Nyhet | Neurologi

Även barn behandlas med djup hjärnstimulering, DBS

Svårt Parkinsonssjuka och patienter med dystoni eller tremor har tidigare varit de patientgrupper som främst behandlats med djup hjärnstimulering, så kallad Deep Brain Stimulation (DBS). På Akademiska sjukhuset i Uppsala behandlas numera även barn och ungdomar med ofrivilliga muskelsammandragningar med DBS.

bessie webb ljusare
Publicerad den: 2016-04-13
Författare: Besima Aho, Redaktionschef, Netdoktor

Annons

– I fjol opererades fyra barn med dystoni och vi har flera under utredning både från sjukvårdsregionen, Norrland och andra delar av landet. Internationellt har barn opererats även tidigare. Metoden uppmärksammas alltmer när det gäller barn och den tekniska utvecklingen gör det möjligt att operera allt yngre patienter, säger Elena Jiltsova, neurokirurg på Akademiska sjukhuset.

Deep Brain Stimulation lindrar symtomen bättre än läkemedel för unga med dystoni. Enligt neurokirurgen Elena Jiltsova är i vissa fall operationen det enda alternativet och resultaten blir bättre ju tidigare barnen opereras.

– Det är oerhört viktigt att patienter med motorikstörningar utreds och följs upp av ett multidisciplinärt team, med specialister inom psykologi, neurologi, neurokirurgi och fysioterapi. I teamet på Akademiska, som mig veterligen är det första i sitt slag i Sverige, ingår även en specialistsjuksköterska som kan ge stöd och hjälp till föräldrarna, fortsätter Elena Jiltsova.

Annons
Annons

Dystoni är en kronisk, neurologisk sjukdom som beror på en störning i hjärnans röreelsecentrum som styr muskelaktiviteten. Den som drabbas har svårt att balansera/styra rörelser och har återkommande ofrivilliga muskelsammandragningar. Djup hjärnstimulering (DBS) innebär att man via elektroder stimulerar den del av hjärnan som styr finmotoriken.

Landets första multidisciplinära team för patienter med sådana motorikstörningar har nu etablerats på Akademiska sjukhuset.

Fakta om Deep Brain Stimulation:

Djup hjärnstimulering (DBS) innebär att man via elektroder stimulerar den del av hjärnan som styr finmotoriken. Lite förenklat går det till så att 1-2 elektroder opereras in i basala ganglier, ett område centralt i storhjärnan djupt under hjärnbarken som hanterar/styr informationen om muskeltonus och kroppshållning. Elektroderna får elektriska impulser (svagström) från en dosa, liknande en pacemaker som är programmerbar, batteridriven och placeras under huden på bröstkorgen. Vid behov kan patienten själv reglera både intensitet och frekvens på strömmen.

Källa: Akademiska sjukhuset

Annons
Annons

Läs även:

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Annons
Annons