Fråga doktorn

Fråga   Neurologi

Bita ihop & erkänna ALLT?

Hej! Jag är en tjej på 27 & vore enormt tacksam för lite råd & tips. Har en livslång problematik & har sedan några år sedan fått en Bipolär Diagnos & min nuvarande läkare har skickat in en remiss för att utreda ADHD. * Har alltid vart ensam & svårt att få vänner. Alltid hamnat i bråk, blivit utkastad från lektioner för att dom ansåg mig som störande. Hoppade av Gymnasiet efter ngn vecka. * Började använda/missbruka alkohol när jag var 13. * Impulsiv - Är impulsiv så till den vida grad att det verkligen förstört mitt liv. T ex Jag hade ännu en gång flyttat till en ny ort. Bodde där ensam med min son på 4 år, men en dag tröttnade jag. Lämnade min fullmöblerade 3 rummare i befintligt skick & sedan låste jag dörren & jag har inte hört ngt om det efteråt. Kan inte styra mina impulser överhuvudtaget. * Rastlös - På ett långsiktigt sätt, dvs att jag kan inte bo på samma ställe för länge, såvida det inte händer något hela tiden. O tröttnar jag - Slutar det alltid med något impulsivt som sabbar allting för mig ännu mer. Sen pillar jag mig iofs konstant i håret, kanske inte riktigt samma sak dock. * Inre Stress & Press - Det finns vissa saker, vissa ämnen som får mig att gå genom taket. Prestationsångest som slutar i att jag alltid blir helt jävla vansinnig. Aggressiv, gapar o skriker & skäller ut alla som inte förstår 'min syn' på saken. Ett bra exempel på detta är Matte. * Avsaknad av Empati - Gör att jag i stort sett är kapabel att göra precis vad som helst - Oftast Impulsiva saker. I somras så misshandlade jag en kille så illa att han hamnade på sjukhus :( * Avsaknad av Konsekvenstänkade - Jag verkar vara totalt blind för att se att det kan komma bli konsekvenser öht. När jag kommit på en sak, som jag tycker om, så agerar jag. Tänker inte efter alls. Har legat inne ett flertal gånger, fått elchocker, fått så många olika mediciner att det är skrämmande. Dom drogade ner mig med sömnpiller & starka lugnande. Slutade alltid på samma sätt Överdos på tabletter o sedan magpump på akuten. Jag har fått lämna min son till soc, som kunde ordna en fosterfamilj till honom. Detta på eget initiativ, då min situation är ohållbar. Har 'självmedicinerat' med Amfetamin fram & tillbaka i ca 11 år. Det är enda gången som jag kan sitta ner o ta det lugnt & andas ut. Har absolut inte tagit det för att bli påtänd. Jag använder inga andra droger & har inte ens testat något annat (faktiskt!) & jag dricker inte alkohol längre. Ska jag berätta allt detta för läkaren? Ingen som vet om mina drog 'vanor' sedan tidigare, så det känns väl lite konstigt att isf berätta.. Vet inte vad jag ska göra ärligt talat.

Svar:

Hej, du lyfter fram flera aspekter av det som vi i psykiatrin brottas med. Bu berättar att du fått diagnosen bipolär sjukdom, man misstänker ADHD och dina symtom liknar personer som kämpar med emotionell instabila drag i sin personlighet. Min gissning är att du inte fått den traditionella diagnosen, som har en cykler i form av perioder av manisk psykos och perioder av djupaste depression*1, utan en annan typ av bipolär diagnos.

Symtomen kan vara mycket lika mellan ADHD, Emotionell instabil personlighet och de nyare formerna av bipolär sjukdom. Inget säger att man inte kan ha flera diagnoser, men mycket talar också för att de är nära ”besläktade”. Vi får betänka att den moderna psykiatrin inte haft mer än hundra år på att utveckla sin kunskap och att mycket fortfarande är fördolt.

En hel del talar för att du också har ADHD, med en tyngdpunkt på ”HD”*2. Ett tungt vägande skäl för detta är din paradoxala reaktion på centralstimulantia. Du säger att du blir lugn, i stället för upprymd, ”speedad” osv. men också att du har haft dina symtom sedan säd ålder.

