Fakta | Epilepsi

Epilepsi, en översikt

Epilepsi är en samlingsbeteckning för olika typer av anfall som orsakas av rubbningar i hjärnans elektriska aktivitet. Man brukar dela in anfallen i generaliserade anfall, där hela hjärnan aktiveras, och fokala anfall, där endast delar av hjärnan involveras.

Uppdaterad den: 2019-10-11
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är epilepsi?

Symtomen på epileptiska anfall kan variera från kraftiga ryckningar och kramper till frånvarande beteende och förlust av muskelkraft. Vissa anfall påverkar medvetandet, andra gör det inte. Det är vanligt att man blir trött efter vissa typer av epilepsianfall. Epileptiska anfall delas in i två huvudtyper. Vid den ena typen, generaliserade anfall, är hela hjärnan inblandad från start. Den andra typen av anfall startar i en begränsad del av hjärnan och kallas fokala.

Ett enda epileptiskt anfall betyder inte nödvändigtvis att man har epilepsi. Epilepsi föreligger bara om man har haft minst två så kallade oprovocerade anfall, eller ett oprovocerat anfall med hög sannolikhet för att få ytterligare anfall. Vid oprovocerade anfall finns inga kända anfallsframkallande omständigheter. 

Om det finns förhållanden i samband med ett epileptiskt anfall som man vet kan framkalla ett epilepsianfall hos alla människor, kallas det för ett provocerat anfall. Sådana anfallsframkallande faktorer kan exempelvis vara feber hos småbarn, alkoholabstinens, abstinens av andra droger, strax efter svår huvudskada, hjärnoperationer eller stroke, infektioner i det centrala nervsystemet eller rubbningar i kroppens metabolism vid olika sjukdomar.

Annons
Annons

Det allvarligaste epilepsitillståndet är status epileptikus, då en rad anfall kommer efter varandra utan att personen återfår medvetandet mellan anfallen.

Animation om epilepsi

Orsak

Alla människor kan i princip få ett epileptiskt anfall vid kraftiga utlösande faktorer eller påfrestningar. Personer med diagnosen epilepsi har dock lägre tröskel för att anfallen ska utlösas och därför en tendens att de upprepas.

Hos omkring en tredjedel av patienterna med epilepsi hittar man ingen orsak till sjukdomen. Hos resten orsakas tillståndet av avvikelser i hjärnans struktur eller ämnesomsättning eller som en följd av en hjärnskada.

Annons
Annons

Tillstånd som ökar risken för epilepsi är exempelvis stroke, medfödd hjärnskada, huvudskada och hjärntumörer.

Arv spelar troligen också en roll, men arvsmönstret är komplicerat. Även om sjukdomen till viss del kan vara ärftlig är risken att man ska föra den vidare till sina barn mycket liten.

Symtom och tecken

Epileptiska anfall kommer plötsligt men är vanligtvis kortvariga, från några sekunder upp till någon minut. Anfallsbilden kan se väldigt olika ut från individ till individ, men hos en och samma person är anfallen oftast likadana varje gång.

Symtomen på ett epilepsianfall kan variera från kraftiga ryckningar och kramper till sekundkorta frånvaroattacker, då personen har stirrande blick och förlorar tråden i samtalet (absenser). Vissa har epilepsianfall som gör att musklerna blir helt slappa, vilket kan ge plötsliga fall. Epileptiska anfall kan också visa sig som upprepade monotona rörelser eller smackningar/grymtningar. Ändrad tiduppfattning eller ändring av sinnesintryck kan också vara ett uttryck för epilepsi. Vissa anfall påverkar medvetandet, medan andra inte gör det. Man blir ofta trött efter ett epileptiskt anfall.

Ett typiskt anfall med kramper kan börja med att personen blir medvetslös, andningen stannar upp i några sekunder och kroppen blir helt stel. Huvudet vrids ofta till ena sidan eller böjs bakåt. Under den första minuten ser man ryckningar som börjar i armar, ben och huvudet. Det är inte ovanligt att kroppen töms på urin och/eller avföring under anfallet. Det kan komma blod från munnen. Detta beror på att personen med epilepsi har bitit sig i tungan under anfallet. När personen vaknar upp efter anfallet kommer hen ofta att vara trött och omtöcknad.

