Dela:

Om MS-koll.se

Nästan hälften av dem som drabbas av oförklarliga neurologiska symtom, typiska för sjukdomen MS, söker inte vård. Och bland personer som i dag har konstaterad MS är det många som fått vänta i flera år på diagnos och behandling. Det visar resultat från Netdoktors upplysningskampanj MS-koll.se som drevs i samarbete med Neuroförbundet.

Publicerad den: 2017-05-30

Författare: Besima Aho, Redaktionschef, Netdoktor

Annons

ms koll

Intresset för upplysningskampanjen MS-koll.se var rekordstort. Totalt nådde kampanjen över 100 000 personer och över 10 000 har tagit sig igenom hela kunskapsmaterialet och lämnat upplysningar till Netdoktor.

I undersökningen har cirka 4 800 personer som känt typiska symtom vid multipel skleros, MS, exempelvis plötsliga domningar, muskelsvaghet, samt syn- och balansproblem, lämnat upplysningar om sina erfarenheter. Närmare hälften av dessa har inte sökt vård för sina symtom.

– Det behöver inte innebära att de här personerna har multipel skleros utan att veta om det. Men inom MS-vården är det välkänt att många som får diagnosen MS haft symtom en längre tid utan att söka vård. Det är därför viktigt att söka vård i tid. Ju kortare tid för diagnos desto större chans att kunna sätta in behandling som kan bromsa den skadliga sjukdomsprocessen, säger Jan Lycke, överläkare i neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och upplysningskampanjens expert.

I Sverige beräknas i dag 17 500 personer ha MS. Av dessa har 1 500 personer deltagit i kampanjen och berättat om hur det är att leva med den autoimmuna sjukdomen. Undersökningen bekräftar att många väntat med att söka vård för sina neurologiska symtom. De berättar också om lång väntan inom vården på diagnosen MS och behandling med bromsmediciner. Endast 35 procent fick diagnos inom tre månader, och många fick vänta i flera år.

Det här är multipel skleros

MS, multipel skleros, är en autoimmun sjukdom där kroppens eget immunförsvar angriper det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen.
Vanliga neurologiska symtom vid MS är muskelsvaghet eller känselstörning i en arm/hand eller fot/ben, balans- eller koordinationsproblem, eller snabbt uppkommande synnedsättning med ögonrörelsesmärta på ett öga.
Vid MS skadas det skyddande höljet kring nervtrådarna (myelinet) och nervfibrerna. Detta leder till olika neurologiska symtom och skador.
Tidigare har man räknat med att ungefär 500 personer i Sverige får diagnosen MS varje år. Ny svensk forskning pekar dock mot att det kan röra sig om cirka 900 personer per år. Totalt har ca 17 500 personer i Sverige sjukdomen.
Kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män, och sjukdomen uppträder oftast mellan 20 till 50 års ålder. MS är vanligare i nordliga delar av Europa och Nordamerika än i tropiska länder kring ekvatorn.
Det är ännu inte klarlagt varför MS uppstår, även om forskare på senare år funnit vissa gener som ökar risken för MS. Låga D-vitaminnivåer och rökning kan i viss mån också kopplas till MS. Det finns inget sätt att förutspå eller förebygga MS.
De flesta har MS som går i skov, perioder med förvärrade symtom, som efter en tid helt eller delvis försvinner. Efter 15-20 år övergår sjukdomen oftast i sekundär progressiv MS, med ökade besvär och allt fler funktionsnedsättningar. Vissa personer drabbas av primär progressiv MS. Då förekommer inga skov, utan sjukdomen ger gradvis ökande symtom och funktionsnedsättningar.
Specialistläkare i neurologi ställer diagnosen MS med hjälp av magnetkameraundersökning av hjärna och ryggmärg, ofta med stöd av analys av ryggmärgsvätska, och med stöd av patientens symtom.
Det finns ingen behandling som kan bota MS. Det finns dock läkemedel som effektivt kan bromsa den inflammatoriska processen vid skovvis förlöpande MS. Genom att sätta in behandlingen tidigt kan sannolikt sjukdomen hindras från att övergå i den progressiva fasen. Det finns än så länge ingen behandling som hjälper mot sekundär progressiv MS.
Andra läkemedelsbehandlingar finns för MS-symtom som exempelvis gångbesvär, spasticitet, MS-trötthet (utmattning) och blåsrubbningar.

Kommentera denna artikel

Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Regler för kommentarer

Netdoktor vänder sig till dig som är intresserad av hälsa och medicin. För Netdoktors kommentarsfunktion gäller lagen om elektroniska anslagstavlor. Alla kommentarer förhandsgranskas av redaktionen innan publicering.

Netdoktor accepterar inte personliga angrepp på enskilda individer, inte heller nedsättande omdömen om kön, etnicitet, religion eller sexuell läggning.

Språket ska vara vårdat och inläggen får inte innehålla svordomar. Netdoktor förbehåller sig rätten att stryka delar av eller ta bort hela inlägg som inte uppfyller dessa regler, samt inlägg som inte tillför diskussionen något. Kommersiella budskap och spam raderas. Kommentarerna granskas flera gånger dagligen.

Om du anser att ett inlägg inte uppfyller dessa regler, anmäl kommentaren till moderator via länken ”Anmäl kommentar” eller skicka ett mejl till redaktionen@netdoktor.se