Fakta | Neurologi

Ansiktssmärtor, patientrådgivning


Uppdaterad den: 2017-11-30
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons
Annons
Annons

Vad är ansiktssmärtor?

  • Ständiga eller ständigt återkommande smärtor i ansiktsområdet.
  • Smärtorna kan vara lokaliserade till ett mindre eller större område.
  • Smärtorna kan beskrivas som till exempel molande, stickande, skärande och varierar från lätta till svåra besvär.
  • Kan bero på olika tillstånd.

Vad kan vara orsaken?

Vanliga orsaker

  • Akut bihåleinflammation eller kronisk bihåleinflammation:
    • Varaktighet mindre än fyra veckor betecknas som akut och varaktighet längre än tolv veckor som kronisk bihåleinflammation. Uppstår ofta i anslutning till en förkylning
    • Typiska symtom är täppt näsa, ensidig smärta, gult slem från näsan, rutten lukt eller smak
  • Karies:
    • Tandvärk
    • Dunköm tand
  • Inkilad visdomstand:
    • Visdomständer bryter vanligen fram i 18–24-årsåldern, men det finns stora variationer. Visdomständer uppfattas som inkilade, när "tandpassagen" är blockerad
    • Detta kan i vissa fall leda till komplikationer som infektion (perikoronit), skada på angränsande tänder, tandköttsinflammation och cystabildning
  • Tandköttsinflammation (parodontal inflammation):
    • Tillståndet är mycket utbrett och relativt symtomfritt i de tidiga faserna
    • De första och dominerande symtomen är dålig andedräkt och tandkött som lätt blöder när man borstar tänderna. Vid utveckling av böld uppstår smärtor och svullnad
  • Smärtor i och runt käkleden:
    • Bettproblem kan ge smärtor i käkleden. Drabbar oftast yngre kvinnor. Det är få som söker läkare
    • Smärtorna är många gånger värst på morgonen och patienter kan ofta rapportera om ömma tänder eller tandgnissling. Det finns ofta utstrålning till örat, tinningen, kinden eller utefter underkäken. Det kan knaka och knäppa i käkleden och det kan periodiskt eller ständigt förekomma nedsatt gapförmåga och låsningsfenomen
    • Knäppande käkled är mycket utbrett och inte ett tecken på att man får framtida men
  • Generaliserad ångest eller depression:
    • Kan ge muskelspänningar som medför kroniskt spända tuggmuskler, vilket i sin tur ger smärtor
  • Migrän, huvudvärk:
    • Uppträder oftast hos yngre till medelålders personer, är vanligare bland kvinnor och det kan föreligga familjär predisposition
    • Yttrar sig som anfall med ensidig huvudvärk, en av fyra har varsel (prodromer, aura), anfallet varar 4–24 timmar, förekommer med ojämna intervall, provocerande faktorer är vanliga. Smärtan har ofta pulserande karaktär, andra symtom är onormalt obehag av ljus och ljud, försämring vid fysisk aktivitet
  • Bältros eller ständiga smärtor efter genomgången bältros:
    • Cirka 10 % av de som har haft bältros får långvariga smärtor i det området där utslagen fanns. Dessa efterverkningarna förekommer oftast bland äldre
    • Smärtan är ofta lokaliserad till mittre delen av ansiktet (första grenen av n. trigeminus). I vissa fall kan smärtorna komma innan utslaget
  • Närsynthet eller långsynthet:
    • Kan medföra ogynnsam användning av ögonmuskler och utlösa ansiktssmärtor

