Fakta | Prostata

Prostataoperation


Uppdaterad den: 2013-01-25
Publicerad av: Mats Halldin, ST-läkare i allmänmedicin och medicine doktor, medicinsk chef, Netdoktor

Annons

Vad är prostatan?

Prostatakörteln kallas också blåshalskörteln. Prostatan sitter precis under urinblåsans utlopp, så att urinröret går tvärs igenom körteln. Körteln har en stödfunktion under blåsan, och den producerar den vätska som bland annat ger sädescellerna näring och bidrar till att sädescellerna håller sig flytande.

Prostatakörteln växer kraftigt runt puberteten till normal vuxen storlek. Hos många män, men inte hos alla, fortsätter körteln att växa hela livet, och med stigande ålder kan många uppleva problem på grund av förstorad prostata. De allra flesta upplever bara så kallad godartad och normalt förstorad prostata, vilket kallas benign prostatahyperplasi. Men prostatan kan också växa på grund av cancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Det upptäcks knappt 10 000 nya fall i Sverige varje år, och risken för att få prostatacancer påvisad under hela livet är cirka 15 %.

Besvären vid förstorad prostata beror på att den första delen av urinröret omsluts av prostatan. När körteln växer kläms den här delen av urinröret ihop något och blir lite trängre. Det leder till att kraften på urinstrålen minskar. Efter hand kan det bli ett så stort motstånd att man inte klarar av att tömma blåsan fullständigt. Och när blåsan inte går att tömma blir den också full snabbare, med andra ord tätare vattenkastningar. Många får problem med att de måste gå upp på natten och kasta vatten, och märker också att det tar längre tid att tömma blåsan. Störd nattsömn är en vanlig orsak till att män tar kontakt med läkare för det här problemet.

Annons
Annons

Operation?

De flesta slipper en sådan operation. Vid godartad prostatahyperplasi finns det läkemedel för att underlätta vattenkastningen (se artikel om godartad förstorad prostata). Men ibland blir prostatakörteln så stor att det inte räcker med bara läkemedel, varpå det kan bli aktuellt med operation. Vid prostatacancer finns det nationella riktlinjer för behandling, och behandlingen varierar med tumörens storlek och lokalisering. Kirurgiskt avlägsnande av körteln är vanlig i detta sammanhang.

Operationen sker på två olika sätt, antingen genom urinröret eller med en öppen operaton precis över blygdbenet.

Operationen genom urinröret kallas TURP, en förkortning för transuretral resektion av prostata. Genom ett rör i urinröret skär kirurgen, med hjälp av en elektrisk kniv, bort prostatavävnad som ligger runt översta delen av urinröret. Därmed underlättas avflödet av urin. Detta ingrepp är vanligt när prostatakörteln bara är måttligt förstorad.

Annons
Annons

Den öppna operationen är vid godartad förstoring och cancer två helt skilda ingrepp. Vid godartad förstoring avlägsnas den förstorade delen av prostatan, medan hela körteln avlägsnas då cancer föreligger. Öppen operation är ett mer omfattande ingrepp, men ger kirurgen bättre översikt. Detta är viktigt för att bedöma en tumörs utbredning.

Vilka besvär medför operationerna?

TURP: I slutet av ingreppet läggs en kateter i urinröret till blåsan. Detta används för att skölja blåsan ren på blod. Katetern tas bort efter ett till två dygn och när vattenkastningen fungerar får man lämna sjukhuset. De första veckorna efter ingreppet kan det fortfarande finnas en del blod i urinen, men efter fyra till sex veckor har de invändiga såren som regel läkt och blodet är borta. Under samma period kan många uppleva lite ömhet och obehag vid vattenkastning. Man är också extra utsatt för urinvägsinfektion under den här perioden. Vid feber eller plötslig ökning av obehaget vid vattenkastning kan det vara bra att ta kontakt med en läkare som kontrollerar urinen.

Öppen operation: Även vid det här ingreppet lägger man in en kateter de första dagarna. Dessutom har man ett så kallat drän från operationssåret på magen för att säkerställa tömning av vävnadsvätska runt operationsområdet. Dränet tas vanligtvis bort efter en till två dagar medan katetern tas bort efter två till tre dagar. Det kan komma en hel del blod genom urinkatetern de första dagarna, och blåsan sköljs regelbundet för att säkerställa att blodet inte levrar sig. Men även här normaliseras förhållandena relativt snabbt, och inom de första sex veckorna har de flesta normal och smärtfri vattenkastning.

Båda ingreppen utförs med spinalbedövning (bedövning av nerver från ryggmärgen) eller i narkos.

Ogynnsamma långtidseffekter:

Urinläckage är vanligt de första veckorna efter ett ingrepp, men detta blir bättre efter hand som den första irritationen dämpas. Varaktigt urinläckage är ett problem hos cirka 10–20 % av patienterna efter öppen operation.

Impotens efter operationen kan förekomma.

Förmågan att få barn försvinner, även hos dem som bevarar potensen. Den största delen av sädesvätskan kommer från prostata, och lagras i sädesblåsorna på baksidan av prostatan. Sädesblåsorna tömmer säden genom fina kanaler genom prostatan och in i urinröret. Vid båda ingreppen förstörs dessa kanaler, så att säden töms in i blåsan (retrograd ejakulation). Den sexuella utlösningen är därför i det närmaste helt torr även om upplevelsen annars är normal. Vid den första vattenkastningen efter orgasm kan man märka att urinen är blekgul eftersom den innehåller sädesvätska.


Annons
Annons
Annons