Fakta | Neurologi

Epilepsi, en översikt

Epilepsi är en samlingsbeteckning för olika typer av anfall som orsakas av rubbningar i hjärnans elektriska aktivitet. Man brukar dela in anfallen i generaliserade anfall, där hela hjärnan aktiveras, och fokala anfall, där endast delar av hjärnan involveras.

Uppdaterad den: 2013-04-09
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är epilepsi?

Symtomen på epileptiska anfall kan variera från kraftiga ryckningar och kramper till frånvarande beteende och förlust av muskelkraft. Vissa anfall påverkar medvetandet, andra gör det inte. Det är vanligt att man blir trött efter ett epilepsianfall.

Det allvarligaste epilepsitillståndet är status epileptikus, då en rad anfall kommer efter varandra utan att personen återfår medvetandet mellan anfallen.

Animation om epilepsi

Orsak

Ett epileptiskt anfall innebär inte att man har epilepsi. Alla människor kan i princip få ett epileptiskt anfall vid kraftiga utlösande faktorer eller påfrestningar. Personer med diagnosen epilepsi har emellertid lägre tröskel för att anfallen ska utlösas och därför en tendens att de upprepas.

Annons
Annons

Hos omkring hälften av epilepsipatienterna hittar man igen orsak till sjukdomen. Hos resten orsakas tillståndet av avvikelser i hjärnans struktur eller ämnesomsättning.

Tillstånd som kan göra dig utsatt för epilepsi är stroke, medfödd hjärnskada, huvudskada, hjärntumörer, och infektioner.

Arv spelar troligen också en roll, men arvsmönstret är komplicerat. Även om sjukdomen till viss del kan vara ärftlig är risken att man ska föra den vidare till sina barn mycket liten.

Annons
Annons

Diagnos

Det är ofta svårt att ställa en diagnos endast mot bakgrund av en undersökning och olika tester. Därför är det viktigt att anfallet beskrivs av eventuella vittnen. Särskilt intressant är anfallets varaktighet, eventuell medvetslöshet, kramper, tungbett, samt avgång av urin och avföring. Man lägger också vikt vid observation av automatiska rörelser eller ryckningar i vissa muskelgrupper.

Om man misstänker att det föreligger epilepsi genomför läkaren en neurologisk undersökning med test av bland annat styrka, reflexer och ögonrörelser.

En annan undersökning som blir aktuell är EEG, som registrerar hjärnans elektriska aktivitet. Detta är en viktig undersökning när man ställer diagnosen epilepsi.

Dessutom används andra undersökningsmetoder. Detta gäller bildundersökningar som CT (datortomografi) av hjärnan och MR (magnetkameraundersökning).

Behandling

Behandlingens avsikt är först och främst att förebygga nya anfall, men också att avbryta långvariga pågående anfall.

Om du har epilepsi är det viktigt att du försöker att leva ett så regelbundet liv som möjligt utan vaknätter, alkohol och perioder av fasta. Du bör också undvika aktiviteter där ett anfall kan göra situationen farlig. Man bör också undvika flimrande belysning, till exempel på diskotek, eftersom dessa kan utlösa anfall hos vissa.

Om du har haft två eller fler anfall rekommenderar man förebyggande läkemedel (antiepileptika). Dessa läkemedel verkar i många fall så att du blir fullständigt anfallsfri. En del av läkemedlen kan ha biverkningar som dåsighet, yrsel, koncentrations-, minnes- och inlärningssvårigheter. Gravida som står under läkemedelsbehandling ska följas med täta kontroller hos en neurolog.

Kirurgi är en annan möjlig behandling. Detta är dock bara aktuellt för en liten grupp patienter.

Om du blir vittne till ett epileptiskt anfall kan du reducera skadorna genom att skydda den drabbades huvud mot stötar och avlägsna potentiellt skadliga föremål. Det är dessutom viktigt att du är lugn. Försök inte att ge personen något att dricka och placera ingenting mellan tänderna. När kramperna avtar är det viktigt att säkra fria luftvägar.

Prognos

De flesta med epilepsi kommer att få god eller fullständig anfallskontroll med läkemedel, men vissa patienter blir aldrig anfallsfria. Möjligheten att bli av med epilepsin beror bland annat på eventuell annan sjukdom i hjärnan.

Komplikationer vid epilepsi kan vara skador man ådragit sig under anfall, till exempel slag mot huvudet, tandskador, bett i tungan. Den mest fruktade komplikationen är dock ett långvarigt anfall. Dessa anfall kan medföra skador om patienten inte får behandling snabbt.

Hur är det att leva med epilepsi?

Det finns några yrkesrestriktioner om man har epilepsi. Personer med epilepsi med epilepsi kan inte bli pilot, sjöbesättning på internationella farvatten, arbeta vid järnväg eller med säkerhetstjänst, eller vara chaufför inom offentlig transport. De kan inte heller använda verktyg eller maskiner, eller ha något annat arbete där risken för skada är stor vid ett eventuellt anfall. De flesta frikallas från militärtjänst.

Personer med epileptiska anfall kan inte heller ha körkort. Om man har varit anfallsfri i ett år eller mer kan man dock få tillbaka sitt körkort för personbil (klass BE).

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons