Fakta | Epilepsi

Behandling av epilepsi

Epilepsi är samlingsnamnet för en grupp tillstånd som orsakar onormal elektrisk aktivitet i hjärnan. Sjukdomen kan ge olika symtom, till exempel kramper, okontrollerade rörelser, talproblem, synrubbningar och medvetslöshet.

Uppdaterad den: 2019-10-11
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Epileptiska anfall delas in i två huvudtyper. Vid den ena typen, generaliserade anfall, är hela hjärnan engagerad från start. Den andra typen av anfall startar i en begränsad del av hjärnan och kallas fokala.

Epilepsi kan vara både plågsamt och farligt. Det är därför viktigt att försöka att förhindra att anfallen uppstår och att försöka förbereda sig så att eventuella anfall inte får allvarliga konsekvenser. I den här texten beskrivs hur läkemedel används för att behandla epilepsi. För de flesta personer med epilepsi är läkemedel den bästa behandlingen. Vilka faktorer som personer med epilepsi själva kan tänka på, går att läsa mer om i patientinformationen Vad kan du göra själv?.

De läkemedel som används för att förebygga eller behandla epileptiska anfall kallas antiepileptika. Detta är en stor grupp läkemedel. De äldsta antiepileptika har använts i decennier. Samtidigt kommer hela tiden nya läkemedel ut på marknaden. Olika typer av antiepileptika fungerar på olika sätt och valet av läkemedel beror bland annat på vilken typ av epileptiska anfall man har.

Annons
Annons

Andra faktorer av betydelse i val av medicin är ålder, korttids- och långtidsbiverkningar, eventuell graviditetsönskan hos kvinnor, andra läkemedel och andra sjukdomar.

De flesta blir anfallsfria med ett läkemedel, men för att få optimal effekt är det ibland nödvändigt att använda flera olika antiepileptika samtidigt.

Samtliga antiepileptika kan ge mer och mindre besvärliga biverkningar. 

Annons
Annons

Anfallsförebyggande behandling

Efter två eller fler epileptiska anfall finns det anledning att prova anfallsförebyggande behandling. Detsamma kan gälla om man haft ett anfall och om detta orsakats av en skada i hjärnan som inte kan förväntas försvinna.

Olika antiepileptika har olika verkningsmekanismer och biverkningsmönster. Vilket läkemedel som väljs beror först och främst på vilken typ av epilepsi man har. En neurolog gör denna bedömning tillsammans med patienten. Det finns cirka 20 olika antiepileptika på marknaden i Sverige idag.

Vid fokala anfall hos barn och vuxna rekommenderas karbamazepin, lamotrigin eller levetiracetam i första hand. 

Generaliserade anfall hos vuxna och barn behandlas i första hand med lamotrigin, levetiracetam eller valproat. Valproat ska dock inte ges till
flickor och kvinnor i fertil ålder. Barn med absensepilepsi brukar behandlas med etosuximid.

Om man inte blir anfallsfri efter upptrappning av dessa läkemedel till optimal dos, eller om man får besvärliga biverkningar, försöker läkaren behandla med något annat läkemedel.

Vid byte av antiepileptika ska nedtrappningen av den första medicinen ske långsamt, samtidigt som den nya medicinen ökas gradvis. Om ingen antiepileptika ensamt ger tillräcklig effekt, försöks vanligen med en kombination av två mediciner. De flesta klarar sig dock med bara en typ av antiepileptika.

Hur behandlas anfall akut?

Det kan vara dramatiskt att bli vittne till ett akut epileptiskt anfall. Särskilt generaliserade tonisk-kloniska anfall är skrämmande för många. Det är därför viktigt att den som har epilepsi berättar lite för sina närmaste om hur sjukdomen yttrar sig och vad de ska göra vid ett anfall. Läs mer om detta i akuta epileptiska anfall.

Särskilda förhållanden vid användning av antiepileptika

Kan barn använda antiepileptika?

