Intervju | Parkinsons sjukdom

Frågor och svar om Parkinsons sjukdom

Vad är Parkinson plus och måste patienter med Parkinsons sjukdom tänka på vad de äter? Dag Nyholm, docent och ST-läkare i neurologi svarade på besökarna frågor i en livechatt.


Publicerad den: 2012-04-19
Författare: Dag Nyholm, docent och ST-läkare i neurologi, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Akademiska sjukhuset

Annons

Svar om Parkinsons sjukdom

Fråga 1: Parkinsondiagnos 1997 tar idag 6 levodopa-carbidopa per dag +Sifrol. Hjälper det att träna vid ökad muskelsvaghet och mer kramp nattetid? Fysioterapeuterna på min ort är inte så värst kunniga om Parkinson. (Men det är inte många som är)

Dag Nyholm: Hej! Svårt att säga om stelhet och kramper nattetid blir bättre av ökad motion, men det är absolut värt att pröva! Fysisk aktivitet är bra för alla och särskilt bra om man har Parkinsons sjukdom. Det ger en del positiva långtidseffekter utöver förbättrad kondition. Annars kan man också försöka med läkemedel, dels långverkande, som du redan har till viss del, men kanske kan kompletteras, eller så kortverkande under natten, t.ex. L-dopatablett eller apomorfininjektion, om det är besvärande muskelkramper.


Fråga 2: Vad kan orsaka Parkinsons sjukdom? Kan miljögifter i luften eller lösningsmedel på arbetsplatsen bidra till att man drabbas?

Dag Nyholm: Vi vet fortfarande inte orsaken till Parkinsons sjukdom. Troligen är det oftast en kombination av genetiska faktorer och miljöfaktorer och om dessa samverkar på ett visst sätt kan man utveckla sjukdomen. Det finns vissa kända miljögifter som troligen bidrar till sjukdomsutvecklingen, bland annat har man studerat bekämpningsmedel inom jordbruk, svetsångor, lösningsmedel, m.m. I Sverige har vi haft en lång rättsprocess med några män i Västergötland som jobbade på ett pappersbruk där, om jag minns rätt, man impregnerade apelsinpapper med anti-mögelmedel.


Fråga 3 från Löddekalle: I Skåne anser man att de mest intressanta forskningsprojekten just nu är:
- celltransplantation efter sommaren
- tillväxtfaktorer
- genterapi
- biomarkörer
Själv har jag deltagit i nervtillväxtfaktorer. Jag fick medeldos och kunde lukta bensin igen. Detta hände för 2,5 år sedan. Jag får ingen DBS så länge projektet går. Kan jag ta APO-morfinpump, så länge det inte sker något. Min Parkinson går ju vidare. Den tar ingen time-out!

Dag Nyholm: Hej! Du får nog fråga de studieansvariga så att vi inte "sabbar" studieresultaten, men som jag ser det kan du säkert använda t.ex. Apomorfinpumpen, om de tycker att den passar för dig och dina symtom. Det är riktigt att Parkinson inte tar time-out även om man förstås hoppas det i ditt fall. Så det gäller som vanligt att vara aktiv i att medicinera så bra som möjligt.


Fråga 4 från Maria: Hej! Jag har hört om "deep brain stimulation" som en behandlingsmetod vid Parkinson sjukdom. Finns det någon övre åldersgräns för denna typ av behandling alltså, kan man vara för gammal för ingreppet? Och finns det i övrigt några särskilda kriterier för en sådan behandling? Mvh Mormor har Parkinson

Dag Nyholm: Hej! Ja, man kan vara "för gammal" för DBS, men det finns ingen exakt åldersgräns. Ofta anges 70 år som en gräns, men det är inte bara ålder som avgör utan till exempel om man har andra sjukdomar samtidigt. DBS-behandling är till för dem som inte har tillräckligt bra effekt av vanliga läkemedel - det rör sig oftast om svårkontrollerade svängningar mellan stelhet och överrörlighet. De flesta med Parkinsons sjukdom hamnar aldrig i ett så svårt läge, men om man gör det är DBS ett alternativ. Andra alternativ är läkemedelspumpar och för dessa är åldern inte lika avgörande.