Sällsynta orsaker

  • Trigeminusneuralgi:
    • Är vanligast hos personer över 50 år, oftare bland kvinnor
    • Uppträder som anfall, ofta med få sekunders varaktighet, med kraftig, ensidig ansiktssmärta, som elektrisk stöt, ofta mekaniskt utlöst från tryck på en "triggerpunkt"
    • Oftast lokaliserat till kind och haka
  • Bakteriell infektion av spottkörtel (sialoadenit):
    • Kan drabba spottkörtlarna under tungan (submandibularis) eller nedanför käkleden (parotis)
    • Medför akut svullnad av spottkörteln. Ökad smärta och svullnad vid måltider
    • Feber
  • Stenbildning i utförsgångarna från spottkörtlarna (sialolitiasis):
    • Stenbildningen sker oftare i utförsgången före körteln under tungan (submandibularis) än utförsgången före körteln nedanför käkleden (parotis)
    • Tillståndet ger måltidsrelaterad svullnad lokalt
    • Smärtor och sprängande känsla
    • Ofta har vederbörande haft upprepade inflammationer i spottkörteln
  • Inflammation i regnbågshinnan, inflammation i synnerven och akut förhöjt ögontryck:
    • Kan ge ansiktssmärtor
  • Kärlkramp (angina pectoris):
    • Förekommer oftast hos medelålders och äldre. Beror på nedsatt blodtillförsel i hjärtats blodkärl (koronarartärerna)
    • Huvudsymtomen är smärtor bakom bröstbenet, som uppträder i anslutning till ansträngning och där man uppnår snabb smärtlindring vid vila. Ibland kan smärtorna stråla upp i käken. Detta förekommer även vid hjärtinfarkt
  • Inflammation i tinningpulsådern (arteritis temporalis):
    • Uppträder oftast hos äldre personer
    • Sjukdomsbilden varierar. Vanligast är smärta och ömhet i tinningsregionen och hårbotten, vissa har symtom som överensstämmer med polymyalgia reumatika
    • I undantagsfall kan tillståndet ge plötslig synnedsättning under några timmar
  • Klusterhuvudvärk, Hortons huvudvärk:
    • Ganska ovanligt tillstånd, män drabbas fem till sex gånger oftare än kvinnor
    • Ger periodisk huvudvärk med dagliga anfall under svår period, anfallen varar 15–180 min, ofta på natten. Starka smärtor, ensidig lokalisering oftast bakom något av ögonen – nästan alltid samma sida vid nya anfall
    • Det kan under anfallet förekomma rinnande ögon, täppt näsa, rinnande näsa och/eller svettning i ansiktet på huvudvärkssidan
  • Andra sällsynta tillstånd:
    • Lokala tumörer, spridning från tumörer eller utbuktningar på blodkärl inne i hjärnan kan i sällsynta fall ge upphov till smärtor i ansiktet

Vad kan man göra själv?

  • Under den första omgången bör man prova med vanliga smärtstillande medel av typen paracetamol. De flesta fallen av ansiktssmärtor är övergående och går över av sig självt.
  • Om man är förkyld och har feber, kan ansiktssmärtorna tyda på inflammation i bihålorna. Ofta är det tillräcklig behandling att inta högläge, använda avsvällande nässprej några dagar och eventuellt använda paracetamol och/eller ibuprofen för smärtlindring.
  • Hos personer med kronisk bihåleinflammation kan nässprej med kortison och nässköljning med koksaltlösning i kanna/spruta vara en effektiv behandling.

När ska man söka läkarhjälp?

  • Oförklarliga smärtor, starka smärtor, ständig smärta under dagar eller veckor – indikerar läkarundersökning.
  • Misstanke om karies eller inflammation i tandkött indikerar undersökning och behandling hos tandläkare.

Vad gör läkaren?

Tar reda på sjukdomshistorien (anamnesen)

Frågor som läkaren kan ställa:

  • Hur länge har besvären varat?
  • Var sitter smärtorna?
  • Är smärtan konstant eller uppträder den som anfall?
  • Kan du beskriva smärtans karaktär?
  • Finns det utlösande faktorer?
  • Har du andra tecken på sjukdom?
  • Har du haft smärtorna tidigare?

Läkarundersökningen

  • Läkaren kan behöva utföra en grundlig undersökning av huvudet:
    • Ansikte, hårbotten, nacke, lymfkörtlar, förstorade spottkörtlar
    • Utvärdera ömhet eller smärta i käkleden
    • Utvärdera allmän muskulär ömhet och eventuell lokal ömhet
  • Näsa, mun och svalg och i vissa fall även tandstatus. 
  • Vid misstanke om tandrotsinfektion kan försiktig knackning mot tandkronan ge uttalad ömhet.
  • Ibland behövs en neurologisk undersökning, det vill säga en undersökning som testar olika nerver och hjärnans funktion.

Andra undersökningar

  • I vissa fall kan enkla blodprov som CRP och sänka vara användbara.
  • Beroende på vilka diagnoser som läkaren önskar utesluta, kan olika bildundersökningar bli aktuella.

Remiss till specialiserad vård

  • Vid misstanke om allvarlig sjukdom som allvarliga former av ögoninflammation, trigeminusneuralgi, angina (bröstsmärtor), artrit, tumör eller blodkärlssjukdom – remitteras man till specialiserad vård eller blir inlagd på sjukhus.

Annons
Annons
Annons