Forskningen har kommit långt

Parkinsons sjukdom är en av de neurologiska sjukdomar där forskningen har kommit längst. Nya behandlingsmetoder utvecklas ständigt och det finns i dagsläget många olika läkemedel.
Annons

– Det görs väldigt mycket inom forskningen kring Parkinson och det sker inom många olika områden. Ett forskningsområde är det helt uppenbara, nämligen att man testar nya läkemedel. Det genomförs massvis med kliniska prövningar runt om i världen där man dels testar och utvecklar gamla läkemedel men man försöker även ta fram helt nya, effektiva mediciner, berättar Dag Nyholm, docent och ST-läkare i neurologi, Akademiska sjukhuset i Uppsala.     

Dag Nyholm forskar om Parkinsons sjukdom vid institutionen för neurovetenskap vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han berättar att det i dagsläget inte finns några botemedel mot Parkinson utan de läkemedel som finns är främst symtomlindrande. Den huvudsakliga anledningen till att det är så svårt att behandla Parkinson är, enligt Dag Nyholm, för att sjukdomen är så pass komplex. 
– Vid Parkinsons sjukdom dör dopaminceller i hjärnan och det vi gör då är att tillföra dopamin till kroppen med olika läkemedel. Här har forskningen kommit rätt långt och behandlingen är i dag relativt effektiv. Men samtidigt händer det väldigt mycket i kroppen vid Parkinson som vi inte kan behandla med medicinering. Till exempel är balansproblemen, som många Parkinsonpatienter har, svåra att behandla och därför krävs det forskning på flera områden för att utveckla goda behandlingsmetoder. Även om Parkinson är en rörelsesjukdom kan symtom förekomma som inte har med rörlighet att göra, till exempel smärta, trötthet och urininkontinens. Sådana symtom måste också behandlas så effektivt som möjligt.

Han berättar att det nu bland annat görs vetenskapliga studier angående vilken sorts fysisk träning som är mest effektiv vid Parkinson, och hur en patient bör träna för att förbättra balansen och motoriken. Något bland det viktigaste inom forskningen i nuläget är att ta fram neuroprotektiv medicin, det vill säga läkemedel som skyddar nervsystemet. 
– I dagsläget har vi inga mediciner som bromsar sjukdomsförloppet och det jobbar forskare väldigt intensivt med att ta fram. Fördelen med att få fram ett sådant läkemedel vore att det skulle gå att förhindra att personer som fått diagnosen försämras med tiden. Men sen så har det under de senaste åren forskats mycket på genetikens betydelse vid Parkinson. Man har bland annat kommit fram till att det finns vissa förändringar i generna som kan bidra till att man får Parkinson. Så förhoppningen är att läkare i framtiden ska kunna identifiera unga individer som visar anlag för att få Parkinson och ge dessa individer en förbehandling. Bromsmediciner vore alltså bra ur flera synpunkter. 

Annons
Annons

Ytterligare områden som det forskas mycket på är genterapi och stamcellstransplantation. 
– Vid genterapi är tanken att man för in nya fräscha gener i kroppen på en Parkinsonpatient. Dessa gener ska sedan fungera som reparatörer och fixa dopaminproduktionen. Stamcellstransplantation går till som så att man opererar in stamceller i hjärnan som kan producera dopamin. Denna metod har prövats tidigare, bland annat i Sverige, och har funkat till viss del, men det har varit svårt att kontrollera cellerna. Nu jobbar man med att försöka ta stamceller från sig själv från andra delar av kroppen. Bland annat testar forskarna nu möjligheten att i provrör behandla hudceller så att de utvecklas till nervceller, som sedan skulle transplanteras in i hjärnan. Man kan med andra ord säga att det görs en hel del inom forskningen, säger Dag Nyholm.

Är du sjukvårdspersonal?
Läs mer om Parkinsons sjukdom på NetdoktorPro »
Hitta ICD-10/diagnoskod för Parkinsons sjukdom »

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • Avatar WCHjA7idCcu 2013-09-16 21:36 (4 år sen)

    Sverige e4r helt rabiata! Amning till varje pris he4r ett pkerfet exempel pe5 det. En le4kare blev arg pe5 mig ne4r jag ville ha amningsuppehe5ll pe5 tve5 veckor pga att jag e5t tre antibiotika samt tog sprutor mot blodpropp (sammanlagt ca 10 tabletter om dagen). Tve5 av medicinerna stod det att man inte bf6r amma medan de tas = ge5r f6ver i brf6stmjf6lk och pe5verkar bebisen. Men nej nej, amma skulle jag e4nde5! (Det gjorde jag INTE).

  • Avatar 2015-03-28 13:17 (3 år sen)

    Det är ju bra att det forskas om Parkinson.Men när får vi som är drabbade av Parkinson glädje av det?


Annons
Annons
Annons
Annons