Fråga 5: Hej Har fått diagnos cbd är 58 år kvinna, har sökt hos vc i 5 år för mina olika "krämpor" men aldrig blivit tagen på allvar! Blivit utförsäkrad o med det blev jag av med min inkomst, vilken hjälp kan jag få? Vilka forum ska jag kontakta? Vad kan jag ställa för krav nu för att få ut det bästa

Dag Nyholm: Hej! CBD (Kortikobasal degeneration) hör till sjukdomsgruppen atypisk parkinsonism. Antar att det är en neurolog som ställt diagnosen? På neurologkliniker på de större sjukhusen i landet finns "parkinson-team" som har samlad kompetens kring olika parkinsonsjukdomar. Du skulle till exempel troligen ha nytta av att träffa sjukgymnast, kurator och arbetsterapeut. Kanske kan läkarintyg hjälpa till hos Försäkringskassan. Möjligheter till sådan här hjälp finns också på rehab-kliniker - organisationen är lite olika i olika landsting. Parkinsonläkemedel kan fungera och det är värt att pröva. Du behöver kontakt med neurolog för detta.


Fråga 6 från Ketti: Hej Har fått diagnosen Polyneuropati, undrar är det därför min högersida är så dålig, har väldigt dålig balans, ramlat ett par gånger sista veckan. Fick en skak attack tur min man stod nära mig annars hade jag farit i golvet. Fryser hela tiden, öm i muskler. Ingen känsel i fötter, skakar i höger hand om jag sträcker armen. Har börjat känna när vi har sex att väggarna i ja du vet ömmar. Är opererad för cancer i livmoder 2002 undrar alltså om alla symptom hör ihop eller har jag något annat?

Dag Nyholm: Hej! Polyneuropati brukar drabba nerver längst ut i kroppen, dvs händer och fötter, symmetriskt och förklarar att du har dålig känsel i fötterna och dålig balans (eftersom du inte känner var/hur du står). Att just högersidan är dålig beror nog inte på polyneuropati. Har du Parkinson också? Den sjukdomen börjar alltid på ena kroppshalvan. Svårt att få ihop alla symtomen till en enda sjukdom. Att vaginalslemhinnan är öm beror ofta på att den är torr och skör - det kan behandlas men det är inte mitt kompetensområde, så hör med husläkaren om detta!


Följdfråga från Ketti: Okey, har funderat på Parkinson själv ska fråga min läkare när jag träffar honom. Det du svara på om vaginal så kan det inte bero på att de skulle vara torrt svårt att förklara men är blöt så hur kan den vara torr så det gör ont. Tack för vänligheten

Dag Nyholm: Hej igen! Som sagt, husläkare eller gynekolog är bättre lämpad, det kan nog ändå vara så att slemhinnorna är sköra.


Fråga 7: Hur nära är forskningen en medicin som bromsar cellförändringarna i hjärnan?
Vad är en lämplig medicin idag mot lindringa symtom som lätta skakningar i armen, yrsel och utmattning?

Dag Nyholm: Hej! Det är omöjligt att säga HUR nära. Men det pågår flera olika studier på olika metoder för att bromsa sjukdomsförloppet. Så ett genombrott skulle i princip kunna komma när som helst, men det är också så att många studier misslyckas - det är ett mycket komplext område att försöka ändra på processer i hjärnan! Om symtomen du beskriver beror på Parkinsons sjukdom så är L-dopa eller en dopamin"härmare" (-agonist) lämpligt. Valet beror på olika saker, bl.a. ålder.


Fråga 8: Kan kost, tex omega 3-fettsyror förebygga Parkinsons sjukdom?

Dag Nyholm: Vi har faktiskt undersökt just omega-3-fettsyror vid bl a Parkinsons sjukdom, men har inte hunnit publicera några resultat. Men såvitt vi vet idag är det inte på det viset. Man har i stora "epidemiologiska" studier sett att kaffe, rökning och tomater skyddar mot Parkinsons sjukdom. Studier pågår med läkemedel som påverkar sådana system som koffein och nikotin, men det finns ännu inga resultat för patienter som redan utvecklat sjukdomen. Och man ska absolut inte börja röka för att förhindra Parkinson - risken är att man då dör i lungcancer innan man hade hunnit få Parkinson.


Fråga 9: Skillnaden mellan Duodopapump och Apopump?

Dag Nyholm: Duodopa (en svensk uppfinning) innehåller L-dopa och pumpas in via slang som går in till tunntarmen via magsäcken. Apo-go eller Apomorfin Pharmswed (två fabrikat) innehåller dopaminhärmaren apomorfin och pumpas in via en tunn plastnål i underhudsfettet. Båda metoderna är mycket effektiva för patienter med svåra svängningar i symtomen och båda innebär att man bär med sig en pump. Apo-go-pumpen är lite mindre och mindre "invasiv", dvs man behöver inte operera in slang.


