Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.
För dig som aktiv patient | Multipel skleros (MS)

MS och graviditet – vanliga frågor och svar

Lever du med MS och funderar på att skaffa barn? Då finns det några saker som är viktiga att tänka på. Här får du bland annat veta vilka MS-behandlingar som måste avbrytas redan innan du blir gravid och huruvida MS-sjukdomen kan komma att påverka chansen att bli gravid, förlossningen och möjligheten att amma. 


emese gerentser
Publicerad den: 2021-06-09 Uppdaterad den: 2022-06-20
Författare: Emese Gerentsér, Medicinjournalist

MS och graviditet – vanliga frågor och svar
Annons

I den bästa av världar är graviditeten en spännande tid i livet. Samtidigt stämmer inte denna okomplicerade bild alltid överens med verkligheten. För många kantas tillvaron snarare av oro och osäkerhet i och med fysiska och mentala förändringar. För dig med MS finns dessutom ytterligare frågor, funderingar och saker att ta hänsyn till. I de flesta fall finns ingen anledning till oro – men samtidigt är det viktigt att känna till vad du ska tänka på. 

Multipel skleros (MS) är en sjukdom med hög förekomst bland kvinnor i fertil ålder. Många får sin diagnos mellan 20 och 40 års ålder – en tid då det inte är ovanligt att gå i barntankar. Det är framför allt läkemedelsbehandling inför och under graviditeten som kräver en noggrann diskussion kring hur man ska förhålla sig. Har du klart för dig vad som gäller bidrar det ofta till mindre oro. 

Vill du lära dig mer? Prenumerera på våra utskick

Du kan avsäga dig våra utskick när som helst genom att klicka på en länk som finns i alla utskick. Läs mer om Netdoktors personuppgiftspolicy här .

Diskutera graviditet med din doktor

Det allra viktigaste är att diskutera graviditeten med din läkare, som på bästa sätt kan bistå med kunskap och förståelse. Det gäller både inför och under graviditeten. Är graviditeten oplanerad är det särskilt viktigt att så snabbt som möjligt ta kontakt med din läkare.

Står du på en bromsbehandling när du blir gravid måste i regel behandlingen sättas ut snarast och det kan finnas behov att genom extra ultraljud hålla ett öga på barnets utveckling. Andra benämningar på bromsbehandling är sjukdomsmodifierande behandling, MS-specifik behandling eller immunmodulerande behandling.

Annons
Annons

Måste bromsbehandling avbrytas inför graviditet?

Det beror på vilken behandling det gäller, och på sjukdomens aggressivitet. Medan det vid enstaka bromsbehandlingar är möjligt att stå kvar på sin behandling både under befruktning och under graviditeten, måste man vid andra använda effektiv preventivmetod både under behandlingen och upp till två år efter att den avslutats.

Vid några av bromsbehandlingarna kan man fortsätta med behandlingen tills man blivit gravid, men man måste vara uppmärksam på graviditet och vid sådana fall ofta sätta ut den snarast. Här följer en översikt över vad som gäller för de olika bromsbehandlingarna. Källor är Fass och Svenska MS-sällskapet.

INFÖR graviditet

Rådgör alltid med behandlande läkare.

Kan användas: 

  • Copaxone och läkemedel med interferon beta (Avonex, Betaferon, Extavia, Rebif, Plegridy): Risken för skadliga effekter bedöms vara liten och behandlingen sätts som regel inte ut inför en önskad graviditet.

  • Tysabri: Risken för skadliga effekter bedöms vara liten och behandlingen sätts ofta ut först när graviditeten är bekräftad. 

Rekommenderas ej: 

  • Tecfidera och Vumerity: Rekommenderas inte på grund av osäkerhet kring risken för skadliga effekter.
  • Ocrevus, Kesimpta och läkemedel med rituximab (Mabthera, Ritemvia, Rixathon, Ruxience, Truxima): Rekommenderas inte under en viss tid före en graviditet då dessa läkemedel stannar kvar länge i kroppen. Exponering under graviditet förmodas kunna medföra risk för fostret i form av lymfocytopeni (brist på vita blodkroppar).

Får inte användas:

  • Övriga av de idag godkända bromsbehandlingarna får, på grund av risken för fosterskador, inte användas under en viss tid före en graviditet. Det innebär att fertila kvinnor måste använda effektiv preventivmetod under behandlingen och en viss tid efter avslutad behandling. Vid dessa behandlingar krävs med andra ord en del planering inför en graviditet.
  • Vad gäller fertila män är det i dagsläget enbart vid en enda bromsbehandling, Mavenclad, som behandlingen måste kompletteras med effektiv preventivmetod. 

UNDER graviditet

Rådgör alltid med behandlande läkare.