Det allvarligaste epilepsitillståndet är status epileptikus. Detta är ett tillstånd med ett långdraget anfall som inte upphör, eller där flera krampanfall kommer efter varandra utan att personen återfår medvetandet mellan anfallen. Vid epileptiska anfall som pågår i mer än fem minuter måste man ringa 112.

Diagnos

Det är ofta svårt att ställa en diagnos endast mot bakgrund av en undersökning och olika tester. Därför är det viktigt att anfallet beskrivs av eventuella vittnen. Särskilt intressant är anfallets varaktighet, eventuell medvetslöshet, kramper, tungbett, samt avgång av urin och avföring. Man lägger också vikt vid observation av automatiska rörelser eller ryckningar i vissa muskelgrupper.

Om man misstänker att det föreligger epilepsi genomför läkaren en neurologisk undersökning med test av bland annat muskelstyrka, reflexer och ögonrörelser.

En annan undersökning som blir aktuell är EEG, som registrerar hjärnans elektriska aktivitet. Detta är en undersökning som kan bidra med viktig information när man ställer diagnosen epilepsi.

Dessutom används andra undersökningsmetoder. Detta gäller framförallt bildundersökningar som datortomografi av hjärnan och magnetkameraundersökning av hjärnan.

Behandling

Behandlingen syftar först och främst till att förebygga nya anfall, men också att avbryta långvariga pågående anfall.

Om man har epilepsi är det viktigt att man försöker leva ett så regelbundet liv som möjligt utan vaknätter, emotionell stress, fysiska och psykiska extrembelastningar, för mycket alkohol och längre perioder av fasta. Man bör också undvika aktiviteter där ett anfall kan göra situationen farlig. Cirka 3 % av patienter med epilepsi behöver undvika flimrande ljus (exempelvis nattklubb och TV), eftersom det hos dem kan utlösa anfall. 

Om man har haft två eller fler anfall rekommenderas förebyggande läkemedel (antiepileptika). Dessa läkemedel verkar i många fall så att man blir fullständigt anfallsfri. Olika antiepileptika har olika verkningsmekanismer och biverkningsmönster. Vilken antiepileptika som väljs beror först och främst på vilken typ av epilepsi man har. En neurolog gör denna bedömning tillsammans med patienten. Det finns runt 20 olika antiepileptika på marknaden i Sverige idag. En del antiepileptika kan ha biverkningar som dåsighet, yrsel, koncentrations-, minnes- och inlärningssvårigheter. Vid val av läkemedel till kvinnor i fertil ålder tar neurologen hänsyn till kvinnans behov av prevention och eventuellt önskemål om graviditet.

Om man trots flera försök med läkemedelsbehandling fortfarande har täta anfall kan man få remiss till regionala epilepsiteam för utredning och bedömning av andra behandlingsalternativ, bland annat epilepsikirurgi. Kirurgi är dock bara aktuellt för en liten grupp patienter.

Om man blir vittne till ett epileptiskt anfall kan man förebygga skador genom att skydda den drabbades huvud mot stötar och avlägsna potentiellt skadliga föremål. Försök inte att ge personen något att dricka och placera ingenting mellan tänderna. När kramperna avtar är det viktigt att säkra fria luftvägar genom att se till att personen ligger i stabilt sidoläge.

Prognos

De flesta personer med epilepsi får god eller fullständig anfallskontroll med läkemedel, men vissa patienter blir inte anfallsfria trots att de prövat adekvata läkemedel

Komplikationer vid epilepsi kan vara skador man ådragit sig under anfall, till exempel slag mot huvudet, tandskador och bett i tungan. Den mest fruktade komplikationen är långvarigt anfall (status epileptikus). Dessa anfall kan medföra skador om patienten inte får behandling snabbt.

Hur är det att leva med epilepsi?

Det finns några yrkesrestriktioner om man har epilepsi. Personer med epilepsi kan inte bli pilot, sjöbesättning på internationella farvatten, arbeta vid järnväg eller med säkerhetstjänst, eller vara chaufför inom offentlig transport. De kan inte heller använda verktyg eller maskiner, eller ha något annat arbete där risken för skada är stor vid ett eventuellt anfall. 

Personer med epileptiska anfall får inte heller ha körkort. Det krävs att man har varit anfallsfri i ett år eller mer kan man dock få tillbaka sitt körkort för personbil (klass BE).


Annons
Annons
Annons