För dig som aktiv patient | Multipel skleros (MS)

MS och graviditet – vanliga frågor och svar

Lever du med MS och funderar på att skaffa barn? Då finns det några saker som är viktiga att tänka på. Här får du bland annat veta vilka MS-behandlingar som måste avbrytas redan innan du blir gravid och huruvida MS-sjukdomen kan komma att påverka chansen att bli gravid, förlossningen och möjligheten att amma. 


emese gerentser
Publicerad den: 2021-06-09
Författare: Emese Gerentsér, Medicinjournalist

MS och graviditet – vanliga frågor och svar
Annons

I den bästa av världar är graviditeten en spännande tid i livet. Samtidigt stämmer inte denna okomplicerade bild alltid överens med verkligheten. För många kantas tillvaron snarare av oro och osäkerhet i och med fysiska och mentala förändringar. För dig med MS finns dessutom ytterligare frågor, funderingar och saker att ta hänsyn till. I de flesta fall finns ingen anledning till oro, men det finns några saker som är viktiga att tänka på.

Multipel skleros (MS) är en sjukdom med hög förekomst bland kvinnor i fertil ålder. Många får sin diagnos mellan 20 och 40 års ålder – en tid då det inte är ovanligt att gå i barntankar. Frågor kring fertiliteten är därför vanligt. Att förstå kopplingen mellan MS och graviditet är viktigt, både för dig själv och för barnet. Har du klart för dig vad som gäller bidrar det ofta till mindre oro. Här försöker vi svara på de allra vanligaste frågorna kopplade till ämnet.

Diskutera graviditet med din doktor

Det allra viktigaste är att diskutera graviditeten med din läkare, som på bästa sätt kan bistå med kunskap och förståelse. Det gäller både inför och under graviditeten. Är graviditeten oplanerad är det särskilt viktigt att så snabbt som möjligt ta kontakt med din läkare.

Få mejl när vi publicerar något nytt inom detta område

Står du exempelvis på en bromsbehandling när du blir gravid måste i regel behandlingen sättas ut snarast och det kan finnas behov att genom extra ultraljud hålla ett öga på barnets utveckling. Andra benämningar på bromsbehandling är sjukdomsmodifierande, MS-specifik eller immunmodulerande behandling.

Annons
Annons

Gör MS det svårare att bli gravid?

Det enkla svaret är nej, sjukdomen påverkar inte. Några mindre studier visar dock på minskade nivåer av de hormoner som fungerar som indikatorer för fertilitet. Samtidigt är minskad fertilitet och infertilitet något som kan drabba vem som helst. Så i det stora hela är skillnaden marginell.

Måste bromsbehandling avbrytas inför graviditet?

Det beror på vilken behandling det gäller, och på sjukdomens aggressivitet. Medan det vid enstaka  läkemedelsbehandlingar är möjligt att stå kvar på sin behandling både under befruktning och under graviditeten, måste man vid andra läkemedel använda effektiv preventivmetod både under behandling och upp till två år efter att den avslutats.

För ungefär hälften av bromsbehandlingarna mot MS kan man fortsätta med behandlingen tills man blivit gravid, men man måste vara uppmärksam på graviditet och vid sådana fall sätta ut behandlingen snarast. Här under får du en översikt över vad som gäller för de olika bromsbehandlingarna.

MS-läkemedel som kan användas under graviditet

Vid behandling med interferon beta (Avonex, Betaferon, Extavia, Rebif, Plegridy) och glatirameracetat (Coparexone) är risken för fosterskador liten och behandlingen sätts som regel inte ut inför önskad graviditet. Är risken för sjukdomsaktivitet hög kan man överväga att låta behandlingen fortsätta även under graviditeten. 

MS-läkemedel som bör avslutas när graviditet är bekräftad

Vid behandling med natalizumab (Tysabri) sätter man ofta ut behandlingen först när graviditeten är bekräftad. Vid mycket aggressiv MS kan man eventuellt överväga att fortsätta behandlingen under graviditeten. I dessa särskilda fall krävs att barnet förlöses försiktigt (som vid blödarsjukan) och blodprover måste följas noggrant hos barnet.

Också vid behandling med dimetylfumarat (Tecfidera) kan man man överväga att sätta ut behandlingen först när graviditeten är bekräftad. 

Vid behandling med anti-B-cellsterapi som rituximab (Mabthera, Ritemvia, Truxima, Rixathon) och okrelizumab (Ocrevus) är rekommendationen för fertila kvinnor att använda effektiv preventivmetod under behandlingen och i tre till fyra månader efter den sista infusionen.

