Intresseområden sparade.
Tack, din epostadress är nu registrerad.

Bitestikelinflammation (epididymit)

Epididymit är en inflammation i en bitestikel. Hos vuxna är det ofta bakterier som leder till bitestikelinflammation och behandlingen består ofta av smärtstillande och antibiotika.


Uppdaterad den: 2019-11-13

Annons

Vad är bitestikelinflammation?

Bitestikelinflammation används för att beskriva ett tillstånd med  inflammation eller infektion i bitestikeln. Den befinner sig vid testikelns övre pol och rund testikeln, inne i pungen. Eftersom bitestikeln och testikeln sitter ihop finns inflammationen eller infektionen ofta i båda strukturerna. Facktermen för sjukdomen är epididymit.

Tillståndet räknas som en ovanlig sjukdom. Vuxna män drabbas oftast, men barn kan också få bitestikelinflammation, särskilt under pubertetsåren. Bland personer som söker med akut smärta i pungen är bitestikelinflammation den vanligaste orsaken.

Annons
Annons

Symtom

Vanliga symtom vid bitestikelinflammation är:

  • Tyngdkänsla och smärta i en sida av pungen som uppstår i loppet av en till två dagar. Smärtan strålar ofta upp i magen eller midjan.
  • Feber upp mot 39 och 40 °C med frossa förekommer.
  • Ibland förekommer symtom som vid urinvägsinfektion, som sveda när man kissar, urinträngningar och att man behöver kissa ofta.
  • Flytningar från urinröret förekommer och kan ses som (trög-)flytande vätska från urinrörsmynningen.
  • Man kan ofta se att pungen är röd och svullen, vanligast på en sida.

Orsak

Orsaken till bitestikelinflammation är beroende på åldern av personen. Hos barn är orsaken oftast okänd och det är ovanligt att bakterier leder till sjukdomen. Det är vanligare att irritation av området vid fysisk aktivitet utlöser en inflammation i bitestikeln.

En infektion med bakterier är däremot den vanliga orsaken hos män som är sexuellt aktiva, män som har en förstorad prostata eller efter operationer/undersökningar av urinvägarna. Det finns ett antal bakterier som är vanliga vid bitestikelinflammation:

  • Bakterier som leder till könssjukdomen klamydia, och i mindre grad även gonorré, är vanliga orsaker av bitestikelinflammation. Risken för sjukdomarna är oskyddat sex.
  • Tarmbakterier, såsom E. Coli, är vanligare om sjukdomen beror på förstorad prostata eller efter operationer/undersökningar av urinvägarna. De kan sprida sig via sädesledaren ned till ena bitestikeln.

Andra, ovanligare orsaker, är infektioner med svampar, tuberkulos eller salmonella. I vissa fall kan läkemedel (till exempel amiodaron) leda till sjukdomen.

Annons
Annons

Diagnos

Diagnosen ställs med hjälp av symtom som talar för sjukdomen och kliniska fynd vid undersökning av pungen. Ofta är bitestikeln väldigt öm och ses en rodnad över pungen.

Det tas ett urinprov, en urinsticka och ofta en urinodling, för att bedöma om bakterier kan utlösa symtomen. En urinodling skickas till ett laboratorium där man kan bedöma om det finns bakterier i urinen. Det är ovanligt hos barn, och i regel påvisas inga bakterier i urinen i den gruppen. Hos vuxna som är sexuellt aktiva bedöms förutom bakterier som ger urinvägsinfektion även förekomsten av klamydia och gonorré. Blodprover för att bedöma andra könssjukdomar kan också tas. För att minska risken på spridning av könssjukdomar ska man avvakta med att ha sex med andra tills svaren på undersökningarna har kommit. 

Ibland är det svårt att skilja tillståndet från en testikeltorsion, där testikeln vrids runt sin egen axel och leder till akut syrebrist i testikeln. För att utesluta det behövs i regel att man öppnar pungen kirurgiskt. En ultraljudsundersökning av bitestikeln kan göras om risken för en testikeltorsion är liten och om det finns möjligheter till att utföra undersökningen. Blodprover för att bedöma förekomsten av inflammation i kroppen kan tas men hjälper inte alltid med att ställa rätt diagnos. 

Behandling

Vid en bitestikelinflammation bör man inte utsätta bitestikeln för irritation. Underkläder såsom en suspensoar kan stabilisera testiklarna. Kalla omslag lindrar i den akuta fasen.

Om man misstänker en infektion rekommenderas en behandling med antibiotika. Vilken typ av antibiotika som väljs beror på vilken bakterie som misstänks eller har påvisats. Det är inte ovanligt att antibiotikabehandlingen behöver pågå i två till fyra veckor. 

NSAID-preparat, som till exempel ibuprofen eller naproxen, har febernedsättande, smärtstillande och inflammationsdämpande verkan och kan lindra symtomen.

Prognos

Hos barn går tillståndet i regel över av sig självt. Hos vuxna minskar symtomen ofta ganska snabbt men smärtor från pungen och svullnad kan dröja kvar i flera veckor. Det innebär inte att behandling har varit felaktig. 

Komplikationer är ovanliga. Det finns en risk att en bitestikelinflammation leder till minskad fertilitet, men risken är sannolikt mycket liten. Hos barn kan tillståndet komma tillbaka. 


Du har valt bort en eller flera kakor vilket kan påverka viss utökad funktionalitet på siten.

Annons