Olika sjukdomsförlopp av ms (multipel skleros)

Bakgrunden till ms

Vid multipel skleros (ms) orsakas symtomen av skador i det centrala nervsystemet (CNS) vilket omfattar hjärna, hjärnstam, lillhjärna och ryggmärg. Av oklar anledning angriper immunsystemet CNS och framför allt dess myelin (nervfibrernas hölje), oligodendrocyter (myelinbildande celler) och nervceller/nervfibrer. Det typiska vid ms är att det bildas ett flertal inflammatoriska härdar i CNS med tillhörande skador och ärrbildning. Dessa härdar kallas MS-plaque som kan avbildas med magnetkamera.

Ms debuterar i cirka 85-90 procent av fallen som skov och i 10-15 procent av fallen debuterar sjukdomen med gradvis ökande neurologiska symtom. Den senare formen kallas primär progressiv ms. Vid skovdebut uppträder som regel gradvis ökande neurologiska symtom under någon dag-några veckor. Symtomen kvarstår därefter oförändrade under dagar/veckor för att därefter under loppet av några veckor/månader gradvis försvinna. Symtomen måste ha förelegat under minst ett dygn för att det ska betecknas som skov. Vanligtvis har de nytillkomna symtomen försvunnit eller stabiliserats efter två till tre månader efter skovdebuten. Vid ms kan försämring av de neurologiska symtomen också uppträda vid samtidig infektion med feber. Det kallas då för pseudoskov och är en effekt av den högre kroppstemperaturen och utgör inte något tecken på ny sjukdomsaktivitet.

De första symtomen på ms

De vanligaste debutsymtomen på ms är ensidig synnedsättning med tillhörande ögonrörelsesmärta (synnervsinflammation), känselstörning i en arm eller ben, kraftnedsättning i en eller flera extremiteter eller kombinationer av känselstörning och kraftnedsättning. Mindre vanligt är yrsel, balansstörning, dubbelseende, störd kontroll av urinblåsa eller tarm, psykiska symtom eller störd minnes- eller koncentrationsförmåga (kognitiv nedsättning). Som regel uppstår allt fler och kvarstående symtom med sjukdomens längd.

Skovvis fortlöpande ms

Skoven uppträder i genomsnitt en till två gånger per halvår i ett tidigt skede av sjukdomen och därefter med längre mellanrum. Ju fler skov och ju längre sjukdomen fortskrider desto större risk finns att skoven lämnar kvarstående symtom. Redan i det tidiga stadiet av sjukdomen finns ofta mer varaktiga, ospecifika symtom som oförklarad trötthet, minnes- och koncentrationsstörning eller depression. Tröttheten kan under sjukdomsförloppet upplevas som det mest invalidiserande symtomet.

Sekundär progressiv ms

I de flesta fall övergår det skovvisa förloppet i ett sekundär progressivt förlopp. Från sjukdomsdebuten tar det som regel 15-20 år innan denna förloppsförändring uppträder. Det sker då en gradvis ökande symtomatologi med eller utan skov. Långsamt tilltagande förlamning, domningar, fumlighet, urinträngningar och kognitiva problem med nedsatt närminne och koncentration, är vanliga symtom i detta skede. Under det progressiva förloppet utvecklas gradvis allvarligare neurologiska symtom och funktionsnedsättning. I de flesta fall innebär detta att gånghjälpmedel eller rullstol behövs vid förflyttning.

Primär progressiv ms

Primär progressiv ms är en ovanligare form som debuterar och fortskrider utan skov. Vid denna form av ms sker en kontinuerlig försämring av kroppsfunktionerna redan från början. Symtomen och förloppet påminner om det som föreligger vid sekundär progressiv ms. Vanligast är att det sker en gradvis ökande förlamning av båda benen, ibland dominerar en halvsidig förlamning av arm och ben och ibland ökar balans- och koordinationsstörningen mest.

Benign (lindrig) ms

Lindrig ms börjar som en skovvis fortlöpande ms, men fortfarande efter många år förekommer nästan inga ”synliga” funktionsnedsättningar. Ungefär 10-15% av alla med ms har benign ms. Det finns inga möjligheter att vid debuten säkerställa vem som kommer få ett benignt förlopp. Det har också visat sig att upp till hälften av de med ”benign ms” har kognitiv funktionsnedsättning, depression eller ”ms-trötthet”.

Källa: Neurologiskt Handikappades Riksförbund