Du skall veta att ditt problem inte är så lätt att behandla, dels för att dina symtom kan hindra behandlingskontakten t.ex. att du blir arg och bryter din behandlingskontakt eller att du har svårt att medverka i medicineringen på ett tillförlitligt sätt och dels för att mycket av behandlingen handlar om att utvecklas som person dvs. att du tvingas utveckla nya sidor av dig för att kunna handskas med ditt liv. Du behöver således vara målmedveten om vad du behöver uppnå och ha bra människor omkring dig som kan ”handleda” dig i processen.

Personer med dina problem behöver behandling av ett psykiatriskt team dvs. flera personer med olika yrken, som arbetar tillsammans. I bästa fall kan du få en medicinering som minskar dina symtom t.ex. ADHD medicin om du har denna diagnos men du behöver också terapi. Den terapiform som jag tänker på heter DBT (Dialektisk Beteendeterapi). Det är en relativt ny behandlingsform som riktar sig till personer som har stora besvär med att handskas med sina impulser. Den erbjuds inte på så många ställen i landet. Även andra typer av psykologisk behandlingar kav vara till stor hjälp.

Mitt förslag är att du genomgår ADHD-utredning och berättar om din reaktion på centralstimulantia (Amfetamin). Om du inte redan behandlas på en öppen psykiatrisk mottagning, kan du be att få en remiss dit. Det är alltid en fördel om du kan, som du gör i brevet, öppet berätta om dina besvär dvs. att det upprättas en tillförlitlig kontakt mellan de som planerar din vård och dig. Ta gärna med dig ditt brev och mitt svar till läkaren, så att ni kan diskutera dina diagnoser och att du får dem förklarade för dig liksom att ni diskuterar både farmakologisk och psykologisk behandling

Det kan också vara bra för dig att veta att det finns en tendens att symtomen naturligt avklingar under det naturliga mognadsförloppet och det är få personer över 45 års ålder som upplever akuta besvär i form av impulshantering, men det är givetvis en stor fördel om du kan skapa en behandlingskontakt som ökar mognadshastigheten, så att du får fler år med mindre besvär. Lycka till!

*1.Manisk episod: där personen helt förlorar greppet om verklighetens begränsningar, med kraftig överaktivitet, kraftig övervärdering av sig själv, mycket lite sömn och ofta extremt risktagande ekonomiskt och sexuellt. Detta tillstånd kräver oftast akut sjukhusvård.

*2. Hyperactivity disorder, dvs. en förhöjd aktivitetsnivå, som debuterat i barndomen och som ofta även har uttryck i form av uppmärksamhetsproblem.

Besvarade frågor under chatten

Fråga Besvarad
Vilka delar innefattar en utredning för Aspergers syndrom?

2016-10-20 | 13:40

av Anne Grefberg

Tar så lång tid för att få en utredning

2016-10-20 | 13:32

av Anne Grefberg

Överdiagnostik av ADHD?

2016-10-20 | 13:22

av Anne Grefberg

Hur går en nuropykiatrisk utredning till?

2016-10-20 | 13:09

av Anne Grefberg

Boka tid?

2016-10-13 | 16:55

av Anne Grefberg

Har mitt barn adhd

2016-10-12 | 23:13

av Anne Grefberg

Vuxen utredning?

2016-10-12 | 17:55

av Anne Grefberg

Händelserna efter utredning

2016-10-12 | 13:45

av Anne Grefberg

Bör jag utredas?

2016-10-12 | 03:27

av Anne Grefberg

Borderline....

2016-10-11 | 23:05

av Anne Grefberg

Är man tvungen att blanda in sina föräldrar i utredningen?

2016-10-11 | 20:56

av Anne Grefberg

Görs utredning på gamla?

2016-10-11 | 19:05

av Anne Grefberg

ADHD-symptom bara i vuxen ålder?

2016-10-11 | 17:41

av Anne Grefberg

Adhd, utredning vid 75 års ålder?!

2016-10-11 | 16:55

av Anne Grefberg

Diagnos utan utredning

2016-10-11 | 15:14

av Anne Grefberg


Annons
Annons
Annons
Annons