Diskbråck i nacken

Slitage eller skada på diskarna i nacken kan leda till ett diskbråck som trycker mot nerver som utgår från halsryggraden. Konsekvensen kan bli utstrålande smärtor i en arm och/eller nedsatt kraft i armen. I de flesta fall går bråcket tillbaka.

Uppdaterad den: 2013-04-10
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är diskbråck i nacken?

Nackryggraden

Hela ryggraden är uppbyggd av benkotor. Mellan de enskilda kotorna finns diskar, eller det som också kallas ryggdiskar. Diskarna består av en hård yttre ring och en kärna med mjukare material centralt och har som funktion att dämpa tryck och belastningar i ryggraden, som "stötdämpare". Samtidigt gör diskarna att vi kan utföra smidiga rörelser med ryggen och att närliggande kotor till en viss grad kan röras i förhållande till varandra. Tänk dig hur det skulle bli om hela ryggen var ett sammanhängande långt ben.

Med tiden utsätts diskarna för stor belastning, något som kan leda till att de slits. Sådant slitage kan medföra sprickbildning i den hårda yttre ringen ("skalet"). Genom sprickan kan den mjukare kärnan pressas ut och bli som stor "vårta" eller utväxt på disken. Utväxten kallas diskbråck och den kan skapa problem genom att trycka på nerver, ryggmärg, ligament, med mera.

Ryggraden är indelad i olika nivåer. De översta sju kotorna utgör nackryggraden (cervikalryggraden). Ett cervikalt diskbråck innebär således en skada på en disk i detta område.

Annons
Annons

Varför ger ett diskbråck besvär från armen?

I alla mellanrum i ryggraden finns nerver som kommer ut från ryggmärgen. Nerverna sörjer för utväxling av "information" fram och tillbaka mellan hjärnan/ryggmärgen och bestämda områden i kroppen. Det passerar till exempel sju par (en till höger och en till vänster) cervikala nerver från de sju mellanrummen i nacken, ett par för varje mellanrum. Dessa sju nervpar svarar för armarnas nervtillförsel. Varje nerv styr bestämda muskler och ansvarar för känseln i bestämda hudområden i armen.

Vid ett diskbråck i nacken kan en av nerverna komma i kläm. Hjärnan uppfattar inte att nerven kläms i nacken, utan tolkar signalerna från den klämda nerven så att vi får smärtor från det område i armen den försörjer, eller signalerna (eventuellt brist på signaler) försvagar kraften i de muskler den försörjer.

Ofta är det så att diskbråcket eller vävnaden runt omkring blir irriterad eller inflammerad och svullnar upp. Då blir det trängre i nervkanalen, trycket på nerven ökar och smärtorna och obehaget ökar. I en del fall hjälper det att ta inflammationsdämpande läkemedel i sådana situationer (se nedan).

Annons
Annons

Vem kan få diskbråck?

Alla kan få diskbråck, men vissa grupper har större risk att få tillståndet:

  • Personer som har flera släktingar med diskbråck.
  • Personer med medfödda förändringar i ryggkotorna.
  • Personer som röker. Det är dokumenterat att förekomsten av diskbråck hos personer som röker är högre. Orsaken är troligtvis att rökare har sämre blodcirkulation i ryggdiskarna.

Vilka symtom ger diskbråck?

Akut start

Diskbråcket uppstår ofta i samband med skador eller hastiga rörelser. Den drabbade får ofta intensiva smärtor nederst i nacken. Smärtorna strålar ofta ut i en arm, mer sällan i båda armarna. Smärtorna varierar också beroende på huvudställning. En del märker även nedsatt känsel och minskad kraft i armen (så kallat neurologiskt bortfall). Vilka rörelser som blir svaga och vilka områden av armen som får nedsatt känsel beror på vilken disk som är skadad (det vill säga vilken nerv diskbråcket trycker på).

Smygande start

I andra fall utvecklas tillståndet under lång tid.

Ett typiskt exempel är en person som har haft besvär i flera år i form av perioder med stelhet och smärtor i nacken. Kontakt med läkare beror ofta på att smärtorna bara blir värre och värre. Dessa personer känner också utstrålande smärtor, som regel i en arm, och får nedsatt kraft och känsel.