MS-läkemedel som inte ska tas en tid före eller under graviditet

Övriga av de idag godkända bromsbehandlingarna får inte tas under en viss tid före eller under en graviditet, på grund av risken för fosterskador. Vid dessa behandlingar krävs med andra ord en del planering inför en graviditet. 

Vid behandling med följande läkemedel måste fertila kvinnor använda effektiv preventivmetod:

  • Teriflunomid (Aubagio): Under behandlingen samt i upp till två år för teriflunomid efter att behandlingen avslutats. Det tar nämligen upp till två år för teriflunomid att försvinna från kroppen på naturlig väg (ett blodprov kan berätta hur mycket som finns kvar i kroppen). Denna tid kan förkortas till några veckor genom att ta särskilda läkemedel som skyndar på processen.

  • Kladribin (Mavenclad): Under behandling och i minst sex månader efter den sista dosen. Då kladribin kan minska effekten av hormonella systemiska preventivmedel (till exempel p-piller) behöver användare av dessa lägga till ett barriärpreventivmedel (kondom, pessar eller femidom) under behandlingen med kladribin samt i fyra veckor efter den sista dosen.

  • Alemtuzumab (Lemtrada): Under varje behandlingskur och i fyra månader efter behandlingskuren.

  • Fingolimod (Gilenya): Under behandling och i två månader efter att behandlingen avslutats.

  • Siponimod (Mayzent): Under behandlingen och i minst tio dagar efter den sista dosen.

Vid behandling med följande läkemedel måste fertila män använda effektiv preventivmetod:

  • Kladribin (Mavenclad): Under behandlingen samt i sex månader efter den sista dosen.

Finns en ökad risk för komplikationer såsom missfall?

Det är inte mycket som tyder på att en MS-diagnos i sig skulle påverka själva graviditeten. MS påverkar varken risken för utomkvedshavandeskap, missfall, för tidig födsel, fosterdöd eller missbildning. Vissa studier tyder på en liten ökad risk för låg födelsevikt och antalet kejsarsnitt ligger enligt viss forskning något högre bland kvinnor med MS.

Annons
Annons

Kommer MS-sjukdomen att påverka förlossningen?

Det korta svaret är nej. Endast personer med högt funktionsbortfall och främst med uttalad svaghet och spasticitet i benen, kan ha svårigheter att orka med en vanlig förlossning. I andra fall väljs förlossningssätt helt utifrån hur specialistmödravården ser på förlossningssituationen oberoende av MS-sjukdomen.

Lider du av spasm i musklerna eller annan fysisk nedsättning är det bra att så tidigt som möjligt gå igenom olika positioner för att föda med din barnmorska, så att ni tillsammans kan göra förlossningen mer bekväm. Inget blir sämre av att vara väl förberedd. 

När det gäller smärtstillande läkemedel som används vid förlossningen (inklusive ryggbedövning), är premisserna desamma för MS-patienter som för andra födande kvinnor.

UTBILDNING OM SÄLLSYNTA HÄLSOTILLSTÅND: Webbaserad och gratis att genomföra. Läs mer här!

Hur fungerar det med amning?

Amma eller inte? Även här behöver risken för sjukdomsåterfall ställas mot den biologiska nytta det innebär för ett barn att få bli ammat. Grundregeln är att se till moderns bästa i första hand, i och med att det idag finns fullgoda ersättningar till bröstmjölk. Vid en aktiv inflammatorisk sjukdom bör du helt enkelt överväga att avstå från amning, till fördel för att starta din bromsbehandling så snart som möjligt. Det är vad som rekommenderas i dagsläget. Interferon beta (Avonex, Betaferon, Extavia, Rebif, Plegridy) kan ges under amning och även glatirameracetat (Copaxone) i speciella fall.

Sammanfattningsvis

Generellt finns ingen anledning att avråda kvinnor med MS att bli gravida. Samtidigt är det viktigt med en noggrann diskussion kring hur du ska förhålla dig – speciellt när det handlar om läkemedelsbehandling inför och under graviditeten. God kontakt med behandlande läkare och barnmorska är viktigt.

Vill du lära dig mer?

Den här artikeln är en del av patientutbildningen Djupdykning MS del 1: Översikt, som är faktagranskad av Petra Nilsson, neurolog specialiserad på MS, medicine doktor i klinisk neurologi och överläkare vid Neurologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus. 

I Djupdykning MS del 1 får du bland annat lära dig om vad som händer i kroppen vid MS, om skov och pseudoskov och vad den senaste forskningen säger om sjukdomsutvecklingen. Du kommer att få ta del av spännande, och ibland oväntad information.

Utbildningen är tillgänglig för dig som har multipel skleros och du hittar den i Aktiv patient. Klicka här för att komma till utbildningen » 

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.

Inga har kommenterat på denna sida ännu