Epilepsi är relativt vanligt hos barn och det är viktigt med god anfallsförebyggande behandling. Behandling med antiepileptika kan dock vara svårt och ska alltid ske i samarbete med barnläkare eller neurolog. Allt eftersom barnet växer krävs kontinuerliga dosjusteringar och det kan ibland vara nödvändigt att byta till annat läkemedel. En del barn får besvärliga biverkningar av läkemedlen. Särskilt vanligt är sömnighet, trötthet och dålig aptit. Detta är problem som kan vara belastande, och det är viktigt att bygga upp ett bra stöd runt barnet så att det känner sig accepterat och förstått.

Epilepsi i puberteten

I puberteten sker stora förändringar i kroppen. Tillväxten är snabb och inom några få år utvecklar barnet en vuxen kropp. Dessa förändringar i kroppen gör att ungdomar med epilepsi måste följas särskilt noggrant.

När kroppen blir större krävs högre doser läkemedel. Samtidigt påverkar hormonsvängningarna hur läkemedlen uppför sig i kroppen. Dessutom är ungdomstiden en ålder då många känner behov av att markera självständighet och vissa gör detta genom att inte att ta de viktiga antiepileptiska läkemedlen. Allt detta gör att ungdomar i puberteten utsätts för risken att drabbas av anfall oftare, men också ytterligare biverkningar av läkemedlen. Det är därför viktigt att gå på kontroller ofta för att bedöma att doserna är optimala.

Kan kvinnor som använder epilepsiläkemedel bli gravida?

De allra flesta kvinnor med epilepsi kan bli gravida och få friska barn. Det finns dock vissa omständigheter kring graviditet som man bör tänka igenom innan. Se närmare information i avsnittet om epilepsi och graviditet.

Varför kan jag inte sluta med läkemedlen på egen hand?

Det är mycket viktigt att personer som har epilepsi använder läkemedlen precis så som de har kommit överens om med sin läkare. Förändringar av dosen kan ge biverkningar eller försämrad anfallskontroll. Man får aldrig sluta tvärt med antiepileptika. Läkemedlet ska tas regelbundet och det är bra att ha fasta rutiner för när man ska ta dem. Många läkemedel som används för att behandla andra tillstånd än epilepsi kan påverkas av antiepileptika. Det är därför viktigt att informera om samtidig läkemedelsbehandling mot epilepsi. Man bör också vara försiktig med vissa naturmediciner, till exempel sådana som innehåller johannesört.

Vilka läkemedel kan påverkas av antiepileptika?

En lång rad läkemedel påverkas av antiepileptika. Detta kan betyda att läkemedlet har extra kraftig effekt eller att effekten minskar. Exempel på läkemedel som påverkas på detta sätt är p-piller, vissa antibiotika och svampläkemedel samt en del astma- och hjärtläkemedel.

På motsvarande sätt kan många läkemedel påverka antiepileptikas effekt.

Kan epilepsi behandlas med operation?

Antiepileptika är det vanligaste sättet att behandla epilepsi på, men de fungerar inte alltid. Cirka 20–30 % av patienterna med epilepsi blir inte kvitt sina anfall med hjälp av läkemedel. Detta gäller särskilt de som har fokala anfall. Alla personer som har besvärlig epilepsi bör remitteras till specialistklinik för utredning. Några av dessa kan vara kandidater för kirurgisk behandling.

Det finns många typer av epilepsikirurgi. Vid den vanligaste operationen avlägsnas den främre delen av ena tinningloben. Andra typer av ingrepp syftar till att begränsa spridningsvägarna för den epileptiska aktiviteten i hjärnan.

Det utförs mellan 50 och 60 operationer i Sverige varje år. En långtidsuppföljning från det svenska epilepsikirurgiregistret 2013, med 865 patienter, visar att 3 % av patienterna fick bestående komplikationer av operationen och att drygt 60 % av alla vuxna som opereras är anfallsfria 5–10 år efter operationen.


Annons
Annons
Annons