Fakta | Epilepsi

Hur påvisas epilepsi?

Epilepsi är samlingsnamnet för en grupp tillstånd som orsakar onormal elektrisk aktivitet i hjärnan. Sjukdomen kan ge olika symtom, till exempel kramper, okontrollerade rörelser, talproblem, synrubbningar och medvetslöshet.

Uppdaterad den: 2019-10-11
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vid misstanke om epilepsi är det viktigt med grundliga undersökningar. Det är viktigt att känna till omständigheterna kring anfallet och om personen har andra sjukdomar. Det är ofta nödvändigt att göra bildundersökningar av hjärnan.

Beskrivning av anfallet

För läkaren är det viktigt att veta hur anfallet har gått till. Eftersom den drabbade själv kan ha förlorat medvetandet är det en stor fördel om andra människor som var på plats också kan berätta vad som hände. Alla upplysningar om anfallet kan vara av betydelse för att ställa rätt diagnos och ge bästa möjliga behandling.

Bland de saker som är viktiga att veta är hur anfallet startade, hur länge det varade, eventuell medvetslöshet, fall eller kramper. Om man bitit sig i tungan eller läpparna eller om man hade urinavgång under anfallet ska man berätta det. Man bör också beskriva eventuella märkliga känslor i kroppen precis före anfallet.

Annons
Annons

Andra saker som är bra att veta är vad man gjorde före anfallet. Hade man tagit mediciner, druckit alkohol eller gjort något annat som kan utlösa anfall? Se patientinformation Hur uppstår epilepsi?

EEG

EEG är en förkortning för elektroencefalografi. EEG registrerar de elektriska impulser som uppstår i hjärnbarken. EEG förändras med ålder och närmar sig ett typiskt vuxet mönster först när hjärnan är fullt utvecklad, i omkring 13–17-årsåldern. Hos vuxna är ett normalt EEG sammansatt av flera rytmiska delar och varierar när personen är vaken, dåsig eller sover. För att tolka EEG på barn krävs särskild kompetens.

EEG kan påvisa i vilket hjärnområde sjukdomsförändringar finns. Men nuförtiden föredras vanligen magnetkamera- eller datortomografiundersökning av hjärnan när man ska undersöka hjärnans utseende (anatomi). EEG har en viktig roll vid utredning av kramper och vid diagnostik av epilepsi och oklara tillstånd med rubbningar i medvetandegraden.

Annons
Annons

En EEG-undersökning medför inget obehag. Testet registrerar inte tankar eller intelligens. Det är inte nödvändigt att fasta, men intag av stimulerande medel som kaffe, te eller nikotin bör undvikas 12 timmarna före en EEG-undersökning.

Håret bör tvättas kvällen före undersökningen. Använd helst inte olja eller hårmedel efter tvätt. Detta säkerställer att elektroderna fäster mot skallen. Om ett sömn-EEG ska genomföras ska patienten ha varit vaken ett antal timmar föregående natt. Antal timmar beror på ålder: Barn under två år kan sova från kl. 21:00–05:00. Barn från två till tio år kan sova 22:00–03:00. Barn över tio år och vuxna kan sova i tre timmar under natten.

Aktuella läkemedel, till exempel epilepsiläkemedel (antiepileptika), ska användas som vanligt.

Under undersökningen används elektroder, små plattor som fångar upp de elektriska signalerna och som man fäster mot huden på huvudet med en särskild salva. Salvan smörjs på för att få bästa möjliga kontakt mellan skalpen och elektroden. 16–21 elektroder fästs på bestämda platser. 

Det kan bli aktuellt att stimulera den som undersöks på olika sätt. Till exempel får man under EEG-upptagningen ofta andas djupt genom munnen 20 gånger per minut i tre minuter. Denna hyperventilation ger förändringar i blodets surhetsnivå (ger alkalos), som i sin tur leder till sammandragning i blodådror och påverkar nervceller i hjärnstammen. Detta kan i sin tur aktivera en karaktäristisk elektrisk aktivitet i hjärnan som påvisas på EEG. Ett annat stimulus kan vara belysning med 1–50 ljusblixtar per sekund, där ljuskällan placeras precis framför ansiktet. Ljusblixtarna kan utlösa ett onormalt EEG-mönster som annars inte registreras.

I vissa fall hålls patienten vaken natten före testet (sömndepriverat test) för att göra det lättare för patienten att sova under undersökningen. Under sömn kan onormala mönster, till exempel vissa typer av epilepsi, avslöjas lättare. Registreringar görs när patienten somnar, under sömn och under uppvaknande.

När EEG-upptagningen har avslutats avlägsnas elektroderna och patienten kan tvätta håret.

Hos omkring 90 % av personer med epilepsi kan man efter upprepade undersökningar påvisa ett ett onormalt EEG-mönster med så kallad epileptiform aktivitet. Ett normalt EEG utesluter inte epilepsidiagnos.

Bildundersökningar

Hos många personer med misstänkt epilepsi, särskilt de som är över 20 år, görs undersökningar för att få bilder av hjärnan. Datortomografi, som är en detaljerad röntgenundersökning, används mest i akuta skeden. I de flesta fall rekommenderas magnetkameraundersökning som ger en mer detaljerad bild av hjärnan.

Vid båda dessa undersökningar ligger patienten inne i en tunnel medan apparaten tar flera bilder av hjärnan. Datortomografi går mycket snabbt, medan magnetkameraundersökning tar något längre tid. I vissa fall får man ett ämne (kontrastvätska) med nål in i blodådrorna för att framställa vissa strukturer i hjärnan ännu bättre.

Datortomografi och magnetkameraundersökning ger detaljerade bilder och kan visa om det finns skador eller andra tillstånd i hjärnan som orsakar anfallen.

Vilka andra tillstånd kan ge eller likna epilepsi?

En del av avsikten med de undersökningar som görs är att utesluta andra tillstånd som kan ha epilepsiliknande symtom.

Dessa tillstånd kan vara hjärtsjukdomar och rubbningar i hjärtrytmen. Förkalkning av blodkärlen i hjärnan eller stroke kan också ge epileptiska anfall. En rad andra tillstånd kan orsaka svimningsanfall och dessa måste också bedömas. Epilepsiliknande anfall kan även uppstå på grund av lågt blodsocker, mycket snabb andning (hyperventilation), migrän och andra hjärnsjukdomar. Det finns också en rad psykiska tillstånd som kan förväxlas med epilepsi. Exempel på detta är panikångest.


Annons
Annons
Annons