Demens - äldre - man

Nya modeller kan räkna ut risken för demens

Av de personer som drabbas av MCI, lindrig minnestörning, är det hälften som inom några år drabbas av demenssjukdom. 50 procent av dessa personer insjuknar dock inte, och det kan nu finnas ett sätt att räkna ut vilka som har störst risk att bli sjuka, skriver Örebros Universitet.


Publicerad den: 2019-10-04
Författare: Elina Mattsson, Redaktör, Netdoktor

Annons

MCI kan vara begynnande demens

På svenska kallas MCI (Mild cognitive impairment) för mild kognitiv svikt eller lindrig kognitiv funktionsnedsättning. Kognitiv svikt bero på flera olika saker; depression, stress, vitaminbrist eller läkemedelsbiverkningar. Men kognitiv svikt kan också vara ett tidigt tecken på en demenssjukdom som Alzheimers. Idag finns det inga bromsmediciner som fungerar optimalt vid behandling av kognitiv svikt - men utveckling på området pågår.

Alla behöver inte få en demenssjukdom

Av de som drabbas av kognitiv svikt är det ungefär 30-50 procent av patienterna som inom några år får en demenssjukdom, oftast Alzheimers sjukdom.  I en stor europeisk studie har man följt 2 611 individer som alla har MCI. I den här studien var det 39 procent av patienterna som fick en demensdiagnos inom tre år. För en del blev dock inte minnesstörningarna värre – och för vissa blev minnet bättre igen, enligt Örebro universitet. I den nya studien har forskarna därför arbetat fram ett sätt att bättre kunna räkna ut vilka patienter som har högre eller lägre risk att insjukna i demenssjukdom inom några år.

Enligt Yvonne Freund-Levi, lektor i klinisk neurovetenskap vid Örebro universitet, som deltagit i studien, är det många patienter som vill veta hur deras prognos ser ut.

– Patienten vill veta. Hur ska jag tänka? Hur ska jag planera? När blir jag sjuk? Hur lång tid tar det? säger hon i ett pressmeddelande från universitet.

Att få reda på sin prognos kan hjälpa patienten att planera

Men vad spelar det för roll att veta sin prognos om det ändå inte finns några bromsmediciner som fungerar bra mot kognitiv svikt? Enligt forskarna är det många som försöker utveckla sådana läkemedel, och när de väl kommer är det bra att ha en färdig modell för hur man ska hitta patienterna som mest behöver dessa mediciner, menar de.

I de modeller som man använt sig av i studien har man bland annat testat olika biomarkörer i ryggmärgsvätska tillsammans med röntgenbilder som mäter storleken på den del av hjärnan som drabbas först vid Alzheimers sjukdom, hippocampus. Var för sig kan informationen vara missvisande. En minskning av hippocampus kan exempelvis bero på andra orsaker, som stress eller depression. Men genom att titta på flera faktorer tillsammans och också ta hänsyn till sådant som kön och ålder, har man nu kommit fram till en lovande modell, menar forskarna. I ett kalkylprogram har de gjort lyckade försök med en formel som i procent kan räkna ut risken att få en demenssjukdom inom ett, tre eller fem år.

Det kommer dock kräva ytterligare steg innan dessa modeller går att använda inom sjukvården. Dessutom vill man se hur sådana här besked mottas av patienterna själva. Men enligt forskarna har många patienter själva uttryckt att de vill veta hur illa det är.

– För patienten innebär det att man kan planera sitt liv lite bättre. Kanske sin ekonomi, kanske sitt privatliv, kanske skriva nödvändiga juridiska papper i tid. Medan man vet att man fortfarande har en hyfsat hög funktionsnivå, säger Yvonne Freund-Levi.

Annons
Annons

    Källor

  • Örebro universitet - https://www.oru.se/nyheter/nya-modeller-kan-rakna-fram--mer-exakt-risk-for-demens/

Kommentera denna artikel

I kommentarfältet får du gärna dela med dig av dina egna erfarenheter eller berätta vad du tycker om våra texter. Vi kan däremot inte svara på några medicinska frågor via kommentarsfältet. Alla kommentarer granskas av redaktionen före publicering. Se regler för kommentarer här.
  • Avatar Tidigare användare 2019-10-14 14:18 (14 månader sen)

    Det vore interessant å få reda på vilka biomarkörer som knyter seg til dom olika formene for demens. Jag är anhörig till en patient med fronto-temporal demens och där visade ryggmärgsvätskan ett innehåll fyra gånger över det tillåtna av proteinet tau och dubbelt så mycket calcium som rekommenderat. Den temporale demensen är nestan 100 pst och även frontallobs demensen långt framskriden. Hon måste nu vara på särskild boende.

  • Avatar Tidigare användare 2019-10-7 10:32 (14 månader sen)

    Undrar över risken för en typ 1 diabetiker att få demens? Det är min man o han har haft diabetes i 55 år. Har som senkomplikationer fått hjärtinfarkt, njursvikt, ögonproblem, neuropati, gastropares, stroke mmmmm. Han har medicinerat för högt blodtryck i många år. Smärt rörlig men jag tycker hans glasklara minne blivit sämre. Hans mor utvecklade en tuff demens- hon var så sjuk totalt personlighetes förändrad! Är risken att J drabbas av demens stor? Han är 64 år idag

  • Avatar Tidigare användare 2019-10-4 21:01 (14 månader sen)

    När man har levt ett invecklat liv i flera kulturer och när man har en sådan röra som jag, med grejer, dokument, böcker och olika uppgifter, är inte konstigt att man får minnesproblem.

  • Avatar Tidigare användare 2019-10-4 16:36 (14 månader sen)

    Hej !
    Har demenssjukdom i familjen - både mor och far. Är enda barnet självklart funderat över hur stor är chansen att jag själv drabbas av demens . Har förgäves försökt få hjälp av vårdcentralen med att de tittar på hur det ser ut för mig. De har i princip pratat bort min oro och inte tagit det på allvar. Hänvisar till stress. Skulle kännas bra med lite mer seriösa verktyg och kunskap för att i tid kunna identifiera eventuell demensutveckling hos personer som inte fyllt 60. Det är som ni skriver: man vill ju kunna planera sitt liv och också förebygga så mycket som det går. Forskarna pratat ju om hjärnans plasticitet ... får vi reda på läget i tid så får vi även chansen att göra något åt den.