Kan användas i särskilda fall:

  • Copaxone och läkemedel med interferon beta (Avonex, Betaferon, Extavia, Rebif, Plegridy): Som en försiktighetsåtgärd bör sådan behandling undvikas under graviditet, såvida inte nyttan för modern överväger risken för fostret och det är så kallat kliniskt motiverat. Då kan man överväga att låta sådan behandling fortsätta även under graviditeten.
  • Tysabri: Om en kvinna som behandlas med Tysabri blir gravid bör det övervägas att avbryta behandlingen. Behandlingen bör endast användas under graviditet om det anses absolut nödvändigt. I dessa särskilda fall är det viktigt att kontrollera trombocytantalet hos det nyfödda barnet, då det finns rapporter om fall av trombocytopeni (brist på blodplättar) om behandlingen ges de tre sista månaderna av graviditeten.

Ska inte användas:

  • Tecfidera och Vumerity: Enligt Svenska MS-sällskapet ska sådan behandling inte ges under graviditet. Enligt Fass ska sådan behandling användas under graviditet endast om tillståndet kräver att det är absolut nödvändigt och om den möjliga nyttan uppväger den möjliga risken för fostret.
  • Ocrevus, Kesimpta och läkemedel med rituximab (Mabthera, Ritemvia, Rixathon, Ruxience, Truxima): Enligt Svenska MS-sällskapet ska sådan behandling inte ges under graviditet. Enligt Fass bör sådana läkemedel undvikas under graviditet om inte den potentiella nyttan för modern överväger den potentiella risken för fostret.

Får inte användas:

  • Övriga av de idag godkända bromsbehandlingarna får, på grund av risken för fosterskador (missbildningar), inte användas under graviditet.

Gör MS det svårare att bli gravid?

Det enkla svaret är nej, sjukdomen påverkar inte. Några mindre studier visar dock på minskade nivåer av de hormoner som fungerar som indikatorer för fertilitet. Samtidigt är minskad fertilitet och infertilitet något som kan drabba vem som helst. Så i det stora hela är skillnaden marginell.

Finns en ökad risk för komplikationer såsom missfall?

Det är inte mycket som tyder på att en MS-diagnos i sig skulle påverka själva graviditeten. MS påverkar varken risken för utomkvedshavandeskap, missfall, för tidig födsel, fosterdöd eller missbildning. Vissa studier tyder på en liten ökad risk för låg födelsevikt och antalet kejsarsnitt ligger enligt viss forskning något högre bland kvinnor med MS.

Annons
Annons

Kommer MS-sjukdomen att påverka förlossningen?

Det korta svaret är nej. Endast personer med stort funktionsbortfall och främst med uttalad svaghet och spasticitet i benen, kan ha svårigheter att orka med en vanlig förlossning. I andra fall väljs förlossningssätt helt utifrån hur specialistmödravården ser på förlossningssituationen oberoende av MS-sjukdomen.

Lider du av spasm i musklerna eller annan fysisk nedsättning är det bra att så tidigt som möjligt gå igenom olika positioner för att föda med din barnmorska, så att ni tillsammans kan göra förlossningen mer bekväm. Inget blir sämre av att vara väl förberedd. 

När det gäller smärtstillande läkemedel som används vid förlossningen (inklusive ryggbedövning), är premisserna desamma för MS-patienter som för andra födande kvinnor.

Hur fungerar det med amning?

Amma eller inte? Även här behöver risken för sjukdomsåterfall ställas mot den biologiska nytta det innebär för ett barn att få bli ammat. Grundregeln är att se till moderns bästa i första hand, i och med att det idag finns fullgoda ersättningar till bröstmjölk. Vid en aktiv inflammatorisk sjukdom bör du helt enkelt överväga att avstå från amning, till fördel för att starta din bromsbehandling så snart som möjligt. Det är vad som rekommenderas i dagsläget. Interferon beta (Avonex, Betaferon, Extavia, Rebif, Plegridy) kan ges under amning och även Copaxone i speciella fall.

Vill du lära dig mer?

Den här artikeln är en del av patientutbildningen Djupdykning MS del 1, som är faktagranskad av Petra Nilsson, neurolog specialiserad på MS, medicine doktor i klinisk neurologi och överläkare vid Neurologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus. 

I Djupdykning MS del 1 får du bland annat lära dig om vad som händer i kroppen vid MS, om skov och pseudoskov och vad den senaste forskningen säger om sjukdomsutvecklingen. Du kommer att få ta del av spännande, och ibland oväntad information.

Utbildningen är tillgänglig för dig som har multipel skleros och du hittar den i Aktiv patient. Klicka här för att komma till utbildningen » 

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons