Fakta | Neurologi

Autism och autismliknande tillstånd

Autism betyder självförsjunkenhet och är ett medfött eller tidigt förvärvat neuropsykiatriskt funktionshinder, NPF, som karakteriseras av självupptagenhet och bristande förmåga att förstå och tolka omvärlden. Autism är inget enhetligt tillstånd, och den individuella variationen är stor. Autism förekommer både hos normalbegåvade individer och i samband med utvecklingsstörning.


Uppdaterad den: 2009-11-05
Författare: Anders Clarberg, psykiater, neuropsykiater och arbetar konsultativt med Skåne som bas.
Uppdaterare: Martin Jägervall, Överläkare vid Barn- och ungdomskliniken, Centrallasarettet Växjö, Barn- och Ungdomskliniken, Centrallasarettet Växjö

Annons

Autism / Autistiskt syndrom

Den klassiska formen, autistiskt syndrom, kräver att ett antal diagnostiska kriterier är uppfyllda, men det finns även varianter av autism som brukar benämnas atypisk autism och några mer sällsynta former såsom Retts syndrom och desintegrativ störning. Hos normalbegåvade individer med autism talar man om Aspergers syndrom. Man talar också om autistiska drag hos personer som inte uppfyller de klassiska diagnoskriterierna, och här kan gränsdragningen mot personlighetsstörningar vara svår. En sammanfattande beteckning för alla dessa varianter är autismspektrumstörningar, AST.

Autism och social samverkan

Den som är autistisk har i varierande grad svårigheter att delta i det sociala samspelet, att kommunicera med andra människor och att kunna se att de är olika och kan ha andra behov och intressen än man själv har. Detta innebär inte nödvändigtvis att förmågan till empati saknas helt, men denna kan ofta ta sig specifika och ibland för omvärlden bisarra uttryck och styras av en önskan om kontroll som kan gränsa till besatthet. Andra karakteristiska egenskaper hos autistiska personer är brister i föreställningsförmågan, oftast i form av konkret tänkande med svårigheter att uppfatta skiftningar och nyanser i språk, minspel och gester, och utvecklandet av begränsade beteenden, intressen och aktiviteter som kan te sig svåra för omvärlden att förstå och hantera.

Varför får man autism?

I en tidig tolkning av orsakerna till autism ansågs den sociala uppväxtmiljön vara dominerande. Även om miljöfaktorer kan vara mer eller mindre gynnsamma, anses idag brister eller avvikelser i hjärnans utveckling vara de viktigaste faktorerna i uppkomsten av autism eller autismliknande diagnoser.

Annons
Annons

Hjärnans anläggning och utveckling är en känslig och komplicerad process som kan störas av olika orsaker. De tidigaste störningarna kan inträffa redan under graviditeten och bero till exempel på avvikelser i gener eller kromosomer. Viss ärftlighet finns med ökad förekomst av autism i en del släkter. Barnets hjärna kan ta skada av medfödda ämnesomsättningssjukdomar eller infektioner under fosterlivet och även påverkas av moderns egna sjukdomar. Förlossningen är en annan kritisk tidpunkt liksom nyföddhetsperioden. Barnet kan vara mycket för tidigt fött eller utsättas för stora påfrestningar med påverkan på blodförsörjningen till hjärnan i anslutning till en svår förlossning. I många fall finns ingen entydig förklaring till varför störningen i hjärnans utveckling uppkommit.

Forskningen kring autism och AST

Forskningen har hittills bara kunnat klarlägga en del aspekter av autism, och då framför allt den kliniska symtomatologin. Man anser att personer med autismspektrumstörning (AST) har en avvikande hjärnfunktion som leder till att de bearbetar och tolkar signaler från omgivningen annorlunda än andra människor. I grunden ligger dessa störningar inom frontalloberna, även om andra delar av hjärnan också samverkar i tankeprocesserna. Den som är autistisk har svårt att se och tolka sammanhang i en helhet men kan istället utveckla ett enormt sinne för detaljer som också kan leda till utvecklandet av specifika intressen med stor kunskap på djupet men inte på bredden. En autistisk person kan känna till en stor mängd fakta inom sitt specialområde men har vanligen svårt att göra analytiska kopplingar och bedömningar. En autistisk person kan också ha svårigheter med ett målinriktat flexibelt beteende, att planera och organisera ett handlande och hantera och bedöma tid. Svårigheterna omfattar även ofta flexibilitet i uppmärksamhet och anpassningsförmåga.