Fråga 10 från Llill: Hur kan man få delta i någon forskningsgrupp ("forskningsråtta")

Dag Nyholm: Alla neurologkliniker på de största universitetssjukhusen bedriver parkinsonforskning - hör av dig dit. Vissa mindre sjukhus är också med på forskning, så fråga din läkare.


Fråga 11: Hej! Min pappa har Parkinson och MSA-P. Han har enormt tryck i huvudet samt kraftig värk i hand och fotleder. Det verkar vara svårt att finna någon medicin som kan lindra detta. Vet du någon medicin?

Dag Nyholm: Hej! MSA-P är mindre lätt att behandla än vanlig Parkinsons sjukdom. Ibland lindras värk av parkinsonläkemedel. Annars är det "symtomatisk" behandling som gäller, dvs värkmedicin av olika slag, alternativt sjukgymnastik, om det är så att han har ont pga muskelvridningar eller stelhet.


Fråga 12: Hej, jag har nästan alla symtom på Parkinson och läkarna trodde jag hade det. Men en läkare sa att det har jag inte. Nu har jag nyss fått veta att jag har en ämnesomsättningsfel i mitokondrierna. Vad betyder det? Jag har läst på datorn att det kan hjälpa att ta Q10. Jag har varit sjuk sedan 4 års ålder och man har trott på många sjukdomar från Polymyosit till Parkinson. Jag har ett resttillstånd med kalk mellan de tvärstrimmiga musklerna som man såg på 80-talet

Dag Nyholm: Hej! Detta var för svårt för mig. Q10 används ibland vid sådana här sjukdomar, men jag kan inte uttala mig om huruvida det skulle hjälpa dig. Mitokondrierna är som cellernas kraftverk och fel där kan ge olika slags symtom - det forskas en del kring detta när det gälelr Parkinsons sjukdom också. Fråga läkaren som gav dig diagnosen om du kan komma på ett återbesök för mer information!


Fråga 13 från Zussa: jag har konstiga ryckningar i handen ofta borde jag kolla upp om det kan vara början till Parkinson, samt snubblar ofta på talet

Dag Nyholm: Hej! Ja, börja med att gå till husläkaren. Om det är regelbundna ryckningar som kommer i vila så kan det vara Parkinson. Men du behöver läkarundersökning - det finns så många olika slags ryckningar.


Fråga 14 från Llill: Kan en banal förkylning göra att alla PS besvär blir mycket värre?

Dag Nyholm: Hej! Javisst, det är många som tycker det. Man blir allmänt "sänkt" på något sätt, även som frisk rör man sig kanske sämre, har mer värk etc, när man är banalt förkyld.


Fråga 15: Bör jag tänka på kosten när jag har fått diagnosen Parkinson?

Dag Nyholm: Hej! Både ja och nej... Nej, därför att man inte måste ruta in sitt liv efter BÅDE medicin och mat om det inte behövs. Ja, därför att det är viktigt med allsidig kost rent allmänt, viktigt med energirik kost om viktnedgång uppstår (vanligt), viktigt att få i sig tillräckligt med mat trots att luktsinnet ofta göra tt aptiten inte är så god som förr, samt slutligen att proteinrik mat (kött och mjölkprodukter) kan "tävla" med L-dopa om att tas upp. Vissa märker att de får sämre effekt av sin tablett efter att ha ätit och om man märker det får man försöka separera mat och medicin. Majoriteten har INTE detta problem dock.


Fråga 16: Finns någon undersökning: Arbetsmiljö och parkinson?
Är kemilärare överrepresenterade?

Dag Nyholm: Hej! Det finns många undersökningar om arbetsmiljö, särskilt inom jordbruk och industri. Just kemilärare har jag nog inte sett någon studie på och jag tror inte att jag har träffat så många kemilärare på min mottagning.


Fråga 17 från Elton: Min fråga är när man har krypningar i armar och ben som bara blir värre hur ska man få en diagnos på detta/Elton

Dag Nyholm: Hej! Det är alltid svårare med sådana symtom som inte syns utanpå. Vi nämnde polyneuropati förut och Restless legs är en annan sjukdom som kan ge krypningar i armar och ben. Sök husläkare och be eventuellt om remiss till neurolog.


Fråga 18: Hej Jag har hört att depottabletter är inte lika bra som vanliga tabl. Stämmer det och varför i så fall.

