Fakta | Epilepsi

Temporallobsepilepsi

Detta är en särskild form av epilepsi som karakteriseras av kortvariga anfall med symtom av oväntade känslor (rädsla, panik upprymdhet), déjà vu-upplevelser, lukt- eller hörselsymtom. Patienten minns ofta inte eller registrerar inte själv anfallet. Diagnosen kan vara svår att ställa och tillståndet kan misstolkas som psykisk sjukdom.

Uppdaterad den: 2019-05-23
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är temporallobsepilepsi?

Epileptiska anfall uppstår när en grupp hjärnceller aktiveras på ett onormalt sätt samtidigt. Anfallen kan drabba en hjärnhalva eller bägge hjärnhalvor. När bägge hjärnhalvor drabbas får man ett generaliserat epileptiskt anfall. Om en hjärnhalva drabbas kallas det för ett fokalt anfall.

Temporallobsepilepsi är den vanligaste formen av fokal epilepsi. Temporalloberna eller tinningloberna ligger framtill och på båda sidor om storhjärnan. I temporalloberna hanterar hjärnan bland annat hörsel, språk, minnesfunktioner och tolkning av synintryck.

Vid temporallobsepilepsi är symtomen relaterade till temporallobernas funktioner. Symtomen kan bland annat bestå av oväntade känslor (rädsla, panik upprymdhet), déjà vu-upplevelser, lukt- eller hörselsymtom.

Annons
Annons

Personer med temporallobsepilepsi kan vara delvis medvetna under ett anfall, men de kan också förlora uppmärksamheten på omgivningen och de minns ofta inte vad som har hänt. Många gör under anfallet upprepade, automatiska rörelser med läpparna och händerna.

Symtom och tecken

Varierande symtom, tecken och medvetandegrad

Epileptiska anfall som utgår från temporalloben kan ge olika symtom och likna en rad andra sjukdomstillstånd. En person med temporallobsepilepsi kan vara delvis vid medvetande under ett anfall, men kan också helt tappa uppmärksamheten på omgivningen. Den förändrade medvetandegraden kan vara svår att lägga märke till för andra och den drabbade är inte alltid medveten om sina anfall.

Det kan förekomma olika kroppsliga symtom, till exempel illamående, förändringar i tarmfunktion, blodtryckssvängningar, rodnad, hjärtklappning och liknande som kan leda tankarna till en rad kroppsliga sjukdomar eller panikattacker.

Annons
Annons

Aura

Förvarningar (aura) föregår ibland ett anfall med temporallobsepilepsi. Alla upplever inte aura, och det är inte alla patienter som har en aura som minns den. Aura är ett litet epileptiskt anfall i sig själv, ett anfall som inte har spritt sig i hjärnan och som därför inte ger synliga kramper, påverkat medvetande eller förlust av förmågan att reagera.

Exempel på aura är:

  • En plötslig känsla av rädsla, utan anledning.
  • En déjà vu-upplevelse – en känsla av att det som händer har skett förut.
  • En plötslig upplevelse av en märklig lukt eller smak.
  • En obehagskänsla i magen.

Typiska tecken

Ett temporallobsanfall varar vanligtvis mellan 1–5 minuter. Typiska symtom och tecken på ett temporallobsanfall kan vara:

  • Förlorar kontakten med omvärlden.
  • Stirrar.
  • Smackningar med läpparna.
  • Upprepade svälj- eller tuggrörelser.
  • Ovanliga handrörelser, "plockrörelser".

Efter ett temporallobsanfall kan personen ha:

  • En kort period av förvirring och talsvårigheter.
  • Bristande förmåga att minnas vad som hände under anfallet.
  • Ovetande om att han eller hon har haft ett anfall.

Bara i sällsynta fall går ett temporallobsanfall över i ett generaliserat krampanfall med medvetslöshet och kramper.

Orsak

Ofta är orsaken till temporallobsepilepsi okänd. Men underliggande orsaker kan vara:

  • En hjärnskada.
  • En pågående eller tidigare infektion som hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation.
  • Ärrbildning (skleros, glios) i ett område i temporalloben som kallas hippocampus.
  • Inflammatoriska förändringar i hjärnan.
  • Skada till följd av tidigare syrebrist i hjärnan.
  • Stroke.
  • Hjärntumör.
  • Ärftliga syndrom.

Diagnos

Diagnosen kan vara svår att ställa och ibland misstolkas symtomen eftersom de kan variera från det ena anfallet till det andra. Minnesförlust och nedsatt medvetandegrad vid anfallet kan leda till att den drabbade återger symtomen på ett oklart sätt.

Sjukhistorien är avgörande och det är särskilt viktigt att få fram symtomens anfallsvisa karaktär. Läkaren behöver en detaljerad beskrivning av anfallen, gärna från någon som har sett det, eftersom de flesta med temporallobsepilepsi inte minns anfallen. Det kan vara värdefullt om någon har filmat anfallen. 

Om läkaren misstänker att tillståndet härstammar från hjärnan gör denne en neurologisk undersökning med kontroll av reflexer, muskelspänning, muskelstyrka, känsel, gång, kroppshållning, koordination och balans. Eventuellt görs också en bedömning av mentala funktioner och minnesförmåga.

Blodprov tas ofta rutinmässigt för att utesluta andra förklaringar eller tillstånd som kan utlösa anfall. EEG är en viktig undersökning och visar den elektriska aktiviteten i hjärnan. Avbildande metoder såsom MR (magnetkameraundersökning), PET (positronemissionstomografi) eller SPECT (bildundersökning med radioaktiva isotoper) kan också vara aktuella att göra.

Behandling

Egenbehandling

Om man har epilepsi bör man tänka på att vissa aktiviteter kan vara farliga om de utförs när man är ensam. Det gäller bland annat att simma eller bada, att arbeta på höga höjder, att köra bil eller maskiner.

Läkemedel och kirurgi

Det finns många antiepileptiska läkemedel som kan provas. Ungefär hälften av patienterna blir anfallsfria med läkemedel.

Cirka en tredjedel av patienterna får ingen förbättring med läkemedel. Kirurgisk behandling (epilepsioperation) bör övervägas om två behandlingsförsök med antiepileptiska läkemedel i tillräckligt hög dos inte har gett förbättring av anfallssituationer. Ungefär 60–70 % av operationerna ger ett lyckat resultat i form av anfallsfrihet. Medicineringen måste i regel fortsätta, men vissa kan sluta med läkemedel efter operation.

Prognos

De flesta får god kontroll över anfallen med läkemedel eller efter kirurgi. I vissa fall kan tillståndet gå över av sig själv.

Det är viktigt att behandla så att antalet anfall minskar eftersom upprepade anfall med temporallobsepilepsi med tiden kan påverka utveckling (barn), inlärning, minne och sociala funktioner negativt.


Annons
Annons
Annons