet, koordinationsproblem?
    • Skakningar?

Läkarundersökningen

  • Läkaren utför en allmän undersökning och lägger särskild vikt på om man har:
    • Talstörningar?
    • Gångstörningar?
    • Nedsatt styrka?
    • Ändrade reflexer?
    • Koordinationsstörningar?

Andra undersökningar

  • Beror på vilka diagnoser som misstänks.
  • Till exempel datortomografi eller magnetröntgen av hjärnan, röntgen av nacken.

Remiss till specialist eller sjukhus

  • I de flesta fall är det aktuellt med remittering till akutmottagning eller neurolog.

Annons
Annons
Annons