Dag Nyholm: Hej! Depottabletter av L-dopa, gissar jag att du menar. De har sämre "biotillgänglighet" dvs man kan bara utnyttja ca 75 % av en tablett/kapsel. De är tillverkade så att de ska ta längre tid på sig att släppa ut medicinen och en del hinner nog brytas ner under tiden. De är alltså lika bra som vanliga tabl men är "värda" ca 75 % om man jämför styrkan. Det är alltså en dosfråga. Ett annat problem är att de är "segare" i att höja koncentrationen av L-dopa och om en dos ytterligare försvagas av t.ex. mat, som jag skrev om nyss, så hjälper den mindre än om du hade tagit tätare doser med vanligt L-dopa.


Fråga 19: Hej, DBS eller Duodopapump. Vilket skall man ha först. Många blir inte så mycket bättre med DBS. Varför får inte flera Duodpa pumpen först och senare om när den inte fungerar längre DBS. DBS tar ju bara bort de biverkningar som Parkinson medicinen gett. När bör man sätta in Duodopapumpen skall man vänta tills man är jättedålig eller som Parkinson medicinen har gett

Dag Nyholm: Hej! Detta debatteras för fullt bland oss "experter", ska på en sådan konferens idag... Vi kommer att starta en "randomiserad" studie av DBS och Duodopa i Sverige, förhoppningsvis i år. Efter den vet vi mer. Just nu tror vi att man blir ungefär lika bra med båda metoderna, men det finns säkert individuella skillnader, vilket måste undersökas vidare. DBS tar inte bara bort biverkningar - även parkinsonsymtom lindras. Båda metoderna används när man har mycket svängningar mellan stelhet och överrölighet trots att man tar L-dopa tätt. Man ska nog inte vänta tills man är "jättedålig", men man måste ha provat ett antal vanliga läkemedel först.


Fråga 20 från katariina_r: Hej, har haft diagnosen ps-sjukdom ca tre år Efter sista läkarbesöket ändrades det till parkinson pluss psp, Jag har svårt med mediciner inget passar eller hjälper får så mycket biverkningar att det blir outhärdligt och får äta medicin mot biverkningar också. Nu på sista månaderna har jag blivit mycket sämre, svårt att gå, tala, synen har blivit mycket sämre. Åt sinemet Fick nytt medicin som heter levocare, men det är ingen höjdare. Fråga är kan jag vara hjälpt om pumpen eller DBS op.

Dag Nyholm: Hej! Tyvärr hjälper inte pumpar eller DBS mot PSP bättre än vanliga läkemedel. Behandlingen får istället riktas in på att träna balans och gång, ev talhjälpmedel etc.


Fråga 21: Hej, jag är 65 år och jag har haft diagnosen Parkinson i 6 år nu. Nu har jag börjat "svaja" d v s jag svänger lite fram och tillbaka utan att jag tänker på det. (kan dock stoppa detta om jag anstränger mig) "Svängningarna" kommer mest på kvällen. Jag äter Sinemet 25/100msd 4 ggr dagl +1 Azilekt 1mg dagl och så sifroldepo 0.52 + 1,5 dagl. Är detta början till överrörlighet och i så fall vad kan jag göra för att förhindra det.

Dag Nyholm: Hej! Det låter som överrörlighet, vanligt efter 6 års behandling. Medicineringen kan möjligen justeras ner litegrann, men det vill jag inte göra över nätet... Det gäller alltså att hitta rätt balans i medicineringen. Överrörlighet beror på lite för mycket medicin. Men det är oundvikligt, så det är inget misslyckande.


Fråga 22: Hej, Hur ser det ut på forskningsfronten när det gäller sjukdomen MSA? Är det några bromsmediciner i sikte?
mvh/ Jan, personlig assistent

Dag Nyholm: Hej Jan! Förhoppningsvis kan MSA "hänga på" Parkinsonforskningen, men det är en mindre vanlig sjukdom och därför forskas det mindre på den. Inga bromsmediciner i sikte än tyvärr, men som sagt, genombrott kan komma snabbt!


Fråga 23: Hej, Jag har en äldre bror som fick parkinson vid ca 40-årsåldern. Han har jobbat som finsnickare har hans yrke påverkat så att han blev drabbad av parkinson. Och är det en ärftlig sjukdom.

