Affektkramper

Vad är affektkramper?

Affektkramper är ett godartat, övergående tillstånd där vanligtvis ilska eller smärta leder till skrik som kulminerar i att barnet slutar att andas och blir frånvarande i ett par sekunder. Affektkramper är en av de vanligaste icke-epileptiska anfallsformerna under småbarnsåldern. Föräldrar upplever ofta anfallen som skrämmande, och det är lätt att tro att barnet har dött eller håller på att dö. Man skiljer mellan tre former:

• Blå affektkramper (cyanotiska) (60 %).
• Bleka affektkramper (20 %).
• Blandade affektkramper (20 %).

Affektkramper förekommer hos 3–4 % av alla småbarn. Anfallen debuterar oftast mellan 6 och 18 månaders ålder, alltid före tvåårsåldern, och når sin kulmen i ett- till tvåårsåldern och försvinner nästan alltid spontant, senast när barnet har nått skolåldern. Det finns inga könsskillnader.

Anfallens frekvens varierar från barn till barn, vissa barn kan få flera anfall per dag och en del får bara något anfall per år.

Orsak

Även om tillståndet utlöses av identifierbara stimulin/kända situationer är det ett ofrivilligt tillstånd. Det vill säga, det är inte något som barnet "hittar på" eller medvetet framkallar. Till följd av ett stopp i blodtillförseln (syretillförseln) till hjärnan kan barnet förlora medvetandet, och det kan få kortvariga krampanfall med ryckningar som följd, ibland även rytmiska (kloniska) kramper.

Det har visat sig finnas ett samband mellan affektkramper och blodbrist (anemi) till följd av järnbrist. Det är inte så att alla barn med affektkramper har järnbrist eller att alla barn med järnbrist får affektkramper. Men för vissa barn verkar järnbrist vara en viktig medverkande orsak till affektkramper.

I 25 % av fallen finns det flera fall av affektkramper inom familjen (föräldrar och syskon).

Symtom

Blå affektkramper (breath holding spells) utlöses av ilska, frustration eller smärta. Anfallet börjar med att barnet gråter våldsamt, "skriker tills det blir frånvarande" och får andningsuppehåll som varar i några sekunder under utandningsfasen (upp till 30 sekunder) då huden blir blå (cyanos). Ibland förekommer medvetslöshet och slapphet, eventuellt med kramper som varar i några sekunder. I många fall går anfallet över innan barnet svimmar. Hela anfallet varar kortare än 1 minut. Barnet återupptar vanligtvis full aktivitet inom loppet av några få minuter.

Bleka affektkramper (pallid infantile syncope, reflex anoxic seizures) ses typiskt efter mindre fallskador, bestörtning, rädsla eller smärta. Startskriket är ofta minimalt innan en nervreflex utlöses som snabbt leder till långsam puls, eventuellt kan några sekunders uppehåll i pulsen förekomma. Barnet blir blekt, medvetslöst, slappt eller stelt. Eventuellt får det kramper som varar några få sekunder och efter anfallet är barnet lite trött. Barnet förlorar lätt medvetandet efter en enkel gäspning eller ett kort skrik; det förekommer inte något långt andningsuppehåll som vid blå affektkramper. Anfallen varar i regel 10–30 sekunder, men för föräldrarna känns det som en evighet.

Blandade affektkramper Trots att man tror att den blå och den bleka formen av affektkramper uppstår på olika sätt har en del barn båda formerna.

Diagnos

Diagnosen ställs med utifrån i sjukdomshistorien och det faktum att barnet är friskt i övrigt. Det är sällan nödvändigt att göra ytterligare undersökningar eller provtagningar. Endast i de fall då läkaren är osäker på diagnosen kan det vara aktuellt att ta ett EEG för att utesluta epilepsi.

För att kunna ställa en så säker diagnos som möjligt är det viktigt att man som förälder observerar följande och kan berätta det för läkaren:

• Vad hände före episoden?
• Skrek barnet?
• Vilken färg hade barnet före och under episoden?
• Var barnet slappt efter episoden?
• Finns det andra fall av liknande anfall i familjen?
• Filma gärna anfallet och visa läkaren.

Behandling

Det viktigaste är att avdramatisera anfallen. Även om anfallen ser farliga ut så är de ofarliga. Själva anfallet är inte skadligt för barnet, men det finns risk för att det skadar sig, till exempel genom ett fall när anfallet startar. Det är stor risk för att det kommer att komma nya anfall. Då bör man inte göra någon stor sak av anfallen. Eftersom anfallen är ofrivilliga finns det ingen anledning till att ge efter för barnets vilja eller att ge det någon form av "belöning" efter anfallet.

Fokus bör läggas på att observera barnet under anfallet. Kontrollera att barnet andas, lägg det eventuellt i stabilt sidoläge. Stanna kvar hos barnet tills det kommer till sans igen. Undvik att lyfta eller skaka ett medvetslöst barn.

Järnbehandling verkar kunna minska frekvensen av anfallen. Rekommenderad behandling är en 8 veckors kur med järnsulfat 5–6 mg/kg/dag. Även om man köper järntillskott på apotek utan recept är det klokt att prata med läkaren om behandlingen. Effekten av sådan behandling är bäst om barnet har järnbristanemi.

Prognos

Prognosen är utmärkt. Det här tillståndet är något som barnet växer ifrån. De allra flesta är fria från affektkramper i sjuårsåldern. Det finns heller inget som tyder på att tillståndet leder till andra sjukdomar som till exempel epilepsi. En dansk studie har visat att en relativt hög andel av föräldrarna till barn med affektkramper rapporterade att barnet hade koncentrationsproblem, men dessa barn hade lika bra skolbetyg som friska barn.