Genetik anses numera spela stor roll för utveckling av autism, den så kallade biologiska förklaringsmodellen, men de exakta sambanden är komplicerade. Autismspektrumbegreppet återspeglar denna heterogenitet. Många forskare tror att problemen med socio-kommunikativt och emotionellt samspel hänger samman med att alla dessa beteenden är beroende av att många delsystem i hjärnan "kommunicerar" bra med varandra, och att just "kommunikation" mellan olika delsystem i hjärnan kan fungera sämre vid autism. Ett sådant komplext system är spegelneuronsystemet (eng: Mirror Neuron System) som inkluderar temporal-, parietal- och frontalloben. Detta system tros vara av stor vikt för utvecklingen av både socialt samspel och kommunikation, och en teori är att det kan vara skadat vid autism. En uppmärksammad svensk studie av normalt utvecklade spädbarn indikerar att spegelneuronsystemet utvecklas före ett års ålder.

Annons
Annons

Beteende vid autism

För att diagnostiseras med autism måste man uppvisa begränsningar och upprepningar i beteenden, intressen eller aktiviteter. En person med autism kan ofta ägna sig åt aktiviteter på ett repetitivt och enformigt sätt, som till exempel att rada upp saker efter varandra eller snurra på saker, om och om igen. Något som de sällan ägnar sig åt är spontana lekar eller rollekar. Fixeringar vid saker eller vid krångliga vanor är vanligt hos dem med autism, därför uppstår ofta rutiner som måste upprepas på samma sätt varje gång.

Man tror att detta hjälper till att strukturera tillvaron och minska ångesten, och en avvikelse från dessa rutiner kan därför orsaka ett utbrott av förvirring, ilska eller förtvivlan. Förändringar, som att ett objekt har bytt plats, kan överhuvudtaget vara en svår sak att hantera för en person med autism. Barn som är normal- eller välbegåvade kan som äldre uppslukas av enformiga specialintressen som andras födelsedagar, tidtabeller, invånarantalet i ett lands alla kommuner och liknande (”savant-färdigheter”). Vanligt är också att barn med autism ofta och utan någon synbar anledning viftar eller klappar med sina händer, vaggar fram och tillbaka och går på tå (stereotypier, självsuggestion, tics).

Autism och känslor 

Personer med autism har ofta svårigheter att uttrycka, uppfatta, reflektera över och använda känslor. Ibland kan de uttrycka starka känslomässiga reaktioner, ibland uttrycker de ingen reaktion alls.

Autism och begåvning

Begåvningen hos personer med autismspektrumtillstånd (AST), varierar från person till person. Majoriteten av personerna med Autistiskt Syndrom (AD) har dock även en utvecklingsstörning. Hans Asperger som beskrev Aspergers syndrom (AS), en form av autism, sade att AS/HFA (Högfungerande Autism) "är autism hos personer med normalvarierad till hög begåvning som kan ha avvikande språkutveckling". Autistiskt syndrom kan i denna mening ses som en kombination av autismspektrumtillstånd och lägre begåvning. Något som är vanligt för personer med autismspektrumtillstånd är att man uppvisar ett mycket stort intresse av en begränsad mängd sysselsättningar vilket kan leda till specialistfärdigheter som står i tydlig kontrast mot övriga svårigheter.

Övrigt kring AST

Autistiska personer har ofta sämre motorik och reagerar annorlunda på sinnesintryck (perception) och kan vara överkänsliga (eller okänsliga) vad gäller hörsel, känsel, syn, lukt, smak, värme eller kyla. Många personer med autism har även en bristande sömnkvalitet, svårt att somna, sent insomnande och täta uppvaknanden. Den trötthet som följer på detta förvärrar många gånger en redan svår situation.

Fördelar med autism

Hos personer med atypisk autism eller autism utan utvecklingsstörning kan autismen medföra vissa fördelar. När en person med autism är motiverad kan han eller hon uppvisa mycket hög koncentrationsförmåga och detaljseende då de inte distraheras av vilket sammanhang information ingår i.

Deras tänkande begränsas heller inte på samma sätt som hos andra av otydliga, underförstådda sociala normer vilket kan yttra sig som kreativitet och nya perspektiv. När personer med autism lärt sig sociala normer inom exempelvis arbetslivet kan de dock vara mycket uppskattade för hur noga de följer dessa.

Läs mer om Aspergers syndrom »

Mer om NPF (neuropsykiatriska funktionshinder) »

 


Annons
Annons