Dag Nyholm: Hej! Nej, jag tror inte att hans yrke orsakat sjukdomen, fast om han har utsatts för lösningsmedel etc, kan man inte vara säker. I princip är Parkinson inte ärftlig, men det finns undantag med släkter med flera drabbade. Just när man är yngre (än 60) när man blir sjuk kan det vara en genetisk variant, men den måste inte vara ärftlig ändå. Många bär på parkinsongener utan att bli sjuka.


Fråga 24: Vilken behandling har Hellqvist fått för sin Parkinson?

Dag Nyholm: Hej! Jag lyssnade på honom (Rögletränaren) i Stockholm på världsparkinsondagen förra veckan (offentlig föreläsning!) och då har jag för mig att han sa att han hade flera olika sorter samtidigt, tror han sa L-dopa, en dopaminagonist, Azilect och Amantadin, men mitt minne är inte helt att lita på. han föreläser på nordiskt läkarmöte idag kl 12:40, men jag hinner nog inte fram i tid.


Fråga 25: Som biverkning då man använde neuplåster (plåster innehållande medicin) finns som vanlig biverkan medvetslöshet. Jag undrar bara kan du rekommendera den?

Dag Nyholm: Hej! Medvetslöshet är ingen vanlig biverkning vid någon av Parkinson behandlingarna, lyckligtvis, och därför kan jag rekommendera alla tillgängliga godkända behandlingar, även om de alltid kräver individuell bedömning! Vet inte riktigt varför det står där, men någon person i någon studie har väl drabbats av svimning och då kommer det med i den otäcka listan... Detta med svimning är en risk med alla Parkinson läkemedel eftersom både sjukdomen och medicinerna sänker blodtrycket. Så om man känner att man blir svimfärdig när man reser sig får man ta det lugnt och se till att man inte svimmar och slår sig. Eventuellt bör man då minska medicinen eller ibland t o m höja blodtrycket med ett annat läkemedel.


Fråga 26: Hej, min pappa hade Parkinson plus och dog 69 år ung, undrar hur man får det och om det finns risk att jag dotter eller min son kan ärva det?

Dag Nyholm: Hej! Tråkigt att höra. Risken för er är mycket liten, dessa sjukdomar är vanligen inte ärftliga på sådant sätt som t ex Huntingtons sjukdom, även om det finns undantag med ärftliga varianter.


Fråga 27: Finns det något samband mellan Parkinson och demenssjukdomar?

Dag Nyholm: Hej! Ja, det finns ett visst samband. De som tittar på sjukdomar i mikroskop tycker att Parkinson är en demenssjukdom, rent cellulärt. Men vi som träffar er patienter tycker att parkinson är en rörelsesjukdom - det är också så i diagnoskriterierna. Man kan när man blir gammal och har Parkinson få "Parkinson demens" och tidigare kan man trots bra funktioner märka att man inte är lika bra på huvudräkning t.ex. Man kan också märka att man tänker långsamt, och detta är ett av Parkinson symtomen som kan förbättras av behandling. Det är viktigt att hålla sig mentalt aktiv. Och även om man har vissa "kognitiva" svårigheter så är det aldrig någon snabb utveckling av svår demens.


Fråga 28 från majtho: Hej! Jag är en snart 60-årig kvinna med diagnosen PK sedan 2006. Nu ska jag göra en total knäledsoperation och min ortoped är orolig. Han påstår att PK-patienter kan bli sämre i sin sjukdom och infektionsrisken är större. Mår relativt bra i min sjukdom. Största problemet är skakningar i vänster arm Tacksam för svar.

Dag Nyholm: Hej! Ja, det är lite svårare med rehabiliteringen när man har PS. Men jag känner många som återhämtat sig bra ändå. Och det låter som att din sjukdom är relativt mild. Men det är bra att ni är beredda på att det kan bli svårigheter. Då är man ofta mer observant och mer aktiv för att komma igång igen. Lycka till!


Fråga 29 från Netton: Tidigare ställd fråga: Hjälper det med träning mot alltmer försvagade
muskler och mer kramp nattetid? Fick diagnosen 1997. Tar nu 6 tabl.
levodopa/karbidopa per dag +0,26 mg Sifrol. Äv. Magnesium sporadiskt.

Dag Nyholm: Hej igen! Magnesium är något som ibland prövas mot muskelkramp. Jag tänker att långverkande parkinsonmediciner som Sifrol depot, Requip depot, Neupro och Azilect kan ha längre effekt under natten. Men också viss risk för biverkningar, så det är inte helt lätt, en avvägningsfråga för dig och din doktor.


Annons
Annons
Annons
Annons