Fakta | Manlig hälsa

Icke nedvandrad testikel, testikelretention

Hos en del av nyfödda pojkar finns inte pungkulan i pungen där den ska vara. Ofta vandrar den ner någon gång under de första levnadsmånaderna. Om de inte gör det ska tillståndet behandlas.

Uppdaterad den: 2020-03-09
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare allmänmedicin och med. dr., medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är testikelretention (icke nedvandrad testikel)?

Testikelretention, eller icke nedvandrad testikel, innebär ett tillstånd där en testikel eller båda testiklar (pungkulor) inte har hamnat i pungen.

Pungen ger en idealisk miljö för testiklar och spermieproduktion - det är lite svalare än i bukhålan. Testiklar utanför pungen är inte i en optimal miljö, de producerar då inga spermier och risken för att utveckla cancer i testiklarna senare i livet är större. 

Hos tre till fem procent av nyfödda kan man inte hitta båda testiklarna i pungen. Den siffran sjunker till en till två procent efter ett halvt år. Vid ett års ålder finns testikelretention hos cirka en procent av pojkar. Hos var tionde fall saknas testiklarna på båda sidor.

Annons
Annons

Symtom

En icke nedvandrad testikel ger vanligen inga symtom. Oftast är det personer som tar hand om barnet som söker eftersom de inte kan hitta pungkulan/pungkulorna.

Vanligtvis märks saknade testiklar redan vid undersökning av den nyfödda. Vid den tidpunkten kan testiklarna bara vara lite sena, och ofta kommer de att hitta vägen till pungen under de följande månaderna. 

Orsak

Testiklarna bildas i fostret inuti buken, på samma ställe där flickornas äggstockar bildas - precis under njurarna. Under fostrets liv vandrar testiklarna från bukhålan ner till pungen. Hos vissa barn är denna vandring inte fullbordad vid födseln, så att en eller båda testiklarna inte når pungen. Hos dessa pojkar finns testikeln/testiklarna på "vägen" från buken till pungen.

Annons
Annons

Hos andra nyfödda kan det vara så att testikeln har tagit fel väg eller att testikeln inte bildades alls under den normala fosterutvecklingen.

Orsaken till tillståndet är inte klarlagt, men man tror att det beror på en kombination av genetiska faktorer och faktorer i miljön. Rökning och diabetes under graviditeten har visat sig öka risken, till exempel. 

Diagnos

Diagnosen ställs med hjälp av en undersökning av pungen. Man letar efter testikeln med fingrarna från pungen till ljumskkanalen. I många fall finns den saknade testikeln i detta område.

En icke nedvandrad testikel ska inte förväxlas med en testikel som ligger högt på grund av att den dras upp av en muskel. Om barnet fryser är den här muskelns uppgift att dra testiklarna lite närmare kroppen där det är något varmare. Därför är det viktigt att omgivningen är varm och att man har varma händer under undersökningen. Man kan då försiktigt mjölka testikeln ned till pungen. Om den stannar där är det ett normalt fynd som kallas för en retraktil testikel, men om den direkt åker upp igen handlar det om en icke nedvandrad testikel.

Om det är otydligt var testikeln befinner sig, gör man ofta ett kirurgiskt ingrepp, laparoskopi, för att leta efter testikeln i bukhålan. Särskilda undersökningar, såsom ultraljud eller röntgen, rekommenderas i regel inte. 

Behandling av icke nedvandrad testikel

Syftet med behandlingen är att få testiklarna ner i pungen för att minska risken för komplikationer. Den huvudsakliga behandlingsmetoden är kirurgi. Under operationen frigörs testikeln så att den kan flyttas till pungen. Vanligtvis sätts testikeln fäst i pungen för att förhindra att den åker upp igen.

Den rekommenderade tiden för operation är när barnet är mellan sex månader och ett år. Kirurgi rekommenderas inte förrän sex månaders ålder eftersom de flesta testiklarna hittar sin väg ner till pungen under den tiden. Efter sex månader till ett år är det däremot sällsynt att testiklar vandrar ner till pungen. 

Hormonterapi var vanligare tidigare, men används inte idag på grund av dess dåliga effekt.

Prognos

Personer som tidigare hade en testikel utanför pungen eller de som har behandlats med kirurgi har en större risk att testikeln vandrar tillbaka med tiden. Därför rekommenderas regelbundna kontroller som oftast görs via barnavårdscentralen.

De flesta med icke nedvandrad testikel får ingen nedsatt fertilitet. Den friska sidan producerar gott om spermier och genom tidig behandling är spermieproduktionen på den sjuka sidan ändå tillräckligt bra. 

Tidig behandling minskar risken för testikelcancer senare i livet. Risken är fortfarande något större hos pojkar/män som har behandlats, men risken är större hos de som inte behandlas eller som behandlas sent (särskilt efter 12 års ålder). På grund av den något ökade risken för testikelcancer rekommenderas pojkar/män att kontrollera testiklarna regelbundet, kanske en gång i månaden. En skillnad mellan testiklarna, en ny kula eller andra formförändringar kan tala för testikelcancer och ska omedelbart undersökas.