Fall, fallrisk och prevention av fallolyckor hos äldre
Fall är en riskfaktor för svåra benfrakturer hos äldre - vanligtvis i handleden, höften eller ryggen.
Hur vanligt är det att äldre faller?
Ungefär en tredjedel av alla personer över 65 år faller minst en gång per år och hälften av dem som faller gör det upprepade gånger.
Kvinnor faller oftare än män.
Cirka 5 % av fallen leder till en fraktur. Vanligast är brott i handleden, höften eller ryggen.
Vanliga orsaker
Fall har vanligen inte en enda faktor utan beror på en kombination av faktorer hos personen och omgivningen.
Några faktorer är kända för att öka risken för fall och fallskador:
- Stigande ålder.
- Tidigare fall.
- Demenssjukdom eller annan form av förvirring.
- Nedsatt rörlighet och låg aktivitetsnivå.
- Samtidig användning av flera läkemedel.
- Användning av lugnande läkemedel eller sömnmedel.
Viktiga faktorer i hemmiljön som ökar risken:
- Svagt ljus.
- Dörrtrösklar, lösa mattor, halt underlag.
- Dåliga skor.
- Plötsliga yttre störningar.
Sökes: Intervjupersoner med våt AMD
Vi söker personer med våt AMD som är villiga att bli intervjuade och dela sin erfarenhet av att leva med sjukdomen. Syftet med intervjuerna är att öka medvetenheten om AMD och lyfta fram de utmaningar och behov som personer med sjukdomen möter.
Vanliga diagnoser vid fall
- Skörhet på grund av naturliga åldrandeförändringar och sjukdom.
- Demens.
- Svimningsanfall eller medvetslöshet:
- Kan utlösas av lågt blodtryck – på grund av läkemedel
- Kan bero på för lite vätska eller näring
- Kan ske i samband med sängläge
- Kan ske i samband med toalettbesök, särskilt vanligt efter avföring
- Alla sjukdomar som bidrar till fysisk svaghet kan öka risken för fall:
- Hjärtsjukdomar, lungsjukdomar, cancer, infektioner
- Stroke och TIA (Transitorisk Ischemisk Attack – är en snabbt övergående tillfällig syrebrist i något av hjärnans blodkärl).
Tips och råd för att förhindra fallolyckor
Man kan göra mycket själv för att förhindra att falla. Här följer några tips:
- Motionera regelbundet.
- Välj aktiviteter som stärker balansen och skelettet till exempel promenader, stavgång eller dans. Gå gärna i trapporna istället för att ta hissen
- Tänk på valet av kost.
- Ät varierad mat. Ät gärna något proteinrikt till varje måltid, till exempel kött, fisk, bönor, ägg eller mejeriprodukter
- Drick ofta vatten.
- Vätska är viktig både till måltiderna och där emellan, särskilt varma dagar. Vissa mediciner påverkar dessutom förmågan att känna törst
- Kontrollera eventuella mediciner.
- Fråga läkaren om eventuella biverkningar. Vissa mediciner kan ge trötthet och påverka balansen.
- Kontrollera syn och hörsel regelbundet.
- Syn och hörsel kan påverka både balans och koordination
- Ta hand om fötterna.
- Problem med fötterna, speciellt sådant som orsakar smärta, kan påverka balansen
- Säkra hemmet.
- Se till att det inte finns någon risk att snubbla på sladdar eller mattor. Se över möbleringen så den är anpassad och ha en bra belysning. Ta bort höga trösklar.
- Bär mobiltelefon.
- Meden mobiltelefon kan man få snabbare hjälp om olyckan skulle vara framme
- Vid oro kontakta vårdcentralen.
- På vårdcentralen kan man mäta hur starkt skelettet är och få veta om något behöver göras för att stärka skelettet