Gemensamt för båda formerna är smärtor bakom skulderbladen.

Diagnos

Läkaren undersöker rörligheten i nacken, känseln i alla delar av armarna och muskelkraften vid olika rörelser i axelled, armbågsled och handled. Med hjälp av undersökningarna och symtomen, kan läkaren ställa diagnosen med ganska hög sannolikhet. För att bekräfta diagnosen måste en magnetkameraundersökning av nacken göras. Varken röntgen eller en datortomografiundersökning kan bekräfta diagnosen. Elektrofysiologiska undersökningar, EMG, kan var användbara när sjukdomshistorien och olika fynd är otillräckliga för att skilja en diskbråcksutlöst smärta från andra neurologiska orsaker.

Behandling

De flesta som har diskbråck i nacken blir bra utan behandling. Visserligen kan besvären komma och gå, men hos många är obehaget plågsamt under en period för att senare aldrig komma tillbaka.

Många klarar sig bra med milda smärtstillande läkemedel vid besvär. Ibland kan det vara aktuellt att använda starkare smärtstillande eller inflammationshämmande läkemedel (NSAID), som dämpar irritationen runt diskbråcket. Svullnaden går ned och det blir mer utrymme runt vävnaden. Diskbråcket trycker mindre på andra strukturer. Nackdelen med NSAID är att många får magbesvär av dem.

Behandlingen beror på hur stort diskbråcket är. För de flesta gäller det att behandla sig själv genom att till exempel undvika aktiviteter som belastar nacken mycket. En bra regel är att inte göra saker som ger smärtor. Löpning, hoppning och liknande är det bra att vara försiktig med i början. Detsamma gäller ensidiga ställningar i nacke och rygg.

Halskrage kan enligt en del vara aktuellt för avlastning i upp tre månader vid diskbråck, andra menar att halskrage bara bör användas i upp till två veckor. I en studie där en grupp patienter behandlades med halskrage och sjukskrivning i tre till sex veckor, och där en annan grupp behandlades med sjukgymnastik två gånger varje vecka med övningar, uppnådde båda grupperna snabbare lindring än vid en ren "vänta-och-se-behandling".

Det finns andra former av behandling, men gemensamt för dem är att det saknas dokumentation från vetenskapliga studier som visar att de hjälper. Kortisonbehandling, antingen i form av en tablettkur eller som injektioner i nacken, tillhör dessa behandlingar. En annan behandling i samma kategori är traktion, det vill säga en behandling där man försöker att sträcka ut nacken så att utrymmet mellan kotorna blir rymligare och trycket mot nerverna avtar, en behandling som kan vara skadlig om det finns risk för att ryggmärgen irriteras.

Ibland kan det vara aktuellt med operation. Detta gäller framför allt personer som har ett stort diskbråck och personer som har förlamningar i armen (tydligt nedsatt kraft vid bestämda rörelser). En diskbråcksoperation i nacken är ett stort ingrepp. Kirurgerna är sparsamma med operation eftersom det kan tillstöta komplikationer och för att det inte går att garantera att man blir frisk efter operationen. Kirurgen eller annan specialist avråder i många fall därför från operation.

Om du märker att symtomen ökar, måste du söka läkare på nytt.

Prognos

De allra flesta blir bra efter en till fyra månader. Av dem som opereras blir cirka 80 % symtomfria.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • Avatar Carl 2019-03-16 22:28 (7 dagar sen)

    Fick efter en MR -röntgen diagnosen tre diskbråck på halsryggen med spinal stenos. Det var 2012. Idag, 2019, har jag fortfarande väldigt ont i återkommande perioder. Som en kniv som är instucken i nacken, skuldran och en brännande och molande värk som letar sig ner i vänster arm..

    Finns ingen hjälp verkar det som, får fortsätta lida livet ut...
    Det är väl ändå konstigt att man år 2019, inte kan hjälpa oss nackskadade mer? Är det för dålig lönsamhet i att forska i det?
    //Carl, trött, värkfylld och sliten panksionär


Annons
Annons