Anneli slapp inkontinens med neuromodulering
I fem års tid var Anneli Cornelius i princip en fånge i sitt eget hem. Avföringsinkontinens gjorde att hon kunde läcka när som helst och hon var alltid orolig över att lukta. Men efter att ha fått en elektrod inopererad i ryggslutet (neuromodulering) är problemen som bortblåsta.
För många år sedan drabbades Anneli Cornelius av en böld i analöppningen. Bölden togs bort men komplikationer efter operationen gjorde att hon inte längre kunde sluta ringmuskeln. Problemen blev allt värre.
Trygghet i en klocka
BellPal är klockan med ett mobilt trygghetslarm som automatiskt meddelar nära och kära om användaren ramlar eller något oplanerat händer. Svensk innovation förpackad i en helt vanlig klocka.
– Det kändes som att jag var tillbaka i bebisåldern. Jag visste aldrig när jag skulle läcka. Jag har gjort ner mig överallt - på bussar, på tåg, på badstranden och i affärer. Man blir till slut livrädd och får panikkänslor bara av tanken på att behöva gå ut.
Det enda som hjälpte mot problemen var tjocka blöjor. Till slut pratade hon med en läkare på vårdcentralen som gav henne en remiss till Bäckenbottencentrum på Skånes universitetssjukhus.
– Där fick jag hjälp att öva min ringmuskel och knipa. Det blev lite bättre, men jag kunde ändå inte hålla tillbaka avföringen helt och hållet. Då fick jag erbjudande om att få inopererat en typ av pacemaker mot analinkontinens. Jag ifrågasatte det mesta kring metoden men tänkte att det omöjligtvis skulle kunna bli värre så jag bestämde mig för att ge det en chans, säger hon.
Neuromodulation får ringmuskeln att sluta sig
Metoden som Anneli Cornelius blev erbjuden kallas för neuromodulering eller neuromodulation och innebär att elektriska impulser genom vibrationer stimulerar ringmuskeln till att sluta sig. Impulsstyrkan kan patienten själv justera genom en liten dosa.
Neuromodulation med elektrisk stimulering av nerver används som behandling vid många olika typer av problem, som exempelvis för att motverka skakningar vid Parkinsons sjukdom, för att lindra kronisk smärta men alltså även för att minska problem med inkontinens. Många kvinnor som exempelvis drabbats av urin- och tarminkontinens efter en förlossning kan bli hjälpta av neuromodulering.
Elektroden som skickar de elektriska impulserna opereras in under lätt lokalbedövning. Anneli Cornelius beskriver ingreppet som ganska obehagligt men på fem minuter var det hela överstökat.
– Man måste ju vara vaken för att kunna känna att elektroden hamnar rätt och stimulerar rätt nerver. Besväret med ingreppet är så kortvarigt jämfört med hur länge man sedan blir hjälpt. Nu behöver jag bara byta elektrod var tionde år.
"Märker inte att jag bär en elektrod"
Nästan omedelbart upplevde Anneli Cornelius en förbättring och idag har hon inga problem med läckage alls.
– Elektroden ligger mot nerverna precis ovanför vänster skinka och jag känner att det vibrerar om jag lägger handen där, men annars märker jag inte av den alls. Du frågade vad jag tänker om behandlingen med neuromodulering idag, men jag tänker ju inte ens på att jag har en behandling. Tidigare behövde jag en halv kappsäck med bindor och ombyten för att ta mig en tur på stan. Nu kan jag fika med kompisar utan att behöva ha koll på hur långt det är till närmaste toalett.
Tidigare skämdes Anneli Cornelius för att berätta om sina besvär, men efter att hon fått hjälp har hon insett hur vanligt problemet är. Nu skäms hon inte för att berätta sin historia.
– Om den kan hjälpa någon enda att slippa det helvete som jag levde i under flera år så gör jag det mer än gärna. Det enda jag ångrar med den här operationen är att jag inte gjorde det tidigare.
-
Aspergers syndrom
Aspergers syndrom tillhör det autistiska spektrat och man kan säga att det är som autism utan begåvningshandikapp. Ungefär fyra promille av befolkningen har Asperger, ofta i kombination med andra neuropsykiatriska funktionshinder.
-
Multipel skleros (MS)
Ms är en neurologisk sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärna och ryggmärg. Det är inte klarlagt varför man drabbas av ms men vissa gener och några miljöfaktorer kan öka risken. Sjukdomen drabbar kvinnor dubbelt så ofta som män.
-
Migrän
Många människor som har migrän känner till något som ökar risken för att just deras migrän framkallas. De provocerande faktorerna varierar från person till person.
-
Rekordvärmen slår hårt mot personer med dysfagi
Hos de som är friska och och får i sig vätska gör den rådande sommarvärmen ingen skada. Men vissa grupper är mer känsliga för höga temperaturer och läkare går ut och varnar om vätskebrist. Personer med sväljsvårigheter, dysfagi, är i farozonen.
1 Kommentarer -
Dålig följsamhet - därför tar inte parkinsonpatienter sin medicin
Att inte ta sin medicin enligt läkarens förskrivning eller att helt enkelt strunta i att ta sitt läkemedel kan leda till sämre behandlingseffekt och onödigt lidande. Så varför väljer vissa parkinsonpatienter att inte följa sin ordinerade behandling?
7 Kommentarer
-
Stroke (blodpropp i hjärnan)
En blodpropp kan sätta sig i en av pulsådrorna till hjärnan, och då ge upphov till stroke, då hjärnan utsätts för syrebrist. Högt blodtryck och rökning är två kända riskfaktorer.
-
Frågor och svar om avancerad parkinsonbehandling
När ska man börja med avancerad behandling vid Parkinsons sjukdom? Vilka risker finns det? Och vad har de för effekt på icke-motoriska symtom? Här svarar Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, på frågor om avancerad behan...
1 Kommentarer -
8 vanliga frågor om Parkinsons sjukdom
Är Parkinsons sjukdom ärftlig och vem kan få sjukdomen? Lär dig mer om Parkinson på bara några minuter!
3 Kommentarer