Nio råd vid demens
Det är naturligt att känna sig osäker i kontakten med en demenssjuk person, det gäller även som nära anhörig. Hur ska man kunna hjälpa till, underlätta vardagen, undvika att personen skadar sig, och samtidigt visa respekt? SDC, Svenskt demenscentrum, har här sammanställt en lista med bra förhållningssätt.
- Samtala som vanligt. Om personen ”lever” i gamla tider, prata om gamla tider. Glöm inte att det är en vuxen människa du talar med
- Försök inte att rätta personen. Säg aldrig ”du kan inte göra så där, det blir ju fel förstår du väl".
- Fånga personens känslor och pressa inte hennes minne. Säg inte ”minns du vad vi gjorde idag?” Säg istället ”idag var vi ute och gick och plockade vitsippor som var så vackra.”
- När du känner att ilskan kommer hos dig. Det är klart att man kan bli arg, men visa det inte. Gå ifrån och låt det rinna av dig eller, om det är möjligt, be någon annan ta över,
- Om personen råkat bete sig olämpligt. Påpeka inte för henne att det var olämpligt. Förmodligen kommer hon inte ihåg händelsen och ett sådant påpekande kan skapa olustkänslor.
- Prata inte förbi personen. Påpeka inte hennes brister inför andra människor. Demenssjukas känsloliv fungerar bättre än de intellektuella förmågorna. Ingen vill göra bort sig inför andras ögon.
- Även om du inser att personen inte klarar av situationen, visa det inte för henne. Försök att underlätta och lägg tillrätta lite försiktigt. Säg till exempel ”Vi kan hjälpas åt att göra det”, istället för ”om jag gör det där så blir det bättre”.
- Försök inte leda personen om hon vill något annat. Var följsam och försök att styra henne i rätt riktning. Det kanske är matdags men hon vill gå en tur i korridoren. Locka då med ”oj vad det skall bli gott med köttbullar” eller ”nu skulle det smaka gott med köttbullar. Skall vi se om det finns några?”
- Försök att använda din ”fingertoppskänsla”. Med andra ord, sunt bondförnuft! Hur kan personen tänkas reagera och känna inför det jag säger, eller vill att hon skall utföra. Är det min eller hennes önskan som är drivkraften?
Källa: Svenskt demenscentrum, SDC
-
Aspergers syndrom
Aspergers syndrom tillhör det autistiska spektrat och man kan säga att det är som autism utan begåvningshandikapp. Ungefär fyra promille av befolkningen har Asperger, ofta i kombination med andra neuropsykiatriska funktionshinder.
-
Multipel skleros (MS)
Ms är en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. Det är inte klarlagt varför man drabbas av ms men vissa gener och några miljöfaktorer kan öka risken. Sjukdomen drabbar kvinnor dubbelt så ofta som män.
-
Rekordvärmen slår hårt mot personer med dysfagi
Hos de som är friska och och får i sig vätska gör den rådande sommarvärmen ingen skada. Men vissa grupper är mer känsliga för höga temperaturer och läkare går ut och varnar om vätskebrist. Personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är i farozonen.
1 Kommentarer -
Almedalen: Så kan fler strokepatienter räddas
Sjukvårdsregionerna i landet måste samverka och transporttiderna till trombektomicentran måste kortas för att fler strokepatienter ska överleva, det menar deltagare i seminariet ”Akut strokevård - kan trombektomi bli exemplet på att regional samverkan räddar liv?” som h...
1 Kommentarer -
Frågor och svar om avancerad parkinsonbehandling
När ska man börja med avancerad behandling vid Parkinsons sjukdom? Vilka risker finns det? Och vad har de för effekt på icke-motoriska symtom? Här svarar Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, på frågor om avancerad behan...
1 Kommentarer
-
Stroke (blodpropp i hjärnan)
En blodpropp kan sätta sig i en av pulsådrorna till hjärnan, och då ge upphov till stroke, då hjärnan utsätts för syrebrist. Högt blodtryck och rökning är två kända riskfaktorer.
-
8 vanliga frågor om Parkinsons sjukdom
Är Parkinsons sjukdom ärftlig och vem kan få sjukdomen? Lär dig mer om Parkinson på bara några minuter!
2 Kommentarer -
Så behandlar man Parkinsons sjukdom
Idag finns ingen behandling som kan bota Parkinsons sjukdom, det finns däremot behandling som kan lindra symtomen. Här är en kort beskrivning på behandlingar och Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid Parkinsons sjukdom.